Bristande kommunikation del i de höga dödsantalen i utsatta områden

Bristande kommunikation del i de höga dödsantalen i utsatta områden

Publicerad: 7 sep 2020

Vilka fick faktiskt ta emot all den kommunikation som producerades kring Covid-19? En rapport från Göteborgs universitet visar att kommunikationsspridningen måste förbättras för att nå alla samhällets grupper.

Det har spekulerats mycket om de höga dödstalen i Covid-19 bland boende i utsatta områden. Olika förklaringar har lyfts, så som trångboddhet, språkbarriärer, låg tillit till myndigheter, livsstilsfaktorer och klassförhållanden. Också kommunikationen har antagits fungera sämre.

Nu har forskare vid Göteborgs universitet studerat hur människor i två utsatta områden i Göteborg tagit del av information och nyheter om Covid-19.

– Det visade sig att det tog längre tid för informationen att nå ut i förorter än i övriga delar av landet, säger Peter Esaiasson, professor på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och en av de fyra forskarna bakom den nya studien Kriskommunikation och segregation i en pandemi – hur boende i utsatta områden informerade sig om coronaviruset våren 2020 (JMG).

Studien handlar om hur boende i utsatta områden har informerat sig om coronaviruset. Vilka svenska och internationella källor för nyheter de väljer, vilka sociala medier, om de använder myndigheters webbplatser och personlig kommunikation med familj och vänner. Slutsatsen är att de haft sämre förutsättningar att hitta myndigheternas information om pandemin.

– En slutsats är att myndigheterna måste bli bättre på att nå ut till alla, konstaterar Peter Esaiasson. Man kan inte bara göra på det vanliga sättet, utan måste hitta nya sätt att kommunicera med de som undviker svenska nyhetsmedier.

SVT Nyheter

Se nyhetsinslag på SVT Nyheter och intervju med professor Peter Esaiasson här.

Om studien

Studien bygger på en frågeundersökning i flera steg med boenden i Hjällbo och Östra Bergsjön i Göteborg. Forskarna har kontaktat och intervjuat boende i stadsdelarna i personliga intervjuer och via en webbenkät. Svaren på frågorna har jämförts med en motsvarande undersökning bland befolkningen i övriga Sverige. 

Studien ingår i forskningsprojektet Kriskommunikation och förtroende i det multipublika samhället (KRISAMS) som sedan flera år bedrivs vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.

loader
Laddar