10 trender inom hållbarhet som påverkar kommunikationen 2016

Publicerad: 16 maj 2016

Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål för perioden 2016–2030. Målen kommer kräva stora förändringar, något som påverkar kommunikationen på alla nivåer – från global till nationell nivå inom såväl politik och i samhällsdebatten som i organisationer och företag.

Hur berör de här förändringarna vår organisation? Vilken är kommunikatörens roll, vilket ansvar har organisationerna och vad kan var och en göra för att bidra till att vi når målen?

Sveriges Kommunikatörer presenterar 10 trender inom hållbarhet som påverkar kommunikationen 2016 och framåt. Trendspaningen är framtagen av Ylva Skoogh, senior advisor och partner på Integrate Strategy och seminarieledare för Hållbarhet 2016

1. Agenda 2030 och klimatavtal i hamn

Flera viktiga internationella avtal förhandlades fram under förra året. FN antog Agenda 2030, den mest omfattande utvecklingsagendan någonsin (UN, 2015), och COP21, klimatavtalet där länderna kommit överens om att sänka sina utsläpp och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5–2 grader celsius. Dessa båda avtal är i högsta grad sammanlänkade, och klimatet ingår som ett av de 17 globala målen i Agenda 2030 (Sustainable Development Goals, även kallade SDG:s). Men till skillnad från FN:s Millenniemål gäller de nya hållbarhetsmålen även de rika länderna. Nu när dessa internationella överenskommelser är klara flyttas fokus från vad som ska göras och varför det måste göras till hur.

Nästa steg handlar om att anpassa de globala målen till nationella förutsättningar och sätta delmål som kan följas upp år från år. Processen tar sin början under 2016 och kommer att bli föremål för många diskussioner och politisk debatt.

2. Sverige tar på sig ledartröjan

Sverige är ett av de länder som är mest redo att genomföra de nya hållbarhetsmålen tillsammans med Norge, Danmark, Finland och Schweiz enligt en studie från Bertelsmann Stiftung (Kroll, 2015). Många andra studier och index visar samma bild av de nordiska länderna som ledande när det gäller hållbarhet. Ett exempel är Sustainable Competitiveness Index där Island, Sverige, Norge och Finland har toppat index fyra år i rad (Solability, 2015).

Sverige nämns ofta som ett föregångsland och FN har utsett kronprinsessan Victoria till en av 16 internationella ambassadörer för de globala målen. Men Sverige har trots det flera utmaningar att ta tag i, särskilt vad gäller utbildningsresultat (PISA), energisystem, biodiversitet samt hållbar produktion och konsumtion (Kroll, 2015). En annan studie lyfter fram några SDG:s som särskilt relevanta för Sverige på det nationella planet:

  • utbildning
  • ekonomisk tillväxt och jobb
  • ojämlikhet
  • hållbar produktion och konsumtion
  • klimat och marina ekosystem (särskilt Östersjön).

Övriga SDG:s rör i första hand den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken (SEI, 2015).

Den nuvarande regeringen har satt som mål att Sverige ska bli det första fossilfria välfärdslandet i världen och hållbarhet blir ett tema i många regeringsinitiativ framöver, till exempel exportstrategin, energikommissionens förslag, politik för global utveckling, biståndspolitiken och politik för hållbart företagande.

Miljömålsbredningen lämnade nyligen sitt delbetänkande till regeringen angående ett klimatpolitiskt ramverk och ett klimatmål som innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser alls 2045. Det är den mest ambitiösa utsläppsminskning som något land utlovat hittills. I praktiken innebär det ett utsläpp på under ett ton koldioxid per person och år.

3.  Städer, regioner och företag viktiga för genomförandet

När de internationella avtalen nu är i hamn börjar arbetet med implementeringen. Städer och regioner, stora och små företag och civilsamhällets organisationer kommer jämsides med regeringar att vara viktiga aktörer i detta arbete.

Borgmästare världen över samarbetar i olika initiativ och städer går i många fall före nationella regeringar. Covenant of Mayors är ett EU-samarbete där Europas städer har lovat att minska sina koldioxidutsläpp med 40 procent till år 2030 samt ta fram konkreta planer på hur det ska gå till. Stockholm stad ska vara helt fritt från fossilbränsle redan 2040. Världens städer samarbetade också inför förhandlingarna om Agenda 2030, vilket resulterade i att ett särskilt mål om hållbara städer formulerades.

