Max Landergård har en lång erfarenhet både som programledare och producent av radioprogram och podcasts, och är även grundare av produktionsbolaget Storstad. Han menar att en podcast är en av de bästa kanalerna för att förmedla en organisations erbjudande och kunskap, men för att göra det riktigt bra måste du först planera och tänka igenom poddens syfte.
– Ett vanligt misstag är att börja spela in en podd utan en ordentlig plan. När man lyssnar på en podcast vill man inte höra fem minuter av småprat innan man kommer till skott med de verkliga ämnet, såvida prataren inte är en känd influenser. Du måste helt enkelt ha en bra idé och ett syfte att hänga upp dig i, säger han.
Som med all annan innehållsproduktion bygger podcast på den enkla principen att erbjuda något som din målgrupp vill ha. Den insikten får du genom att bygga en förståelse för din målgrupp i kombination med att använda dig av ett intressant format.
– Du ska kunna erbjuda intressanta berättelser som målgruppen vill lyssna på. Dessa behöver inte ha en klar beröringspunkt till din organisations erbjudande, utan ska snarare visa på att du som avsändare besitter kunskap som är relevant för målgruppen, säger han.
“Tiden för det tvättade samtalet är förbi”
När det kommer till själva innehållet menar Max Landergård att du även behöver fundera på hur du kan göra lyssnandet lustfyllt för målgruppen. Det krävs både nytänkande och mod för att kunna producera en riktigt bra podcast – för ibland kommer du att behöva ta obekväma beslut.
– Om du ska göra en podd från din organisation rekommenderar jag att inte gå den enkla vägen i valet av de röster som ska höras i podden. Det du vill göra är att ta fram röster som är autentiska och passionerade, och där måste du våga stoppa vissa förslag. Det är vanligt att man låter chefer prata just för att de är chefer, men det är inte alltid rätt väg. Om VD:n inte är karismatisk ska den inte höras i poddradio, så enkelt är det. Om personen inte kan berätta historier på ett spännande sätt ska denne inte vara med.
För att skapa högkvalitativt innehåll måste du alltså noggrant välja de personer som är bäst på att formulera en berättelse, och våga välja bort de personerna som inte kan leverera på det sättet som man vill. Om du ska intervjua personer rekommenderar Max Landergård att göra förintervjuer för att säkerställa att ditt innehåll bär.
– Tiden för det tvättade samtalet är förbi. Ingen vill lyssna på en chef som pratar om att “bra ska bli bättre”, utan du måste hitta ett sätt att göra berättelsen autentisk. Storytelling kräver en väldigt bra hantverkare, helt enkelt. När du väl hittat din vinkel och identifierat din målgrupps behov så är resten dramaturgi. Fundera på hur du vill bygga upp berättelsen på ett sätt som gör att det finns spänning i den.
Inspireras av andra genrer när du startar din podd
För att bygga en spännande podcast kan du ta hjälp av ett format eller genre att filtrera din berättelse genom. Det finns många intressanta genrer att utforska, lyssna gärna och inspireras av andra poddar både i och utanför Sverige för att hitta det du vill förmedla.
– Istället för att prata inom företaget kan man prata med sina kunder eller andra representanter från målgruppen, och låta dem dela med sig av sina historier. Identifiera vem du riktar dig till och vem du vill beröra.
Max Landergård menar att organisationer ofta lutar sig mot det som känns tryggt och etablerat när de startar podd, men uppmanar alla till att våga lite mer inom de ramar som finns.
– Ett bra exempel är Autism- och Aspbergerförbundet, som släppte en serie sommarprat med personer som har en diagnos inom autismspektrumtillståndet. Här tog man rygg på det kända sommarpratar-formatet, samtidigt som man gav en plattform till de som inte har en röst i det offentliga samtalet, säger han.
Ska du starta podd? 7 format och genrer att inspireras av
Dokumentär
Den klassiska dokumentärpodden bygger på en skildring av ett händelseförlopp, med inslag av röster som var med då händelsen ägde rum. Berättaren är oftast en objektiv röst som metodiskt tar dig genom förloppet, där man låter övriga personer förmedla sina känslor och tankar.
Exempel: P3 Dokumentär av Sveriges Radio, Skuldpodden av Kronofogden, Postnord På Väg av Postnord
Evangelistpodden
Denna podcast kan liknas med en predikan, menar Max. Här har en enda person ordet under hela avsnittet. Personen är engagerad kring ett ämne och har ett tydligt budskap att förkunna för målgruppen, vilket skapar en otvättad och passionerad poddupplevelse.
Exempel: Huberman Lab av Scicomm Media, The Future av Jim Rohn
True Crime
Som genre har True Crime fullkomligt exploderat de senaste åren. Det som gör True Crime-poddar så engagerande är att man kombinerar dokumentärformatet med en klassisk deckarhistoria, vilket skapar en spännande berättelse som lyssnaren vill höra färdigt på.
Exempel: Kalla Bedrägerier av Klarna, Rättegångspodden av Nils Bergman, This Sounds Serious av Kelly&Kelly
“Podd”-podden
Det kanske mest klassiska av poddformat - två personer som pratar om sig själva och om sitt liv utan något riktigt tema. Detta bygger på att personerna är karismatiska och kan göra samtalet intressant eller roligt.
Exempel: Alex & Sigge av Alex Schulman och Sigge Eklund, Wahlgren och Wistam av Pernilla Wahlgren och Sofia Wistam
Personporträttet
Formatet består vanligtvis av en person som intervjuar och en person som berättar om sitt liv. Samtalet bygger på att intervjuaren är skicklig i research och upplägg och på att intervjupersonen har en intressant livshistoria, vilket ofta leder till ett intressant eller emotionellt samtal.
Exempel: Värvet av Kristoffer Triumf, Söndagsintervjun av Sveriges Radio, Nattsudd med Markus Ganev av Caspeco
Dagbokspodden
I detta format spelas avsnitten in som en slags dagbok, med en huvudperson vars vardag dokumenteras löpande. Podden är ofta självutlämnande, där lyssnaren får följa med en person under en emotionell eller sökande fas i dennes liv.
Exempel: Hej jag heter Fredrik av Sveriges Radio, S-town från This American Life
Studiosamtalet
Detta format är vanligast bland organisationer och företag som startar podd, och kan liknas vid ett webbinarium eller ett panelsamtal. Programmet består av en eller två programledare samt ett par gäster. Samtalen kan både vara reglerade och oreglerade, men centreras ofta kring ett eller ett par stycken ämnen.
Exempel: Räkna med Framgång av BDO, Skärpt läge av Länsstyrelsen