Våga testa, våga göra fel – och bjussa på dina lärdomar!

Publicerad: 16 mar 2015

Med sina 28.000 anställda, 22 miljoner i budget och cirka 1,3 miljoner ingripanden per år har Polisen som uppgift att finnas överallt i Sverige. Även på sociala medier.

– Sociala medier är nutidens kyrkbacke, där folk hänger, snackar och umgås. Klart som
korvspad att även konstapeln ska finnas där, menar Robert Kindroth.

Men det måste finnas ett syfte med deltagandet i de olika kanalerna. För Polisen är det att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Det vill man uppnå genom att öka dialogen med allmänheten och vara synliga och tillgängliga där många människor är.

Vad är då receptet för Polisens framgångsrika arbete med sociala medier? Jo, det är att de anställda ute på de lokala kontoren fått förtroendet att prata direkt med medborgarna i de olika kanalerna. Det gör att Polisen i dagsläget har bland annat 117 aktiva Facebook-konton liksom 53 Twitter-konton, runtom i landet.

– Det är det lokala upplägget som gör det så bra, säger Robert Kindroth. Närvaron i de
olika kanalerna styrs av intresse och engagemang från medarbetarnas sida. Ingen annonsering görs, allt sker organiskt ute hos de lokala kontoren, inflikar Emma Sillman.

Gemensam handledning

För att samordna kommunikationen i de olika kanalerna finns ett policydokument, Gemensam handledning, för polisen i sociala medier. För inlägg på exempelvis Facebook rekommenderas att skribenten har med följande beståndsdelar: Inledning, bakgrund, information, känsla/tanke, call to action samt varför vill jag dela detta? Att skriva kortfattat är en generell regel. Men det funkar med även något längre statusuppdateringar, bara det är relevant och skrivet med känsla.

Så vilken typ av inlägg väcker mest engagemang? Ett vinnande koncept är givetvis att målgruppsanpassa kommunikationen. Rätt tonalitet och innehåll, för att exempelvis påminna ungdomar med bil om att byta däck i tid, leder till stort engagemang i form av många delningar och kommentarer. En humoristisk ton kan också vara helt rätt. Det är kul när dialogen med medborgarna fungerar så bra så att man kan skämta sinsemellan, säger Robert Kindroth. Något som också skapar engagemang är när ett inlägg upplevs som äkta och är formulerat med känsla. Då behöver det inte ens vara 100 % korrekt grammatiskt. Det når ut och uppskattas ändå.

Positiv effekt

Tilltron till Polisen har ökat, visar en nyligen gjord undersökning av Brottsförebyggande rådet. 60 % av befolkningen har idag stort förtroende för myndigheten. En av förklaringarna kan vara just Polisens närvaro i sociala medier.

Vad är då de viktigaste lärdomarna vi ska ta med oss från Polisens arbete i sociala kanaler?

– Våga testa, våga göra fel. Man ska inte vara rädd för att skriva. Men lär dig av dina misstag och bjussa på dina lärdomar, avslutar Emma Sillman.

Robert Kindroth har jobbat som polis i snart 10 år och nästan hela tiden på Södermalm. Han var med vid starten av Polisens satsning i sociala medier 2011. Sedan september 2014 arbetar han på Rikspolisstyrelsens informationsenhet. Emma Sillman är utbildad kommunikatör och jobbar med att skriva engagerande inlägg. Hon arbetar som skribent med Polisens nationella Facebook-sida.

Läs mer

Polisens arbete i sociala medier

 

Text och foto: Eva Fransson

Digital kommunikation
Loading...
loader
Laddar