Företag som Ericsson, Indiska och Unilever, med svenske Michael Treskow som styrelseordförande, har ställt sig bakom de globala hållbarhetsmålen. Företagen i Sida:s initiativ ’Swedish leadership for sustainable development’ har åtagit sig att arbeta med fyra av de globala målen:

  1. jämställdhet
  2. rättvisa arbetsvillkor
  3. hållbar konsumtion och produktion
  4. antikorruption.

Ikea har stämt av sina egna hållbarhetsmål mot de 17 globala hållbarhetsmålen (SDG:s) och kommer att rapportera mot dem i sin nästa hållbarhetsredovisning. H&M har skärpt sina regler för arbetsförhållanden. När stora företag som H&M går emot exploatering får det stora konsekvenser för utvecklingen i fattiga länder, enligt UNPD:s högsta chef Helen Clark (UNDP, 2016).

Zennström Philantropies och The Boston Consulting Group har visat hur miljö och ekonomisk tillväxt runt Östersjön hänger ihop och att lokala miljöåtgärder kan skapa eller rädda 900 000 jobb fram till 2030 (BGC, 2015). Det argumentet används för att engagera kommuner och företag i länderna runt Östersjön i ett ’Race for the Baltic’.

 4. Stora investeringar i hållbarhet

Kostnaderna för att finansiera utvecklingsmålen beräknas uppgå till 4 500 miljarder amerikanska dollar per år fram till 2030, vilket är 30 gånger mer än det samlade biståndet i världen (Sida, 2015). Genomförandet av klimatavtalet kommer att kosta 12,1 trillioner amerikanska dollar de kommande 25 åren (Bloomberg, 2016). Jämför det med kostnaden på 5,3 trillioner amerikanska dollar per år som världens regeringar tvingas betala för de fossila bränslenas negativa konsekvenser (IMF, 2015).

Att styra om bara en del av världens finansiella tillgångar mot en mer hållbar utveckling skulle få stor betydelse. När bankerna börjar använda hållbarhetskriterier mot låntagare och vid utvärdering av aktier innebär det stora förändringar. Det kommer att ställas stora krav på den finansiella sektorn att medverka i omställningen. Projekt som FN:s miljöprogram ’Inquiry for design of a sustainable financial system’ sätter fokus på den frågan (UNEP, 2015).

Finansbranschen i Sverige kommer att påverkas av utvecklingen i stort och smått. Svenska finansinspektionen anser att finansföretag bör utveckla stresstester med tanke på klimatförändringar, eftersom klimatfrågan kommer att ändra förutsättningarna i alla delar av ekonomin (Finansinspektionen, 2016).

Klas Eklund, SEB:s seniorekonom, har fått titeln "senior economist sustainability" med utökat ansvar och flyttat till bankens hållbarhetsstab för att arbeta med analyser av den klimatpolitiska utvecklingen, ny miljöteknik och värdeminskningar i fossila tillgångar (Aktuell Hållbarhet, 2016). Handelshögskolan i Stockholm blir värd för ett nytt forskningsprogram om hållbara finanssystem i samarbete med bland andra KTH, Stockholm Environment Institute och Kungliga Vetenskapsakademin.

5. Krav på ökad transparens och ny lagstiftning om rapportering

Förväntningarna stiger på olika aktörer – regeringar, regioner och organisationer – och kraven på handling och konkreta resultat blir tuffare. För att kunna följa upp åtgärderna krävs specifika, tidsatta mål och indikatorer som möjliggör jämförelser. Bland annat till följd av en rad skandaler, inte minst Volkswagen under 2015, kommer kraven att höjas ännu mer på företagens rapportering. Till redovisning av klimatrelaterade data läggs vattenrisker, risker i leverantörsleden och land för land rapportering av skatt. Företagen förväntas också beskriva på vilket sätt deras hållbarhetsarbete är värdeskapande för både samhället och ägarna.

EU:s direktiv om icke-finansiell redovisning kommer att genomföras under 2016 i alla 28 medlemsländer. Det innebär att företag med över 500 anställda måste hållbarhetsredovisa från och med 2017. Svenska regeringen har aviserat ett mer långtgående förslag som innebär att företag med över 250 anställda måste rapportera om sitt arbete med miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och anti-korruption. Cirka 2 000 företag kommer bli berörda om förslaget går igenom den 1 juli 2016 (Regeringen, 2014).

6. Beslutsfattare som inser att "allt hänger ihop"

Beslutsfattare och ledande opinionsbildare börjar se hur de globala riskerna hänger ihop (WEF, 2016) och de olika agendorna för ekonomi, social utveckling och miljö tenderar att konvergera. På finansmarknaderna, som bygger på riskspridning, är sammankopplade risker en ny omständighet att ta hänsyn till. Detta blev uppenbart efter finanskrisen 2008.

