Stor köpkraft bland mångkulturella målgrupper

Publicerad: 17 nov 2015

Enligt Statistiska centralbyrån är över 20 procent av Sveriges befolkning antingen födda utomlands, eller har föräldrar som båda är födda utomlands. Men trots att denna grupp står för 90 procent av befolkningsökningen, släpar Sverige efter när det kommer till kommunikation riktad till mångkulturella målgrupper.

– En vanlig missuppfattning är att dessa målgrupper inte är köpstarka. I själva verket kan det vara precis tvärtom. Det finns beräkningar som visar att mångkulturella målgrupper i Sverige har en köpkraft på cirka 300 miljarder kronor årligen. Det motsvarar en femtedel av den totala köpkraften, säger David Khabbazi, kommunikationsstrateg som specialiserat sig på tvärkulturell kommunikation.

Kultur och etnicitet påverkar

David Khabbazi har arbetat med kampanjer riktade till mångkulturella målgrupper. Han menar att dessa oftare får större genomslag än andra kampanjer, förutsatt att man använder en tonalitet, bilder och tjänster som tilltalar målgruppen.

– Vi behöver förstå att den mångkulturella marknaden i Sverige inte är homogen. Kultur och etnicitet påverkar hur vi uppfattar kommunikation och påverkar livsstil, konsumtionsmönster och medievanor. Även produktbehovet kan skilja sig åt. Frågan är komplex men oerhört intressant.

Han förklarar:

– Det bor cirka 1,1 miljoner personer i Sverige med ris som basråvara i köket. Det finns lika många rissorter som pastasorter. Sorterna används olika i olika kulturer samt i olika typer av mat. Vilka affärsmöjligheter ger det till exempel ICA-handlaren? Sådant behöver vi som arbetar med kommunikation ha koll på.  

Samband mellan ROI och mångfald

Det finns tydliga samband mellan diversitet bland medarbetarna och företags innovationskraft. En undersökning gjord 2014 av det amerikanska konsultföretaget McKinsey & Company visar att företag med en mångfald bland medarbetarna har 35 procent högre sannolikhet att ha ett högre ROI än branschens genomsnitt.

– En kulturellt diversifierad arbetsplats har förmodligen större insikter och bättre utgångsläge för kommunikation. I slutändan är det en ledningsfråga. Det handlar om att bredda synen på kompetens samt få bättre förståelse kring affärsmöjligheterna eller möjligheten att kunna påverka grupper mot en viss riktning, säger David Khabbazi.

Han påpekar att det i Kanada, England och USA finns hundratals byråer som arbetar med en viss målgrupp eller generellt med mångkulturell kommunikation. Så vad beror bristen på mångfald i Sverige på? David Khabbazi menar att det inte bara handlar om fördomar.

– Vissa svenska företag och organisationer gör mycket rätt, men det finns fortfarande saker som vi gör fel. Att översätta en broschyr till andra språk är bara ett steg. Du måste också förstå hur din målgrupp ska hitta informationen. Ligger informationen dold i en komplex struktur på din webbplats, som dessutom är på svenska, kan den vara svår att hitta för de som inte förstår språket. Vi behöver dels ha en kulturell förståelse, men också en kulturell intelligens. 

David Khabbazi ser möjligheter, men också utmaningar när det gäller bristen på mångkulturell kommunikation i Sverige. Det gäller inte minst för offentliga organisationer. 

– Det finns stor potential till bättre affärer och påverkan men lyckas vi inte skapa tillit genom att vara mer inkluderande i vår kommunikation, kan det bli långsiktiga konsekvenser för hela samhällsutvecklingen i Sverige.

Länktips

Ledarskap
Loading...
loader
Laddar