anton lif webb

Fake news och desinformation – en fråga om ansvar

Publicerad: 6 apr 2020

Spridningen av coronaviruset är inte bara en pandemi. Det har också utvecklats till det WHO klassar som en informationsepidemi, en infodemi. Den gör det svårt att avgöra vad som är sant och falskt, vilket leder till allvarliga konsekvenser. 

Anton Lif, Crisis Management-konsult på Combitech och specialiserad på påverkansoperationer och kommunikation redogör för begrepp som Fake news och ger tips på hur du hanterar dem.

 

Vad är det som gör att Fake news faktiskt tas som sanning?

– Det är lättare att lura någon om man inte behöver förhålla sig till fakta, lagar och förordningar, etik och gällande normer. Desinformation, exempelvis fake news är vilseledande eller felaktig information som sprids avsiktligt – aktörerna bakom informationen agerar för egen vinning. Fake news är oftast ”bättre” nyheter. De är mer dramatiska, tydliga och har mycket högre nyhetsvärde. Som i coronavirusets fall – fakta är att det finns och det sprids. Men då det är ett nytt virus så har bristen på evidens medfört att svaren från experterna många gånger blir exempelvis ”vi vet inte, det är för tidigt att säga”. Det kan skapa oro i människor, och deras vilja att få svar på sina frågor gör att genomslagskraften för desinformation såväl som missinformation ökar, eftersom falska nyheter ger enkla svar på svåra frågor.   

Vad är skillnaden mellan desinformation och missinformation - vem sprider vad och hur gör de det?

– Desinformation är felaktig eller manipulerad information som sprids avsiktligt i syfte att vilseleda. Den gemensamma nämnaren för aktörer som sprider desinformation är oftast att de upplever sig ha någonting att vinna på spridandet av desinformationen. Missinformation däremot är oavsiktlig spridning av vilseledande eller felaktig information. Spridningen av missinformation beror ofta på att vi är lite för snabba. Vi vill ofta väl, men på grund av okunskap, misstag, tidspress eller slarv så blir det lätt fel.  

Vilka är de största utmaningarna med spridningen av dessa?

– Det kan bidra till att sänka förtroendet och tilliten för offentliga institutioner och till att skapa splittring och ökad polarisering. Det i sin tur kan bli ett hot mot demokratin och vår självständighet. Hotet kan utmana hur beslut i Sverige fattas, hur vi valt att organisera samhället och vad vi har för värderingar. Kopplat till rådande läge och hanteringen av covid-19 så är ett högt förtroende för offentliga institutioner och vetenskapen fundamentalt, för att upprätthålla och säkerställa en god hälso- och sjukvård.

Kommunikatörer i alla branscher jobbar hårt just nu trots mycket kritik men också desinformation om coronaviruset. Hur ska man tänka för att fokusera på rätt saker?

Till att börja med så finns det inga enkla lösningar på dessa utmaningar, det är bara att acceptera. Men några framgångsfaktorer för det kommunikativa arbetet i krishanteringen är att:

  • Utgå från den egna verksamheten och era skyddsvärden. Varumärke, värdegrund, medarbetare och de faktorer som är viktigast för att ni ska upprätthålla ett högt förtroende och tillit. Kom ihåg att ingen känner era målgrupper, medarbetare, samarbetspartners, aktieägare, kunder och så vidare bättre än ni själva.
  • Låt kommunikation ingå som en funktion i verksamhetens krisledning, då de operativa rent praktiska kommunikativa insatserna är lika viktiga som de strategiska överväganden som ska föregå besluten ni tar.
  • Var extra noga med att kontrollera era källor och på vilken information ni fattar beslut. Utgå från myndighetsinformation och var tydlig med att ni gör det.

Bonusfråga: Sverige har trendat i nyhetsflödet även internationellt, med anledning av vår till synes öppna hållning till karantän och isolering i coronatider. Hur ska vi förhålla oss till det?

– Jag tycker att vi alla har ett ansvar för att värna om vårt demokratiska samhälle och till att ”Sverigebilden” i andra länder baseras på fakta och rättvisa bedömningar. Därför tycker jag att vi alla ska försöka vara så transparanta som möjligt, vi ska bjuda in till öppna samtal som syftar till att öka förståelsen för skillnader och likheter mellan olika länders agerande.  

 

Definitioner & begrepp

Anton Lif utgår från följande definitioner och begrepp när han svarar på våra frågor:

 

Informationspåverkan

Informationspåverkan är potentiellt skadlig kommunikation som främmande makt eller deras ombud ligger bakom (medvetet eller omedvetet). Det handlar om en medveten inblandning från främmande makt i inomstatliga angelägenheter där försök görs att skapa misstro hos medborgare emellan samt mellan medborgare och stat.
(Ref: MSB Handbok – Att möta informationspåverkan)

 

Desinformation

Med desinformation avses felaktig eller manipulerad information som sprids avsiktligt i syfte att vilseleda.
(Ref: MSB Handbok – Att möta informationspåverkan)

 

Fake news (Falska nyheter)

Osanningar som sprids som sanningar i medierna (kallas även fejknyheter, falska nyheter).
(Ref: Nyordlistan 2017)

 

Missinformation
Missinformation är oavsiktliga spridningen av falsk information.

Tre tips: Så hanterar du Fake news:

1. Håll huvudet kallt

Skaffa dig en ”personlig mental brandvägg”. Du behöver ha en hög medvetenhet om faktaresistens och informationspåverkan. Du måste tillämpa källkritik, sökkritik och förstå vikten av källtillit.

Det finns många bra verktyg, här är några jag rekommenderar: Handbok för kommunikatörer – att möta informationspåverkan, Handbok i debunking och RESIST, Counter -  disinformation toolkit.  

 

3. Håll hjärtat varmt

Du behöver ta ansvar för dina vänner, kollegor och medmänniskor. Stötta din omgivning med verktyg för att kunna göra rätt och uppmärksamma kollegor på att det nu sprids mycket felaktig och vilseledande information.

Istället för dela sin oro, rädsla eller ilska i olika sociala medier kan vi i första hand ringa och prata av oss med en vän eller kollega. 

Vi måste alla värna om det demokratiska samhället.

3. Håll händerna rena

Tvätta händerna, stanna hemma om du är sjuk och håll fysiskt avstånd till äldre och andra riskgrupper. Tyvärr så är kanske de mest effektiva åtgärderna inte mer spektakulära än så. Kom ihåg att fakta ofta är rätt så osexigt och att evidens ofta tar lång tid att få fram. Dramatiska artiklar eller politiska beslut som ska visa stark handlingskraft går snabbare. 

 

Läs mer om webbinariet En pågående infodemi den 15 april och boka här.

loader
Laddar