Hediye Güzel om kommunikation som speglar mångfald

Publicerad: 20 sep 2017

Hediye Güzel har en djupgående kunskap i frågor om demokrati och mångfald. Idag är hon presschef på Vision – tidigare har hon varit verksam som presschef på Botkyrka kommun och pressekreterare för Vänsterpartiets riksdagsgrupp och för Lars Ohly.

Varför är det viktigt att kommunicera på ett sätt som speglar mångfalden i samhället?

– Då vill jag kopiera Kanadas premiärminister Justin Trudeau: för att det är 2017. Därför att vårt samhälle ser ut som det gör utifrån etnisk och social bakgrund, funktionsvariationer och sexuell läggning. Alla är inte en "vit heterosexuell man i sina bästa år", långt ifrån och det är väl tur det.

Hur väl tycker du att kommunikationsbranschen speglar verkligheten/samhället?

– Om man tittar på branschen och vilka som rekryteras så ser man ju att det är fortfarande mycket nätverk och kontakter som gäller. Jag tycker att kommunikationsbranschen ska sluta vara så ängslig över att "inte tillhöra normen" när man t ex ska träffa sina kunder. Det finns en fixering vid att man kör det "säkra kortet" det vill säga att man tänker att: det är bra med mångfald osv men just den här gången måste jag anställa xxx som jag har jobbat med tidigare eller som inte "avviker". Vad gäller t ex den etniska bakgrunden så märker man i samband med anställningsintervjuer att var man själv, eller ens föräldrar och för den delen t.o.m. mor-farföräldrar (det är sant jag har fått den frågan ett flertal gånger), kommer ifrån blir det centrala under hela intervjun. Man lyssnar t.o.m. extra noga för att skönja en eventuell brytning eller grammatiska fel, då kan jag skoja till och säga "vad spelar det för roll att någon råkar säga en äpple istället för ett äpple, frukten är ju fortfarande densamma".

Finns det några perspektiv eller grupper som du ser är underrepresenterade inom kommunikationsbranschen?

– Tack och lov har könsrepresentationen jämnats ut! Äntligen ifrågasätts inte kvinnors kompetens! Men vad gäller etnisk och social bakgrund och funktionsvariationer har vi långt kvar. Tänk vilken enorm kompetens och vidgat perspektiv en ung person som har vuxit upp i förorten eller landsbygden eller en person som har vuxit upp med en funktionsvariation, eller genom att ha tillhört en "minoritet" på grund av sin sexuella läggning kan ha med sig till arbetsplatsen!

Vilka framgångsfaktorer har du sett hos företag som har lyckats kommunicera på ett sätt som speglar samhället?

– Rent krasst handlar det ju om rent ekonomiska fördelar, att kommunicera med en målgrupp som ingen annan har tänkt på för ju med sig både potentiella kunder och öppnar andra marknader. Om vi tittar på verksamheter inom offentlig förvaltning kan vi se fördelen genom medborgare som känner sig mer delaktiga och integrerade då de "räknas", det vill säga att någon tycker att t ex rullstolsburna personer eller nyanlända mammor är viktiga och anpassar sin kommunikation efter dessa.

Finns det några vanliga misstag som företag och organisationer gör när de försöker kommunicera mångfald?

– Man pratar mångfald men är inte och lever inte mångfald. Många tror att det är att man ska anställa fler "invandrare"- att man ska fylla en kvot och nöjer sig då om man har t ex kökspersonal eller receptionist med ett namn som klingar osvenskt. Snarare ska vi prata strukturer, vad är det som gör att alla på en arbetsplats ser likadana ut, att det kan finnas tre som heter Kalle och minst två som heter Maria men ingen Ahmed på ledande position? Eller hur skulle det se ut om nya chefen kommer till arbetsplatsen och är en person som är blind eller sitter i rullstol eller är trans, vad gör det med våra föreställningar om vilka som kan vara chefer och medarbetare?


Bli medlem i Sveriges största nätverk för kommunikatörer och träffa 7 400 kollegor. Du får tillgång till våra kostnadsfria event för medlemmar, rabatt på kompetensutveckling och får ta del av det senaste inom vår bransch. Du hjälper även till och stöttar svensk kommunikationsforskning.

Ledarskap/ Strategi och planering
Loading...
loader
Laddar