Man med megafon framför banderoll

Sant eller falskt? Så vet du att den information du delar är äkta

Publicerad: 21 mar 2022

När kriser avlöser varandra sprids lätt desinformation, speciellt på internet. Vi har sett en ökning falsk information under Corona-pandemin, och nu även i samband med kriget i Ukraina. Hur vet du att den information du tar del av och delar vidare är sann? Här är vår guide till hur du får ett bättre källkritiskt tänkande.

Under 2000-talet har utvecklingen av internet inneburit en ökad yttrandefrihet, vilket på många sätt har frigjort oss och varit positivt för demokratin – men denna totala frihet har också en mörk baksida. Internet är nämligen inte byggt på ett sätt som skyddar oss från falsk information, och det finns inte heller några ordentliga riktlinjer på plats för att hålla kreatörer ansvariga för det innehåll som sprids. Den digitala utvecklingen tillhandahåller samtidigt verktyg för vem som helst att skapa innehåll som vid första anblick ser trovärdigt ut.

Hur kan vi då lita på det vi läser på internet? Vad är på riktigt, och vad är fabricerat? År 2021 gjorde den amerikanska tidningen Forbes en undersökning om desinformation. Rapporten bidrar med insikter om vad människor i Europa och USA tänker kring innehåll som sprids online, vad som uppfattas vara trovärdigt och vad som inte är det.

Rapporten visar att vi generellt sett litar för mycket på vad vi läser online – men att vi själva inte vet om det. Hela 93% av de tillfrågade i undersökningen var säkra på att de kunde skilja riktig information från fabricerad. I verkligheten hade dock en tredjedel av dessa ovetande delat falsk information i sina digitala kanaler. Detta är en oroväckande siffra som bekräftar att det blir allt svårare att skilja på sant och falskt. 

 

Sex olika typer av desinformation

För att kunna identifiera falsk information måste du vara medveten om hur den vanligtvis ser ut. Den journalistiska tidskriften Columbia Journalism Review har sammanställt sex vanliga typer av falska nyheter

 

Typ 1: Autentiskt material som används i fel kontext

Denna metod används ofta för att sätta en måltavla på olika samhällsgrupper, där migranter ofta är extra utsatta. Under sin första valkampanj spred exempelvis Donald Trump en kampanjvideo som påstods visa mexikanska immigranter ta sig över gränsen till USA. Det visade sig dock att videon visade marockanska flyktingar som tog sig till Melilla. Videon var alltså riktig, men placerades i en felaktig kontext.

 

Typ 2: Falska nyhetssidor som ser ut som varumärken vi känner till

Vi kan ofta se denna typ av falska nyhetssidor spridas online. Det ser ut att vara information från våra största dagstidningar, såsom Expressen eller Aftonbladet, men kollar man närmare på sidans länk ser man att domänen inte stämmer. Skillnaden är ofta liten, och kan exempelvis innehålla en extra bokstav eller siffra. 

 

Typ 3: Falska nyhetssidor

Den kanske mest omtalade formen av desinformation sprids genom falska nyhetssajter. Vissa av sidorna skapas utifrån ekonomiska syften, där målet är att dra in så mycket trafik som möjligt. Övriga orsaker är att driva en särskild politisk agenda. 

 

Typ 4: Falsk visuell information

Falsk information presenteras ofta i form av bilder och video. Desinformationen sprids ofta i så kallade meme-format, och är designade för att vara så delbara som möjligt. Ofta är de så kreativa och övertygande gjorda att användare inte tänker på att ifrågasätta dess autenticitet.

 

Typ 5: Manipulerat innehåll

Bilder och filmer som blivit medvetet manipulerade är en stor del av den falska informationens ekosystem. Användare skapar här innehåll som passar den egna agendan, genom att antingen fritt klippa bort eller klistra in visuellt material. För några år sedan spreds exempelvis bildmaterial som visade flyktingar med IS-flaggor – flaggor som visade sig ha klistras in i efterhand.

 

Typ 6: Parodi-innehåll

Kommer du ihåg när den före detta justitieministern Beatrice Ask i förfäran delade en tidningsartikel som beskrev hur 37 människor hade dött i och med att Colorado legaliserade cannabis? Då minns du förmodligen att det sedan visade sig att artikeln kom från den kända satirtidningen The Onion. Innehåll från parodiska sidor eller sociala medier-konton ser ofta ut att vara äkta. Det kan exempelvis även röra sig om en fejkat twitterkonto som utger sig för att vara en kändis eller politiker för en komisk effekt.

 

Råden från MSB: så tänker du källkritiskt

Källkritik innebär en persons förmåga att värdera information. För att korrekt kunna göra en sådan bedömning bör du dels ha förståelse för att vissa källor väger tyngre än andra, dels vara medveten om att informationens avsändare har ett syfte med sitt budskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram en grundläggande lista med frågor att tänka på när du tar del av information.

  • Vem ligger bakom informationen? Kan du hitta den ursprungliga källan?
  • Varför finns informationen? Fundera på hur budskapet vill förändra ditt tänkande och agerande.
  • Vad är det för information du använder och vem tjänar på att du sprider den?
  • Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant?
  • Hur fick du tag på informationen? Kommer den från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information?
  • Kontrollera om du kan hitta informationen i andra källor. Information från endast en källa måste behandlas med stor försiktighet Verkar informationen vara "för bra för att vara sann" så är den oftast det
  • Sök efter information som inte bekräftar din nuvarande ståndpunkt för att undvika att du endast letar efter info som förstärker din nuvarande åsikt

Tyck till

Har du någon gång råkat dela något på sociala medier som visat sig vara falskt?

Ja, det har hänt flera gånger

Ja, någon enstaka gång

Nej, det har aldrig hänt

Jag vet inte

Rösta för att se hur andra svarat.

loader
Laddar