hallbarhet 1

10 trender inom hållbarhet som påverkar kommunikationen 2016 – del 2 av 5

Publicerad: 11 apr 2016

Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål för perioden 2016–2030. Målen kommer att kräva stora förändringar, något som påverkar kommunikationen på alla nivåer – från global till nationell nivå inom såväl politik och i samhällsdebatten som i organisationer och företag.

Hur berör de här förändringarna vår organisation? Vilken är kommunikatörens roll, vilket ansvar har organisationerna och vad kan var och en göra för att bidra till att vi når målen?

Det här är den andra delen i en artikelserie om fem delar där Sveriges Kommunikatörer presenterar 10 trender inom hållbarhet som påverkar kommunikationen 2016 och framåt. Trendspaningen är framtagen av Ylva Skoogh, senior advisor och partner på Integrate Strategy och seminarieledare för Hållbarhet 2016.

3.  Städer, regioner och företag viktiga för genomförandet

När de internationella avtalen nu är i hamn börjar arbetet med implementeringen. Städer och regioner, stora och små företag och civilsamhällets organisationer kommer jämsides med regeringar att vara viktiga aktörer i detta arbete.

Borgmästare världen över samarbetar i olika initiativ och städer går i många fall före nationella regeringar. Covenant of Mayors är ett EU-samarbete där Europas städer har lovat att minska sina koldioxidutsläpp med 40 procent till år 2030 samt ta fram konkreta planer på hur det ska gå till. Stockholm stad ska vara helt fritt från fossilbränsle redan 2040. Världens städer samarbetade också inför förhandlingarna om Agenda 2030, vilket resulterade i att ett särskilt mål om hållbara städer formulerades.

Företag som Ericsson, Indiska och Unilever, med svenske Michael Treskow som styrelseordförande, har ställt sig bakom de globala hållbarhetsmålen. Företagen i Sida:s initiativ ’Swedish leadership for sustainable development’ har åtagit sig att arbeta med fyra av de globala målen:

  1. jämställdhet
  2. rättvisa arbetsvillkor
  3. hållbar konsumtion och produktion
  4. antikorruption.

Ikea har stämt av sina egna hållbarhetsmål mot de 17 globala hållbarhetsmålen (SDG:s) och kommer att rapportera mot dem i sin nästa hållbarhetsredovisning. H&M har skärpt sina regler för arbetsförhållanden. När stora företag som H&M går emot exploatering får det stora konsekvenser för utvecklingen i fattiga länder, enligt UNPD:s högsta chef Helen Clark (UNDP, 2016).

Zennström Philantropies och The Boston Consulting Group har visat hur miljö och ekonomisk tillväxt runt Östersjön hänger ihop och att lokala miljöåtgärder kan skapa eller rädda 900 000 jobb fram till 2030 (BGC, 2015). Det argumentet används för att engagera kommuner och företag i länderna runt Östersjön i ett ’Race for the Baltic’.

 4. Stora investeringar i hållbarhet

Kostnaderna för att finansiera utvecklingsmålen beräknas uppgå till 4 500 miljarder amerikanska dollar per år fram till 2030, vilket är 30 gånger mer än det samlade biståndet i världen (Sida, 2015). Genomförandet av klimatavtalet kommer att kosta 12,1 trillioner amerikanska dollar de kommande 25 åren (Bloomberg, 2016). Jämför det med kostnaden på 5,3 trillioner amerikanska dollar per år som världens regeringar tvingas betala för de fossila bränslenas negativa konsekvenser (IMF, 2015).

Att styra om bara en del av världens finansiella tillgångar mot en mer hållbar utveckling skulle få stor betydelse. När bankerna börjar använda hållbarhetskriterier mot låntagare och vid utvärdering av aktier innebär det stora förändringar. Det kommer att ställas stora krav på den finansiella sektorn att medverka i omställningen. Projekt som FN:s miljöprogram ’Inquiry for design of a sustainable financial system’ sätter fokus på den frågan (UNEP, 2015).

Finansbranschen i Sverige kommer att påverkas av utvecklingen i stort och smått. Svenska finansinspektionen anser att finansföretag bör utveckla stresstester med tanke på klimatförändringar, eftersom klimatfrågan kommer att ändra förutsättningarna i alla delar av ekonomin (Finansinspektionen, 2016).

Klas Eklund, SEB:s seniorekonom, har fått titeln "senior economist sustainability" med utökat ansvar och flyttat till bankens hållbarhetsstab för att arbeta med analyser av den klimatpolitiska utvecklingen, ny miljöteknik och värdeminskningar i fossila tillgångar (Aktuell Hållbarhet, 2016). Handelshögskolan i Stockholm blir värd för ett nytt forskningsprogram om hållbara finanssystem i samarbete med bland andra KTH, Stockholm Environment Institute och Kungliga Vetenskapsakademin. 

Källhänvisningar

Läs första delen av artikelserien

10 trender inom hållbarhet som påverkar kommunikationen 2016 – del 1 av 5

Hållbarhet och finansiell kommunikation
loader
Laddar