roman kraft 260082

Sveriges Kommunikatörer bemöter drevet mot kommunikationsenheterna i Sörmland

Publicerad: 15 nov 2017

Så var den igång igen – debatten om antalet kommunikatörer i offentlig sektor. Södermanlands nyheter, Eskilstuna-Kuriren och Katrineholms-Kuriren har den senaste tiden publicerat flera artiklar som är kritiska till antalet kommunikatörer som arbetar på länets olika myndigheter. Med rubriker som ”Kommunikatörer ägnar sig åt propaganda” och ”Kommunikatörer används för politiska syften” förmedlas en ytterst missvisande bild av kommunikatörens roll.

"Det journalisterna i det här fallet inte verkar förstå är att samhället har förändrats och att satsningar på kommunikation är allt viktigare för att upprätthålla effektiva organisationer och tillgodose medborgare med relevant information i rätt forum. Sedvanligt reducerar även journalisterna kommunikatörsyrket till att endast omfatta lobbying och PR", säger Cecilia Schön Jansson, generalsekreterare på Sveriges Kommunikatörer. 

Kommuner är komplexa organisationer som innefattar flera olika verksamheter. Att informationsflödena både internt och externt fungerar är en grundförutsättning för att skapa effektiva organisationer. Att även stora vinstdrivande företag satsar på kommunikation är ett bevis på att kommunikationssatsningar ökar effektiviteten. Satsningar på kommunikation är således inte bortkastade skattepengar.

Kommunikatörer inom offentlig sektor har även en demokratiskt uppgift att upplysa medborgarna om olika händelser, kriser, valmöjligheter och lagstiftning; att medborgarna får tillgång till information om offentlig verksamhet är en demokratisk rättighet. Många kommunikationsenheter lägger också stora resurser på medborgardialog för att skapa delaktighet, inkludering och transparens.

Att antalet kommunikatörer under 2000-talet har ökat beror till stor del på digitaliseringen. Idag måste kommuner arbeta med flera olika kanaler för att nå ut till medborgarna. Utvecklingen har också lett till att medborgarna kräver snabbare kommunikation. En annan anledning är Sveriges demografiska förändringar som gjort att offentlig sektor måste kunna kommunicera på olika språk och till olika målgrupper.

I en av Södermanlands nyheters artiklar intervjuas statsvetaren Patrik Hall som säger: ”ska man hårddra det så ägnar sig kommunikatörerna åt propaganda i någon mening. Det är en starkt vinklad information kommunikatörerna ägnar sig åt”. Det här är en vanlig stereotyp av kommunikatörer som inte är förankrad i verkligheten. För det första är det långt ifrån alla kommunikatörer som arbetar med lobbying, PR och medierelationer, en stor del av kommunikatörerna arbetar med den interna kommunikationen. För det andra är det en konspiratorisk syn på myndigheternas externa kommunikation.  

Det är bra att journalister utnyttjar offentlighetsprincipen för att granska användningen av skattepengar. I det här fallet är det dock synd att rapporteringen cementerar en onyanserad föreställning om vad yrket kommunikatör innebär.


Bli medlem i Sveriges största nätverk för kommunikatörer och träffa 7 500 kollegor. Du får tillgång till våra kostnadsfria event för medlemmar, rabatt på kompetensutveckling och får ta del av det senaste inom vår bransch. Du hjälper även till och stöttar svensk kommunikationsforskning.

loader
Laddar