Internkommunikation som grundbult för Folkhälsomyndighetens kriskommunikation

Den hektiska våren innebar nya uppgifter, regeringsuppdrag och ett tätt samarbete med andra myndigheter. Budskapet om livsviktig hygien skulle snabbt ut och begreppet social distansering behövde bli vedertaget. Nu när vi går mot hösten meddelar Folkhälsomyndigheten att läget är fortsatt akut. Vi hann fånga kommunikationschef Elisabeth Wall Bennet för att förstå hur de arbetar för att säkerställa en uthållig kommunikation.

– Det var helt nytt för oss att bli så kända, säger Elisabeth Wall Bennet. Det gällde att snabbt hitta rätt i strukturerna vi satt upp. Men vårt arbete har fortsatt hållit i sig över sommaren och inför hösten arbetar vi nu med att uppdatera och aktualisera vår kommunikation och mediestrategi.
 

Allt är inte kommunikation

Den ständiga omvärldsanalysen lägger grunden för kommunikationen och Elisabeth understryker vikten av att också värdera informationens stabilitet när den så snabbt ändras. Det är inte bara kommunikationen ut som är en utmaning, internkommunikationen är en grundbult för att lyckas bra.

– Det gäller att alla förstår vad som händer och vad vi gör. Vi har ett bra samarbete i organisationen och ett starkt förtroende från andra avdelningar. Våra medarbetare förstår vikten av det kommunikativa och vi har oftast kommunikationsaspekter som en viktig del i våra sakfrågor. Vi är också med och bedömer utifrån vår expertis, inte allt är kommunikation.

Mätning av kommunikationens effekt

Framgång i kommunikationen kring Covid-19 är till viss del beteendeeffekt hos befolkningen, och detta har Folkhälsomyndigheten mätt tidigt i processen. Både Novus och SCB hjälper till med att följa kommunikationens effekter, och samtidigt följer kommunikationsavdelningen beteenden och diskussioner i bland annat sociala medier. Det är väntat att upplevelsen om det akuta läget avtar och därmed de önskade beteendena.

– Det finns inget nytt i “håll avstånd” och “tvätta händerna”, säger Elisabeth, samtidigt är det det vi måste hålla fast vid, grundbudskapet. Däremot kan vi tänka på hur vi kommunicerar detta för att behålla det nu när vi ser ett avklingande i engagemang, till exempel i ungdomsgruppen.

Hållbar organisation och balanserad kommunikation

Kriskommunikation är inget nytt för Folkhälsomyndigheten och deras krisplaner är uppdaterade. Elisabeth är mycket nöjd med att strukturer redan fanns på plats. Samtidigt är det viktigt att inte tappa kommunikationen inom övriga sakfrågor. Folkhälsomyndighetens  uppdrag handlar mycket om prevention och till exempel flera uppdrag kring psykisk ohälsa är aktuella just nu. Elisabeth menar att proaktivitet skapar uthållighet. Både att kommunikationen blir bra, men också att medarbetarna mår bra.

– Det handlar om planering, riktigt bra planering. Det är så vi skapar en hållbar organisation och en balanserad kommunikation.