Nu börjar fler se att frågor hänger ihop, såsom klimatkris, vattenbrist, matkris, social oro, krig och konflikter samt migration. Det påverkar politiken både i EU och på hemmaplan i Sverige. Oförmåga att klara av klimatet, vattenbrist och migration anses vara de största riskerna.

I kombination med kollapsande stater, krig och konflikter skapar det instabilitet i flera länder, bland annat i Europas utkanter och närområde (WEF, 2016).

Beslutsfattarnas oro över växande klyftor mellan och inom länder har inte resulterat i kraftfulla åtgärder – ännu. Den fattigaste halvan av jordens befolkning har tvärtom sett sina tillgångar minska med nästan 40 procent på fem år (Oxfam, 2016) och även om Sverige är ett av världens mest jämlika länder har klyftorna ökat snabbast i hela OECD de två senaste decennierna (Svenska dagbladet, 2013).

7. Möjligheterna större än riskerna

Allt fler inser att risken att inte göra tillräckligt mycket när det gäller klimatförändringarna är större än vi trott. Å andra sidan är möjligheterna förknippade med en radikal omställning större än vi räknat med. En faktor är snabb teknologisk utveckling i kombination med nya affärsmodeller. Nya entreprenörer går in på områden som tidigare varit förbehållna den traditionella industrin. Ett exempel är Elon Musk som har utvecklat Tesla – den första personbilen som är tänkt för eldrift från början. Internetbaserade företag som Google, Apple, Facebook, Microsoft och Amazon, samt multinationella företag som IKEA, investerar i förnybar energi för att säkra sitt eget energibehov och sälja eventuellt överskottet vidare.

Volkswagenskandalen har drivit på Volkswagens egen satsning på elbilar och övergången till eldrivna fordon generellt. I Sverige väntas elbilarna bli dubbelt så många under 2016 jämfört med 2015 (Bil Sweden, 2016). Elcykeln får sitt genombrott 2016 med en fördubbling av antalet sålda cyklar från 30 000 till 60 000 per år (SVT, 2016).

Genom nytänkande och med hjälp av modern IT-teknologi uppkommer nya affärsmodeller som gör att vi kan använda våra befintliga resurser mer effektivt. Till Airbnb och Uber kan läggas WeWork som har vuxit från 0 till 140 miljarder i värde på bara sex år. Det är ett co-workingbolag som idag har 88 kontorsfastigheter i ett trettiotal städer i USA och flera europeiska länder. De håller redan på att expandera till bostäder med konceptet WeLive, där de boende får tillgång till olika tjänster som koordineras via en app. Det hela bygger på en kombination av individualism och gemenskap som är typisk för vår tid. Ash Pournouri, svensk-iransk musikmanager för världsstjärnor som Avicii, vill lansera en premiumversion av WeWork i Sverige (Veckans Affärer, 2016).

8. Socialt ansvar på hemmaplan blir viktigare

Många företag har arbetat med socialt ansvar i leverantörsländer under många år. Det handlar om respekt för mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och antikorruption. Nu blir stöd till flyktingar en CSR-fråga och välgörenhet får större betydelse. Samtidigt kommer integration av nyanlända, och mångfaldsfrågor generellt, högre upp på företagens hållbarhetsagendor. Marknadskommunikationen speglar nya värderingar kring ålder samt etnisk eller sexuell identitet. Ofta är modeföretag föregångare, med Åhléns och H&M som aktuella exempel.

Vi får se fler initiativ till snabbvägar in på arbetsmarknaden för nyanlända flyktingar, till exempel för miljötekniker på WSP, ingenjörer och byggnadsarbetare på Skanska, ekonomer via Handelshögskolan i Stockholm och läkare i Västra Götalandsregionen. Till det kommer olika former av lärlingsprogram för ungdomar och språkpraktik, som på Coop. Debatten om låglönejobb skapar oro på arbetsmarknaden och ekonomer diskuterar om lägre löner verkligen ger fler jobb.

9. Största förändringsprojektet någonsin?

I och med att ett mer ambitiöst 1,5-graders klimatmål har lanserats talar allt fler om nödvändigheten av en transformation av samhällssystemen. De menar att system för produktion och konsumtion och det ekonomiska systemet, inklusive finansmarknaderna, måste stöpas om i grunden. Cirkulär ekonomi ses som en möjlighet att spara resurser och minska utsläpp. En del ifrågasätter till och med det marknadsekonomiska systemet medan andra anser att vi i stället bör tala om olika varianter av kapitalism eller "multiple forms of capitalism" (Sustainability, 2016).

