Gå till huvudinnehållet Gå till huvudmenyn

"Det är oerhört lärorikt att få vara en del i hela händelseutvecklingen"

Elisabeth Wall Bennet, kommunikationschef på Folkhälsomyndigheten, berättar om det omfattande arbetet bakom 14-pressträffarna, från kristräning till samarbetet med andra myndigheter.

Den stora publiken ser talespersonerna på podiet men vi kommunikatörer inser det stora arbete som görs där bakom. Budskap, logistik, omvärldsbilden, prioriteringar kopplat till det aktuella läget och så vidare. Vilka är de stora utmaningarna för dig i din roll? Vad lägger du mest tid på?
– Det jag just nu (dessvärre) lägger mest tid på är möten, både interna och externa. Alla länkar och budskap ska hålla ihop och vi ska vara snabba och korrekta. Men för mig i min roll har jag samma utmaningar som alla kommunikatörer just nu: vi måste förhålla oss till ett nuläge som förändras snabbt och det är svårt att planera kommunikationen och försöka vara steget före. Samtidigt som vi hanterar en pandemi med enorm påverkan på samhället – inte minst för enskilda drabbade personer - så är det oerhört lärorikt och intressant att få vara en del i hela händelseutvecklingen.

Ni började med 14-pressträffen den 4 mars, nästan tre månader. Hur lyckas ni få alla att prioritera detta och klara uthålligheten?
– Det är myndighetens uppdrag att ge expertstöd vid exempelvis en pandemi så att kommunicera utbrottet, ge analyser och så vidare är en viktig del i arbetet. Att vi sedan har så många ytterst kommunikativa och kunniga experter underlättar förstås. Presskonferensen som kanal för information har ju fungerat fantastiskt bra. Det är också ett regeringsuppdrag vi har sedan i mars att genomföra dagliga presskonferenser för att kommunicera utbrottet covid-19.

Kristräning är en viktig del i arbetet på en myndighet med ansvar för smittskydd, men samordningen med andra myndigheter, var ni lika förberedda på den? Samordningen förändras över tid, eller hur? Händer det att ni inte är överens?
– Ja vi har kristränat en hel del inom kommunikationsområdet vilket gett en stabil och bra grund i detta arbete. Och vi är ganska vana att samordna oss med andra myndigheter – även om det har blivit en väldigt stor del i detta arbete. När det gäller att kommunicera smittskyddsfrågor kräver det en särskild kompetens där ibland kommunikativa idéer måste stå tillbaka för den absoluta kunskapsgrunden. Men kommunikationsarbetet tillsammans med andra myndigheter fungerar riktigt bra och bygger på respekt och lyhördhet.

Hur jobbar ni med sociala medier kopplat till pressträffen? Ni har 200 000 följare på FB så det är en stor och viktig kanal.
– Vi försöker följa upp budskapen på pressträffarna med dialog och kommunikation i sociala medier. Men att vi skulle få så många följare på så extremt kort tid var vi väl inte helt förberedda på…

Riksmedierna har ofta ett storstads- och stockholmsfokus, men smittsituationen i landet följer inte Stockholm. Hur bär ni er åt för att balansera den bilden så att regioner och kommuner i landet utanför storstäderna kan få stöd för sina åtgärder?
– Vi har ständig kontakt med smittskyddsläkarna ute i landet och gemensamma möten två gånger i veckan. De får daglig uppdatering med data och bekräftade fall finns också i våra veckorapporter. Till exempel här. 

Hur länge tror du att ni kommer att hålla på med 14-pressträffen?
– Regeringsuppdraget som jag nämnde ovan har slutdatum den 31 december 2020. Det är vad vi har att förhålla oss till just nu.