10 trender inom hållbarhet som påverkar kommunikationen 2016 – del 5 av 5

Publicerad: 2 maj 2016

Foto: Holly Victoria Norval

Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål för perioden 2016–2030. Målen kommer att kräva stora förändringar, något som påverkar kommunikationen på alla nivåer – från global till nationell nivå inom såväl politik och i samhällsdebatten som i organisationer och företag.

Hur berör de här förändringarna vår organisation? Vilken är kommunikatörens roll, vilket ansvar har organisationerna och vad kan var och en göra för att bidra till att vi når målen?

Det här är den sista delen i en artikelserie där Sveriges Kommunikatörer presenterar 10 trender inom hållbarhet som påverkar kommunikationen 2016 och framåt. Trendspaningen är framtagen av Ylva Skoogh, senior advisor och partner på Integrate Strategy och seminarieledare för Hållbarhet 2016.

9. Största förändringsprojektet någonsin?

I och med att ett mer ambitiöst 1,5-graders klimatmål har lanserats talar allt fler om nödvändigheten av en transformation av samhällssystemen. De menar att system för produktion och konsumtion och det ekonomiska systemet, inklusive finansmarknaderna, måste stöpas om i grunden. Cirkulär ekonomi ses som en möjlighet att spara resurser och minska utsläpp. En del ifrågasätter till och med det marknadsekonomiska systemet medan andra anser att vi i stället bör tala om olika varianter av kapitalism eller "multiple forms of capitalism" (Sustainability, 2016).

En sådan variant är den svenska modellen, eller "The Nordic Way", som man från svenskt håll hellre använder i internationella sammanhang (Global Utmaning, 2010). De nordiska länderna toppar flera internationella studier och rankingar för ekonomisk och social utveckling. Förväntningarna på att vi nordbor ska gå före i omställningen till en samhällsmodell som också är miljömässigt hållbar är stora.

Många internationella storföretag väljer att formulera om sin vision till att omfatta ett större syfte än att bara göra vinst. Enligt en färsk undersökning med ledare i globala företag hade nästan en fjärdedel redan ändrat sitt syfte för att bättre matcha intressenternas krav och hälften så många planerade att göra det i framtiden (PwC, 2016).

10. Trenderna från förra året förstärks och accelererar

Engagemanget för hållbarhet förstärks och sprids till fler grupper i takt med att fler diskuterar frågor om miljö och samhällsutveckling. Kunskapsnivån stiger i takt med att universiteten, media och organisationer informerar, debatterar och driver opinion i frågorna. Samtidigt fortsätter trenden med ökad polarisering i samhället. Grupper med hög utbildningsnivå och en trygg ställning på arbetsmarknaden är ofta mer progressiva och engagerade för en omställning mot en mer hållbar utveckling i termer av ökad miljöhänsyn och ett mer tolerant, öppet samhälle.

De med en längre utbildningsnivå, en mer osäker ställning på arbetsmarknaden och sämre förutsättningar att påverka sin egen situation känner oro för ökad invandring och för problem med integration. Dessa tendenser förstärks under 2016 då vi i Sverige går in i en högkonjunktur med flaskhalsar på arbetsmarknaden, samtidigt som vi ställs inför stora utmaningar de närmaste åren på grund av flyktingvågen. I bästa fall bidrar krisen till nya innovativa lösningar och att större grepp tas på områden som skola/utbildning, bostads- och arbetsmarknad. Satsningar på utbildning och investeringar i miljöåtgärder som ger fler jobb kan bidra till att dämpa oron för alla förändringar som är på gång.

Se även 7 trender inom hållbarhet som påverkar kommunikationen 2015

Så påverkas kommunikationen de kommande åren

  • Agenda 2030 och dess 17 globala hållbarhetsmål (SDG:s), samt resultatet av klimatförhandlingarna kommuniceras via FN systemet, nationella regeringar, regioner, kommuner, landsting, företag och olika organisationer. 45 procent av svenskarna känner redan till de globala målen och en majoritet kan väntas göra det i slutet av 2016.

  • En process där de globala målen översätts i nationella termer är redan igång och målen blir föremål för både tekniska diskussioner och politisk debatt. Målen stäms av mot nationella mål, till exempel de svenska miljömålen och mål på det ekonomiska och sociala områdena.

  • Regioner, kommuner och landsting, företag och organisationer utreder vad målen betyder i den egna verksamheten med hjälp av expertråd och medborgar- eller intressentdialoger. De hållbarhetsmål som är mest relevanta för den egna verksamheten prioriteras, och man väljer indikatorer och sätter etappmål för de kommande åren.

  • Fler gör särskilda hållbarhetsplaner, lägger upp program för implementeringen som följs upp och redovisas i särskilda hållbarhetsrapporter eller som en integrerad del av den ordinarie redovisningen. Harmoniseringen av olika standarder för hållbarhetsarbete och redovisning fortsätter.

  • Fler företag börjar redovisa enligt den ledande standarden för hållbarhetsrapportering, Global Reporting Initiative, och bolag i den offentliga sektorn följer deras exempel. Integrerad redovisning (Integrated Reporting) börjar tillämpas i högre utsträckning, särskilt i de större börsnoterade bolagen.

  • Pilotprojekt inom hållbarhet och hållbarhetskommunikation utvecklas till mer fullskaliga lösningar. Fler samarbeten inleds för att utveckla helhetslösningar för en hållbar livsstil, till exempel för stadsdelar och städer, inom livsmedelssektorn och besöksnäringen.

  • Fler använder masskommunikation för att påverka medborgare, kunder, medarbetare att förändra beteende. En hållbar livsstil framställs som mer lustfylld, hälsosam och smart.

Källhänvisning

Fler delar i artikelserien om hållbarhet

  1. Agenda 2030 och klimatavtal i hamn och Sverige tar på sig ledartröjan (Del 1 av 5)
  2. Städer, regioner och företag viktiga för genomförandet och Stora investeringar i hållbarhet (Del 2 av 5) 
  3. Krav på ökad transparens och ny lagstiftning om rapportering och Beslutsfattare som inser att "allt hänger ihop" (Del 3 av 5)
  4. Snabb teknologisk utveckling, nya affärsmodeller och vikten av socialt ansvar (Del 4 av 5) 
Finansiell Kommunikation
Loading...
loader
Laddar