Inför valet: diskussion, debatt eller bara käbbel?

Publicerad: 14 okt 2016

Samtalstyperna diskussion, debatt och gräl överlappar allt oftare varandra – något som är särskilt påtagligt i årets valkampanj i USA. När gränserna mellan samtalstyperna suddas ut och försummas blir följden att väljarna lämnas utan tydliga besked om var kandidaterna står politiskt – nyhetsvärdet växer men demokratin krymper då det blir svårare att ta ett upplyst beslut om vilken politik som ska styra landet. Vad är skillnaden mellan diskussion, debatt och gräl?

Diskussion

Diskussionen är dialogisk – detta betyder att diskussionen utspelar sig mellan deltagare som riktar sig mot- och försöker överbevisa varandra snarare än att försöka övertyga en tredje part eller en publik. Diskussionen kan utspela sig både offentligt och privat och brukar vanligen förknippas med ett lågt nyhetsvärde då syftet många gånger är att deltagarna ska bli eniga och lösa en meningsskiljaktighet. Dramatiken brukar alltså utebli och likaså de stora rubrikerna på löpsedlarna.

Debatt

Debatten är trialogisk – detta betyder att deltagarna framför sina ståndpunkter i en fråga med syftet att övertyga en tredje part, en publik. Ett utmärkande drag för debatten är att parterna inte ska bli eniga utan att de ska övertyga publiken om just sin ståndpunkt. Debatten har en konfrontativ natur vilket gör att ju större åsiktsskillnad mellan deltagarna – desto större chans att det blir en lyckad och nyanserad debatt. Debatten har dock ett antal överenskomna regler – deltagarna väntas framföra skälen för sin åsikt på ett sätt som knyter an till ämnet, besvara frågor och vänta på sin tur att tala.

Gräl

Skillnaden mellan diskussion och debatt utgörs huvudsakligen av deltagarnas ställning i förhållande till en tredje part – men vad särskiljer grälet? Ett gräl börjar alltid med att en av deltagarna bryter mot villkoren för en debatt eller en diskussion. Detta yttrar sig oftast genom att en av parterna avviker från sakfrågan som debatteras/diskuteras och istället övergår till att rikta irrelevant fientlighet mot en annan part. Resultatet blir då att motparten ständigt måste försvara sig mot personliga anklagelser som egentligen inte har med sakfrågan som debatteras att göra. Att en deltagare avviker från sakfrågan, vägrar svara på frågor eller avbryter motparten är typiska larmsignaler som varnar för gräl. Konflikten som uppstår skapar ofta nyhetsvärde men lämnar desto oftare åskådarna utan tydliga alternativ i sakfrågorna.

Vidare läsning

I sin artikel Nå gidder jeg ikke diskutere med deg mer! Om overgangen debatt–krangel (1998) undersöker Margareth Sandvik hur TV- och radiodebatter kan övergå till gräl och i Debattens væsen og uvæsen: Om fjendtlighed i offentlig debat (1995) utreder Charlotte Jörgensen vad som utmärker samtalsformerna debatt, fientlig debatt och gräl. Nyttig läsning att blicka tillbaka på när gränsen mellan diskussion, debatt och gräl blir allt suddigare.


Sveriges Kommunikatörer arrangerar lokala evenemang för sina medlemmar. Aktiviteterna är oftast kostnadsfria och finns i några olika format, t.ex. månadens frukost, after work och partnerevenemang. Alla Sveriges Kommunikatörers aktiviteter hittar du i kalendern

Ledarskap/ Mediarelationer
Loading...
loader
Laddar