En sådan variant är den svenska modellen, eller "The Nordic Way", som man från svenskt håll hellre använder i internationella sammanhang (Global Utmaning, 2010). De nordiska länderna toppar flera internationella studier och rankingar för ekonomisk och social utveckling. Förväntningarna på att vi nordbor ska gå före i omställningen till en samhällsmodell som också är miljömässigt hållbar är stora.

Många internationella storföretag väljer att formulera om sin vision till att omfatta ett större syfte än att bara göra vinst. Enligt en färsk undersökning med ledare i globala företag hade nästan en fjärdedel redan ändrat sitt syfte för att bättre matcha intressenternas krav och hälften så många planerade att göra det i framtiden (PwC, 2016).

10. Trenderna från förra året förstärks och accelererar

Engagemanget för hållbarhet förstärks och sprids till fler grupper i takt med att fler diskuterar frågor om miljö och samhällsutveckling. Kunskapsnivån stiger i takt med att universiteten, media och organisationer informerar, debatterar och driver opinion i frågorna. Samtidigt fortsätter trenden med ökad polarisering i samhället. Grupper med hög utbildningsnivå och en trygg ställning på arbetsmarknaden är ofta mer progressiva och engagerade för en omställning mot en mer hållbar utveckling i termer av ökad miljöhänsyn och ett mer tolerant, öppet samhälle.

De med en längre utbildningsnivå, en mer osäker ställning på arbetsmarknaden och sämre förutsättningar att påverka sin egen situation känner oro för ökad invandring och för problem med integration. Dessa tendenser förstärks under 2016 då vi i Sverige går in i en högkonjunktur med flaskhalsar på arbetsmarknaden, samtidigt som vi ställs inför stora utmaningar de närmaste åren på grund av flyktingvågen. I bästa fall bidrar krisen till nya innovativa lösningar och att större grepp tas på områden som skola/utbildning, bostads- och arbetsmarknad. Satsningar på utbildning och investeringar i miljöåtgärder som ger fler jobb kan bidra till att dämpa oron för alla förändringar som är på gång.

Se även 7 trender inom hållbarhet som påverkar kommunikationen 2015

Så påverkas kommunikationen de kommande åren

  • Agenda 2030 och dess 17 globala hållbarhetsmål (SDG:s), samt resultatet av klimatförhandlingarna kommuniceras via FN systemet, nationella regeringar, regioner, kommuner, landsting, företag och olika organisationer. 45 procent av svenskarna känner redan till de globala målen och en majoritet kan väntas göra det i slutet av 2016.

  • En process där de globala målen översätts i nationella termer är redan igång och målen blir föremål för både tekniska diskussioner och politisk debatt. Målen stäms av mot nationella mål, till exempel de svenska miljömålen och mål på det ekonomiska och sociala områdena.

  • Regioner, kommuner och landsting, företag och organisationer utreder vad målen betyder i den egna verksamheten med hjälp av expertråd och medborgar- eller intressentdialoger. De hållbarhetsmål som är mest relevanta för den egna verksamheten prioriteras, och man väljer indikatorer och sätter etappmål för de kommande åren.

  • Fler gör särskilda hållbarhetsplaner, lägger upp program för implementeringen som följs upp och redovisas i särskilda hållbarhetsrapporter eller som en integrerad del av den ordinarie redovisningen. Harmoniseringen av olika standarder för hållbarhetsarbete och redovisning fortsätter.

  • Fler företag börjar redovisa enligt den ledande standarden för hållbarhetsrapportering, Global Reporting Initiative, och bolag i den offentliga sektorn följer deras exempel. Integrerad redovisning (Integrated Reporting) börjar tillämpas i högre utsträckning, särskilt i de större börsnoterade bolagen.

  • Pilotprojekt inom hållbarhet och hållbarhetskommunikation utvecklas till mer fullskaliga lösningar. Fler samarbeten inleds för att utveckla helhetslösningar för en hållbar livsstil, till exempel för stadsdelar och städer, inom livsmedelssektorn och besöksnäringen.

  • Fler använder masskommunikation för att påverka medborgare, kunder, medarbetare att förändra beteende. En hållbar livsstil framställs som mer lustfylld, hälsosam och smart.

Källhänvisningar

Finansiell Kommunikation
Loading...
loader
Laddar