Dags att stoppa sjukskrivningarna – så främjar du ett hälsostarkt ledarskap

Otydliga förutsättningar och förlorad kontroll skapar en osund arbetsmiljö

Frågan om yrkesrelaterad stress och ångest har länge har varit på agendan. Trots detta ser vi att antalet sjukskrivningar ökar. Pernilla Aspe arbetar med att frågan ska prioriteras högre på arbetsplatser runtom i Sverige. Under sina föreläsningar och i workshops ger hon både chefer och anställda verktyg för att kunna verka hälsofrämjande.

– Hälsofrämjande ledarskap handlar om att jobba proaktivt. Idag befinner vi oss i en situation där vi bara jobbar reaktivt med stressrelaterad problematik. Vi kör alltså på i ett alldeles för högt tempo, och först när det blir problem så blir det en fråga för företagshälsovården.

Pernilla är inte förvånad över att sjuktalet är så högt inom just kommunikationsbranschen. Hon menar att så kallade kontaktyrken alltid har legat högt på liknande listor, det vill säga yrken som innebär mycket kontakt med människor, exempelvis inom vård och omsorg. Idag är det dock fler yrkeskategorier som drabbas, med höga krav och orimliga arbetsmängder. Därmed finns bara en liten möjlighet till återhämtning.

– Det är gränslösa jobb. Många upplever att det är svårt att veta när de är klara med ett projekt, eftersom att det kan komma in flera omgångar av krav på revisioner och förbättringar. Det är många kontaktytor, mycket tyckande och många deadlines att hålla reda på. Det är en yrkeskategori där man har väldigt höga krav på sig, både inifrån och utifrån.

I sitt arbete har Pernilla sett att höga prestationskrav kommer både från chefer och från den anställda själv. Något hon ogillar är när chefer och HR förklarar en anställds dåliga mående med att personen går igenom en tuff period i privatlivet.

– Har du rimliga arbetskrav klarar du oftast av ditt arbete trots att du går igenom en skilsmässa eller liknande. Det handlar om att man försöker bortförklara arbetsplatsens orimliga prestationskrav.

Pernilla menar dock att personer i ledarposition ofta själva brottas med stress och prestationskrav, vilket gör det svårt att arbeta relationsbyggande. Enligt henne skapas en osund arbetsmiljö ofta kollektivt, i förhållande till otydliga ramar för det dagliga arbetet. När du och dina kollegor arbetar utifrån otydliga förutsättningar skapas gemensamma vanor som är skadliga för den psykiska hälsan.

– I allmänhet kan det handla om att vi exempelvis har möten om allting hela tiden, där du till slut inte vet vem som faktiskt ansvarar för att ta besluten. Dessutom har du ofta ingen återhämtning mellan mötena, utan slussas från ett till ett annat. Öppna kalendrar är bra, men det finns också en baksida med att personer helt fritt kan boka upp din tid. Det leder till att du tappar kontrollen över din arbetsdag. Det är också en utmaning att vara tillgänglig hela tiden, där du förväntas svara på mejl efter arbetstid och liknande. Det innebär att du på egen förmåga ska stänga ner ditt arbete, och har man hög press på sig är det inte helt lätt att göra det.

Egenskaperna som innebär en ökad risk för psykisk ohälsa

Problemet med psykisk ohälsa innebär  många konsekvenser för individen, men också för organisationen överlag. Pernilla menar att det absolut viktigaste är att individer blir lidande, men att det också finns en ekonomisk baksida med antalet sjukfall.

– Det kostar pengar både innan och efter att människor blir sjukskrivna. Innan du går in i väggen har du ofta en hög sjukfrånvaro, och om du inte mår bra på jobbet blir du mer ineffektiv. Om vi jobbar i ett team där det finns en person som inte mår bra så kommer det att påverka samarbetet, och det kan uppstå konflikt och irritation.

Det finns inte bara en lösning på problemet med psykisk ohälsa inom kommunikationsbranschen. Pernilla menar dock att en bra start är att våga prata om de här frågorna på riktigt.

– Det ligger nämligen mycket skam i att tappa kontrollen. Jag möter många personer som känner att det är ett personligt nederlag att gå in i väggen. Man skyller helt enkelt sin utbrändhet på sig själv, varför klarar jag inte av det som alla mina kollegor klarar av? Om vi börjar prata och vara lite sårbara kommer du kanske att se att kollegorna inte mår så bra som du tror. På så sätt kan vi förebygga att saker och ting går för långt.

Pernilla påpekar också att vi alla är individer med olika gränser. Det som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Hon menar att vanligtvis positiva egenskaper såsom att du är ambitiös, noggrann, empatisk och hjälpsam kan innebära en viss risk.

– Du behöver ha lite koll på det där, eftersom det ofta är egenskaper som gör det svårt att sätta gränser. Det är exempelvis lätt att alltid fråga en hjälpsam person eller höja kraven på en ambitiös person.

Pernillas tips: så arbetar du utifrån ett hälsofrämjande ledarskap

• Ge dina medarbetare chans till återhämtning. Om du märker att en anställd har en dålig dag eller är extra stressad, varför inte säga till personen att ta en extra lång lunch, en promenad eller att sluta lite tidigare?

• Hjälp varandra att sätta gränser. Se till att ha kontinuerliga samtal om rimligheten i uppdraget, hjälp den anställda att prioritera och se till att tydliggöra vem personen ska vända sig till om det blir för mycket.

• Bli en bättre lyssnare. Om du är en närvarande ledare som lyssnar ordentligt och ställer frågor så bygger du en kultur där dina anställda känner tillit till dig. Detta är ett långsiktigt arbete som sker hela tiden.

• Hitta en struktur för dialog. Sätt i system att kontinuerligt arbeta för att vara mer närvarande som chef. Schemalägg hur och när du tar dig tid att prata med dina anställda, och se till att det faktiskt händer.