Så bidrar kommunikatörer i hållbarhetsarbetet

Publicerad: 23 sep 2016

– Det är en kommunikativ uppgift att förklara hur vår konsumtion påverkar förutsättningar för både social och miljömässig hållbarhet. Därför är det viktigt att kommunikatörer är engagerade i de här frågorna.

Magnus Emfel är senior rådgivare på världsnaturfonden WWF och är expert på hållbar ekonomi. Han menar att kommunikatörer måste ha kunskap i hållbarhetsfrågor för att på ett trovärdigt sätt kommunicera hållbarhet. Kommunikatörer måste även förstå kunskapsluckorna och gapet som finns mellan olika målgrupper, och på det sättet förstå vad som aktiverar och engagerar.

– Kommunikatörer kan bidra med att bygga kommunikativa broar mellan olika aktörer, som kunder, sparare, väljare; banker, fonder; politiker och forskare. Det handlar om att öka kunskapen för att få aktörer att agera.

Han fortsätter:

– När det gäller finanssektorns roll för hållbar utveckling så handlar det om att översätta klimatrisker till finansiella risker så att man ser "what’s in it for me". Då skapas intresse som leder till kunskap, som i sin tur leder till innovation och åtgärder. Detta har börjat ske med diskussionen om en fossil bubbla och de finansiella riskerna med innehav i kol, olja och gas.

Hållbarhetsarbetet förenklas ofta till att bara handla om produktionen av varor, men för att förstå vad som driver vår påverkan på jordens resurser måste man analysera människors konsumtion. Magnus Emfel tycker att det i en sådan analys är viktig att inte bara ta med konsumtion av varor utan även hur tjänster, sparande och livsstil driver påverkan på de ekologiska resurser och funktioner som utgör grunden för våra ekonomier. 

Ekologiska fotavtrycket

På Sveriges Kommunikatörers hållbarhetsseminarium Hållbarhet 2016 kommer Magnus Emfel att prata om hållbar ekonomi under parollen det ekologiska fotavtrycket från vår finansiella konsumtion.

– Ett ekologiskt fotavtryck visar hur mycket av jordens resurser som krävs för att tillgodose konsumtionen av varor och tjänster i ett land. Globalt kräver vår konsumtion motsvarande en och en halv planets resurser, för Sverige motsvarande fyra planeter. Det vill säga, vi lever på naturkapitalet och inte avkastningen av det.

Magnus Emfal fortsätter:

– I Sverige brukar vi prata om detta som konsumtionen av bilen, biffen, bostaden – och sedan ett par år även börsen. Måttet ekologiskt fotavtryck inkluderar bara de tre första b:na, men vi har med hjälp av PwC gjort beräkningar av svenskt kapital investerat globalt i energirelaterade bolag, där vår ägarandel via börsen ger klimatutsläpp som är nästan lika stora som för bilen, biffen och bostaden tillsammans. Detta faktum har även påpekats av Naturvårdsverket i en rapport till regeringen med förslag om hållbar konsumtion.

Finansiell Kommunikation
Loading...
loader
Laddar