Bör kommunikatörerna bry sig om Clubhouse längre?
De omodererade digitala livesamtalen på Clubhouse blev vårens stora snackis. Kommunikatörer var snabba att diskutera strategier för att ta sig an det nya mediet. Ett flertal stora aktörer lanserade egna varianter – men vad hände sen? Kommer detta format att bestå? Att konkurrera ut poddar? Bör kommunikatörerna ge sig in i leken?
Clubhouse dök upp mitt i den mest isolerade tiden och erbjöd ett nytt sätt att umgås digitalt. Den nya kanalen spåddes förändra landskapet för digital kommunikation och en rad medier tog efter formatet. Spotify, Facebook, Slack och LinkedIn var bara några som snabbt började arbeta på egna varianter. Twitter släppte “Spaces” och Telegram lade till nya ljudfunktioner i appen. Det är givet att en initial hajp avtar, men hur ser framtiden ut för dessa digitala samtal? Har det förändrat mediekonsumtionen? Nu när vi återgår till en, åtminstone delvis, icke-digital vardag igen, hur kommer ljudmediet att utvecklas? Det kommer fortsätta ta marknadsandelar, spår Max Landergård, en av Sveriges främsta poddproducenter.
Så långt som det nu är rimligt att vara en veteran inom nya medier måste man nog sälla Max Landergård till den skaran när det kommer till poddar. Han har ett gediget arkiv av inspelade poddar i olika genrer och inom en rad ämnen. Har håller också i kursen Podd – så gör du.
– Det är en ljuvlig tid att arbeta med ljud idag. Undersökningen Svenskarna och internet visar att poddlyssnandet ständigt ökar och även Spotify har rapporterat ett enormt intresse för att ta till sig information via ljud och undersöker nu bland annat att ta in ljudböcker.
Ljud har demokratiserat information
Max Landergårds gissning är dock att tillströmningen till den typen av medier som Clubhouse startade har understötts av ensamheten under pandemin. När den försvinner lär också intresset avta något.
– Nya format kan vara som minidisc, att de helt slutar användas, eller så dröjer det sig kvar fast i anpassade former. Clubhouse kom som ett omodererat Ring P1 för progressiva tech-människor. Det är kanske inget som kan bestå i den formen.
Ljud kommer dock fortsätta ta marknadsandelar av andra format, tror Max. När han började arbeta med poddar var det bildningsdemokratiseringen som lockade.
– Ljudmonopolet var fruktansvärt enahanda. Professorer som för 15 år sedan endast hade en publik av studenter på Stanford kunde sen plötsligt nå intresserade över hela världen genom att ladda upp sitt eget material.
Innehållet trumferar formatet
Reklamtrötthet och den hårda konkurrensen kräver poddmakare som är riktigt duktiga på vad de gör. Som medieproducent konkurrerar du med påkostade och professionella produktioner som Sveriges Radio och stora amerikanska poddar. Samtidigt konkurrerar du även med annan typ av mediekonsumtion, som Netflix eller Facebook. Max menar att format som Clubhouse inte är den största konkurrenten till poddar, eftersom konsumenten sällan tänker i format först.
– Man frågar sig: vilken typ av innehåll vill jag lyssna på? Råkar det vara ett samtal på Clubhouse eller något ämne de tar upp på This American life? Det hetaste att mäta just nu är skärmtid, sin tid “away from keyboard”. Då är ljudet ett sätt att ta till sig information, men samtidigt till exempel träna eller gå i skogen. Det är här som den stora konkurrensfördelen ligger för ljudproduktioner.
– Vi är double- och triple-screen-medborgare idag. Vi hoppar lätt in och ut ur samtal. Filmer som kan rulla medan man kollar mobilen är en egen kategori på Netflix. Vi kan inte längre dela upp vår dag i två timmar dator, tre timmar sociala medier och så vidare.
Framtiden är ljud
Framtiden för live-format tror Max till viss del hänger på producenternas förmåga att konvertera lyssnarna vidare från det aktuella samtalet. Då inget sparas går det inte att göra något med det i efterhand. Det är också en utmaning att, precis som med poddar, förstå och navigera hela ekosystemet av lyssnare.
– Jag har sett så många lägga all kraft på själva produktionen och så slänger de bara ut något i luften och förväntar sig att lyssnare ska börja rulla in. En tumregel som jag lyfter i kursen är att en tredjedel av din budget ska gå till marknadsföringen.
Så vad säger då experten, ska kommunikatörer och organisationer ge sig ut på Clubhouse nu?
– Clubhouse är en katt bland hermelinerna, det är ett gränssnitt, inte en podd per se. Det är ett omodererat samtal helt enkelt. Det är som att fråga om Almedalen är bra. Det handlar om innehållet och interaktionen. Om man håller det väldigt nischat kan man nog få ut något av det. Om man dessutom lyckas få det att växa organiskt. Clubhouse är som Snapchat, du måste vara där och då. Vissa har ju varit riktigt duktiga på det, men det gäller att vara väldigt bra på att skapa engagerande innehåll och att verkligen kunna hantverket – vilket kommunikatörer förstår.
Max Landergård är en av Sveriges främsta poddmakare. Som medgrundare och delägare i AB Storstad har Max gjort hundratalet poddar sedan starten åt alla från Cancerfonden och Postkodlotteriet till Pricerunner och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Han leder också kursen Podd – så gör du.