Lagändringar påverkar hållbarhetsredovisningen

Redan 2014 beslutade EU:s ministerråd och Europaparlamentet om ändringar i redovisningsdirektivet. Ändringarna innebär bland annat att vissa stora företag i framtiden kommer att behöva visa hur de arbetar med hållbarhet inom bland annat miljö, personal, mänskliga rättigheter och korruption.

I Sverige träder lagändringarna i kraft under 2016.

– EU-direktivet omfattar endast stora företag av allmänt intresse som har fler än 500 anställda, men i den här frågan vill det svenska Justitiedepartementet gå längre. Om lagförslaget går igenom kommer därför fler bolag att påverkas, säger Emma Ihre, hållbarhetschef på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

Hållbarhetsfrågor relevanta för verksamheten

Framför allt kommer det att handla om att rapportera utifrån de hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga för verksamheten. För de företag som inte tidigare redovisat sitt hållbarhetsarbete finns dock ramverk som kan användas, och EU-kommissionen kommer även att ta fram icke-bindande riktlinjer. Riktlinjerna ska bland annat innefatta såväl allmänna som branschspecifika icke-finansiella KPI:er. Emma Ihre tycker det är positivt att det inte kommer att tas fram någon bindande standard vad gäller KPI:er, eftersom olika verksamheter skiljer sig åt.

– Risker förknippade med bolag som verkar på komplexa marknader skiljer sig väsentligt från dem som är förknippade med ett företag som enbart finns på till exempel den svenska marknaden.

För kommunikatörens del handlar det om att känna till de verktyg och standarder som används inom hållbarhetsredovisning. Men än viktigare är att tydliggöra på vilket sätt hållbarhetsarbetet är värdeskapande och bidrar till verksamhetens mål.

– Det är få styrelser som går igång på hållbarhetsredovisningen och lagändringen i sig. Däremot tror jag att kommunikationschefer har en stor roll att spela när det gäller att visa hur organisationens hållbarhetsarbete bidrar till affärsnytta.

"Kan fungera som draglok"

Emma Ihre tror att den nya lagändringen kan fungera som ett draglok för organisationer att mer medvetet och transparent börja arbeta med frågor inom hållbarhet. Hon poängterar dock vikten av att hållbarhetsarbetet styr redovisningen, och inte tvärtom.

– Själva redovisningen kan ses som en årlig summering av var organisationen befinner sig och vad som gjorts, men hållbarhetsarbetet i sig måste vara en naturlig del av bolagets verksamhet.

Hon berättar att redovisningen idag kompletterar den finansiella redovisningen och används av bland annat investerare för att få en fördjupad bild av verksamheten. Den kan också vara ett sätt för bolaget att effektivisera intressentdialogen. Emma Ihre förtydligar:

– För små bolag hör frågor om hållbarhet kanske inte till vardagen, men för stora företag som H&M är verksamhetens hållbarhetsarbete något de behöver förhålla sig till dagligen. I dessa fall kan redovisningen vara ett bra verktyg både internt och externt. Dels visar innehållet vad företaget prioriterar, dels kan medarbetare hänvisa till den när de får frågor kopplade till hållbarhet.

Företag som är duktiga på hållbarhetsredovisning

• H&M – har länge arbetat med att redogöra för sitt hållbarhetsarbete. 2015 släppte de sin 13:e hållbarhetsredovisning. Se H&M:s Conscious Actions Sustainability Reports
  
  
• Ericsson – tilldelades FAR:s pris för Bästa hållbarhetsredovisning 2014. Motiveringen var att redovisningen var koncis men innehållsrik, och också behandlade aktuella och svåra hållbarhetsfrågor som yttrandefrihet och rätten till privatliv. Se Ericsson Sustainability and Corporate Responsibility Report 2014
  
  
• DGC – ett bolag som är intressant då de inte har några krav på sig att redogöra för sitt hållbarhetsarbete, men där det finns ett internt engagemang som driver frågorna framåt. Se DGC:s hållbarhetsredovisningar