Kommunikatörens yrkeskompetens

Kommunikatörens profession inrymmer allmänbildning och goda kunskaper i kommunikationsteori och inom olika kompetensområden som finns beskrivna nedan. Olika befattningar kräver antingen hela eller delar av dessa kompetensområden. För kommunikatörer med specialistbefattning krävs oftast fördjupning inom ett eller flera områden.

Kommunikatören lägger upp sitt arbete efter en modell som är vanlig inom många yrkesområden:

  • analys
  • planering
  • genomförande
  • uppföljning/utvärdering

En viktig egenskap hos kommunikatören är förmåga att skapa goda relationer och därmed också få andra i organisationen att vara delaktiga i kommunikationsarbetet. 

Kommunikationsteori/strategisk kommunikation

Kommunikationsteori är ett sammanfattande, tvärvetenskapligt begrepp för teorier inom språk, psykologi, sociologi, socialpsykologi och pedagogik.

Kommunikationsteori med inriktning på planerad kommunikation omfattar både dialog mellan människor och masskommunikation. Den fokuserar på det strategiska användandet av kommunikation och på vilka effekter man uppnår. Metoder för omvärldsanalys och problemdefiniering, målgruppsanalys, kanalval och budskapsutformning bildar kärnan i en kommunikatörs kompetens.

Omvärldsanalys

Omvärldsanalys handlar om att förstå skeenden, helheter och sammanhang inom olika delar av näringsliv och samhälle. I företagsledningens situationsbedömning dominerar i allmänhet marknads- och konkurrensanalys samt ekonomisk och teknisk analys. Genom att förse ledningen med sammanhang och trender inom opinionsbildning och debatt kan organisationen ta beslut som uppnår målen fortare och effektivare.

Samhällskunskap

Kunskapen om samhället och samhällsdebatten utgör grunden för effektivt arbete med att förvalta och utveckla organisationens handlingsutrymme. Kommunikatören bör känna till samhällets olika organisationer och ha insikt i ämnen som samhällskunskap, statsvetenskap, nationalekonomi och kulturgeografi.

Företagsekonomi

För att förstå de affärsmässiga grunderna för verksamheten, och för att kunna delta i ledningsgruppens diskussioner och beslut och förstå de ekonomiska sambanden måste kommunikatören ha grundläggande kunskaper i företagsekonomi. Baskunskaper i ekonomisk redovisning behövs för att kunna informera om organisationens ekonomiska utveckling samt för att kunna göra realistiska kostnadskalkyler och följa upp budget i projekt inom kommunikationsverksamheten.

Juridik

Ett flertal lagar och regelverk utgör en av ramarna för professionell kommunikationsverksamhet. Exempel på sådana är:  

  • Aktiebolagslagen
  • Tryckfrihetsförordningen med offentlighetsprincipen och meddelarskyddet
  • Spelregler för press, radio och TV
  • Marknadsföringslagen
  • Konkurrenslagen
  • Medierätt
  • Upphovsrätt
  • Datalagstiftning

Strategi och taktik

För att kommunikatören ska kunna medverka i ledningens strategidiskussioner och vägval krävs insikt om och förmåga att påverka motiv, bakgrund och arbetsmodeller för organisationens planering och beslut. Strategiska beslut styrs av kommersiella bedömningar, av hänsyn till samhällsdebatt, opinioner, värderingar och organisationens förtroendekapital, samt av förmodad politisk utveckling under överblickbar period.

Ledarskap/management

Kunskap om ledarrollen, om styrmodeller och bevekelsegrunderna bakom dessa är av stort värde för en kommunikatör. Kommunikationschefen ska kunna bidra till ledarskapet och verksamhetsutvecklingen i en organisation genom sin specialistkompetens som kommunikatör liksom genom sin generalistkompetens inom företagsledning.

Krishantering

I praktiskt taget varje verksamhet uppstår olika typer av krissituationer. Kommunikation spelar alltid en viktig roll i dessa sammanhang. Förebyggande åtgärder i form av riskanalyser, planer och manualer samt förmåga att tidigt identifiera en krissituation och hantera kommunikationen hör till kommunikatörens kompetens- och ansvarsområden.

Digital utveckling

Den digitala utvecklingen står i fokus i dagens kommunikationsverksamhet. Kommunikatören måste vara tillräckligt allmänbildad inom området för att förstå hur det påverkar organisationen och hur nya metoder och kanaler kan användas för att utveckla och effektivisera kommunikationsverksamheten. Kommunikatören är också ofta beställare och kravställare av system som kräver viss IT-kompetens.

Interkulturell kommunikation 

Internationella kontakter förutsätter också förståelse för vår egen kulturella identitet i förhållande till andra kulturer. Detta gäller bland annat uppträdande, kulturkoder, vårt sätt att uttrycka oss och förmåga att analysera de specifika internationella sammanhang som en organisation verkar i.

Interkulturell kommunikation bygger på forskning inom socialantropologi, sociologi, psykologi och lingvistik. För en kommunikatör är området viktigt, inte minst mot bakgrund av den ökande internationaliseringen där olika kulturer möts.

Statistik/utvärdering

För ett professionellt arbete inom intern och extern kommunikation behöver kommunikatören tillgång till korrekta basfakta – dels för att kunna sätta realistiska mål, dels för att se till att arbetet blir välriktat samt för att kunna följa upp och utvärdera genomförda insatser. 

loader
Laddar