Kvinna dricker kaffe framför skärm

Den kommunikativa kompetensen blir allt viktigare i det flexibla arbetslivet

Publicerad: 3 okt 2022

Hur påverkar omvärldens händelser vårt samhälle? Bokaktuella Per Schlingmann gästade det senaste avsnittet av Kommunikationspodden. I samtalet berättar han bland annat om hur finanskris, klimatkris och krig har gjort kommunikation viktigare än någonsin – där det som tidigare var frågor för kommunikationsavdelningar nu blivit frågor för styrelser.

Per Schlingmann är entreprenör och författare, just nu aktuell med boken Momentum tillsammans med Kjell A. Nordström. I det senaste avsnittet av Kommunikationspodden (23 september) diskuterade han tillsammans med programledarna Caroline Thunved och Max Landergård de kommunikativa krav som finns på organisationer idag.

 

Schlingmann och Nordströms nysläppta bok Momentum resonerar kring frågan om vad konsekvenserna för samhället blir av kriserna vi befinner oss i: efterbörden av pandemin, kriget i Ukraina och klimatkrisen. De menar är att denna triss i kriser bildar ett nytt ramverk för både näringsliv och samhälle att förhålla sig till.

 

– Vi har bland annat tittat på vilka trenderna är ute i världen,där vi ser väldigt tydligt hur idén om globalisering utmanas. Iställer växer oligoner fram, det vill säga värderingsburna regioner med egna säkerhetspolitiska dimensioner, handelsområden och strukturer. Det påverkar företags internationaliseringsstrategier, hur vi skaffar kapital och den övergripande geopolitiken.

 

När det kommer till klimatomställningen anlägger Schlingmann och Nordström ett ganska hoppfullt perspektiv, där man ser omställningen som en möjlighet för ökad innovation, sysselsättning och utveckling.

 

– Vi tror att klimatomställningen kommer att lägga grunden för tjugo till trettio års tillväxt. I boken resonerar vi kring vad hur människor och företag kommer att förhålla sig till att ställa om från fossilberoende till fossilfria alternativ.

Den kommunikativa ledaren får större plats i ledningar och styrelser

 

Ett annat viktigt tema för boken är ledarskap och arbetsliv, där Schlingmann och Nordström undersöker vilken typ av nya egenskaper som behövs och vad det betyder för vårt arbetsliv. I avsnittet av Kommunikationspodden beskriver Schlingmann att vi idag befinner oss i ett läge där strukturer vi sett som konstanta och orubbliga plötsligt är rörliga, vilket omformar hela vår syn på omvärlden. En av dessa saker är just synen på arbetet.

 

– Vi har aldrig behövt förhålla oss till arbete, utan det har varit samma hela tiden. Plötsligt har det blivit en variabel och en strategisk ledningsfråga. Under en tid nu har vi sett att frågor om kommunikation, varumärke, talangförsörjning och HR har smugit sig in och blivit en central fråga, en styrelsefråga. Här har kriserna fungerat som en enorm tidsmaskin. Jag upplever allt fler styrelser idag diskuterar frågor som bara för några år sedan bara hade diskuterats bland kommunikations- och HR-chefer.

 

Detta beror bland annat på att företagens konkurrensfaktorer ser annorlunda ut idag, där frågor om kommunikation, talangförsörjning och organisation blir alltmer viktiga. I avsnittet exemplifierar Schlingmann detta genom att sätta ledarskap i ett historiskt sammanhang.

 

– Om vi blickar tillbaka har ledarskapet i Sverige under olika perioder varit hämtat från olika kompetensområden. Vi började med att sätta jurister på ledarpositioner, vilket följdes av en våg av ekonomer. Nu ser vi hur en ny typ av kommunikativ ledare växer fram.

 

Inom det nya ledarskapet sätts det faktiska ledarskapet i centrum, där en bra ledare utmärks av att gilla människor, är duktiga medlare, på att bygga kultur, hitta talang och har ett genomgående människoperspektiv.

 

– Kommunikatörerna och kommunikationscheferna får en viktigare strategisk roll, och samtidigt söker exekutiva rekryterare personer med mer kommunikativ kompetens till ledarroller.

Organisationer med en positiv syn på det flexibla arbetslivet har större försprång

 

I avsnittet diskuterar Schlingmann tillsammans med Caroline Thunved och Max Landergård även hur dagens lågkonjunktur påverkar organisationer, där Schlingmann uppmanar till att våga se möjligheter och växla upp.

 

– Det finns ett vägval att göra här. Antingen satsar man sig ur krisen och ser den som ett tillfälle där marknaden kommer att förändras, och ett tillfälle att orka växla upp och se nya möjligheter. Eller så sparar man sig ur krisen, minskar riskerna och härdar ut.

 

De som tänker annorlunda och ser möjlighet och momentum till förändring är de som går mest vinnande ur en kris, enligt Schlingmann. Detta ställer dock nya krav på både ledarskap och medarbetarskap, där ledarskapet både måste främja innovation och ta risker - och samtidigt bära berättelsen. Schlingmann benämner detta som ett berättande ledarskap.

 

– I en decentraliserad värld där vi arbetar både internt och externt mer på distans så måste ledarskapet bära berättelsen, för ingen annan kommer göra det. Den här insikten växer väldigt starkt, framförallt bland företag som har en positiv syn på distansarbete och det nya arbetslivet.

 

Schlingmann menar vidare att de organisationer och företag som har en egen idé kring hur man ser på det flexibla arbetslivet har ett mycket större försprång i det nya arbetslivet.

 

– Sen tror jag att man måste ställa sig frågan om vad som är viktigast utifrån organisationens värderingar och affär. Ibland kan det vara en konflikt mellan medarbetarnas önskemål om flexibilitet och vad som är optimalt för företaget. Här gäller det att ha en öppen dialog och hitta balanspunkten.

 

I poddavsnittet diskuteras även andra dimensioner som blir viktigare för ledarskapet, samt hur medarbetarens roll förändras i och med distansarbete och mer eget ansvar. Lyssna på hela avsnittet här. Kommunikationspodden sänds varannan fredag med programledarna Caroline Thunved och Max Landergård. Varje program gästas av en ny person, så se till att prenumerera för att inte missa nya avsnitt!

loader
Laddar