chef

Hur ser ledning, linjechefer och medarbetare på kommunikation?

Publicerad: 20 nov 2017

Text: Marie Karlsson på uppdrag av Sveriges Kommunikatörer. 

Den fjärde rapporten från forskningsprojektet Kommunikativa organisationer fokuserar på hur ledning, chefer och medarbetare ser på sin egen och på varandras kommunikation. Resultaten som presenteras baseras på en enkätundersökning som har genomförts i elva svenska organisationer som ingår i forskningsprojektet, se vilka de är och läs mer här.

Kommunikatör och ambassadör

Rapporten konstaterar att en kommunikativ organisation inte bara skapas med hjälp av en kompetent kommunikationsfunktion. Idag krävs att såväl ledning och chefer som medarbetare är aktiva och kompetenta kommunikatörer. Inte minst gör många organisationers ökade användning av sociala medier att alltfler medarbetare och chefer blir till både kommunikatörer och ambassadörer för sin organisation, mer eller mindre medvetet och med blandad framgång. Låt oss innan vi tar del av fler resultat kort beröra den teoretiska tankens förflyttning kring ledarskap, medarbetarskap och kommunikation.

Ledarskap - från person till kommunikation

Tidig ledarskapsforskning fokuserade starkt på ledarens personlighet, hur hens egenskaper, utstrålning och beteenden påverkade medarbetarna och organisationen. Kommunikationen kan här i det närmaste liknas vid en toppstyrd monolog. Under 1980-talet började forskare, ledarskapskonsulter och även cheferna själva istället använda sig av nya begrepp som transformativt, symboliskt, idébaserat och visionärt ledarskap. Begreppen innehåller en rad olikheter, men delar synsättet att ledarskap handlar om att påverka medarbetarnas tolkningar och förståelse – det vill säga att ledarskapet ses som en form av meningsskapande.

Att en ledares förmåga att påverka och engagera sina medarbetare avgörs av förmågan att formulera övertygande budskap, sätter följaktligen ledarens kommunikativa förmåga i fokus. Med tiden har den teoretiska diskussionen kring ledarskapet mer kommit att handla om att ledarskap faktiskt uppstår i ett ömsesidigt samspel och ses som en kollektiv process som mår bra av att präglas av delaktighet och öppenhet. Med tiden har också digitaliseringen skapat möjligheter till mer informella kommunikationsprocesser och medarbetarna har fått ett ökat ansvar och en allt viktigare kommunikationsroll.

Då har vi flera gånger konstaterat att fler och fler medarbetare i organisationen numera har ett kommunikativt uppdrag, om än inte ett professionellt sådant. Hur ser då medarbetarna på sin närmaste chefs kommunikativa förmåga, på sin egen förmåga och på högsta ledningens kommunikativa förmåga? 

Förklara viktigare än förmedla

Resultaten pekar på att medarbetarna överlag är nöjda med sin närmaste chefs kommunikation. Mest beröm får chefen för tillgänglighet, de flesta är konstant nåbara via telefon och digitala medier – kanske till den grad att det blir ett problem i sig, vilket också diskuteras vidare i rapporten. Det sämsta betyget får cheferna för sin förmåga att förklara vad informationen de förmedlar faktiskt innebär. Kanske något anmärkningsvärt då en av chefens viktigaste kommunikativa uppgifter idag är just att förklara konsekvenser av övergripande händelser och kunna koppla samman del och helhet i verksamheter som blir alltmer komplexa och kunskapsintensiva. 

Nöjda medarbetare, ännu nöjdare chefer

Ett fungerande ledarskap i en kommunikativ organisation idag förutsätter att medarbetarna är beredda att ta en aktiv kommunikationsroll. Medarbetarnas åsikter om sitt eget sätt att kommunicera visar att de också tycker att de har bra koll på sin egen kommunikativa uppgift och skattar sin egen kommunikation relativt högt. Högst värde i enkäten får påståendet om att medarbetarna har ett eget ansvar för att hålla sig informerad Lägst värde får påståendet om tydligheten hos det kommunikativa ansvaret – det vill säga att många vet att de har ett ansvar men gärna skulle vilja få det bättre definierat. Vidare framkommer bland annat skillnader i ambassadörskap mellan personer anställda i privat respektive offentlig sektor och orsaker därtill diskuteras mer utförligt i rapporten.

Cheferna å sin sida har ett mycket högt förtroende för sina medarbetare, åtminstone vad gäller kommunikationen och förtroendet chef och medarbetare emellan. Sämst betyg här får medarbetarnas förmåga att ge återkoppling till varandra. Cheferna är mer nöjda med sina medarbetare än tvärtom. En reflekterande tanke här är att oviljan att ge ett lägre betyg till de egna medarbetarna skulle kunna hänga ihop med risken för tolkningen att man misslyckats i sitt ledarskap.

Ledningen leder förbättringspotentialen

Högsta ledningens kommunikation sticker ut som ett område i behov av utveckling och förbättring. Enkätresultaten visar att tillfredställelsen med högsta ledningens kommunikation är betydligt lägre än med de andras. Resultatet är dock väntat, då ledningen inte har möjlighet att skapa nära relationer till så många av medarbetarna. Tydligt är just att mer tydlighet efterfrågas – att kommunicera mera hjälper oftast inte, utan det handlar om att arbeta mer med prioriteringar och budskap. Ledningen uppmanas att sätta rimliga kommunikativa mål, skala ner mängden information till förmån för raka besked och mod att våra berätta för organisationen hur det faktiskt ligger till. Enkätresultaten visar också att förtroendet för högsta ledningen påverkas positivt av ett öppet kommunikationsklimat och en mediabild som gör att medarbetarna känner sig stolta, något som i allra högsta grad påverkas just av organisationens kommunikationsarbete.

 

Du kan ladda ner rapporten här som PDF

 

loader
Laddar