Tomas Dalström om passionen för att bli bäst i text

Publicerad: 28 aug 2017
Gnistan tänds – hur blir man bäst i text?

Tomas Dalström har en mångfasetterad yrkesbakgrund – i 30 år har han arbetat som journalist, copywriter, scriptwriter/byråproducent samt manusförfattare för radio, film/TV och webben. Intresset för hur man läser, skriver och kommunicerar på hjärnans villkor har följt med som en röd tråd genom arbetslivet – gnistan tändes när Tomas författade manus till reklam- och beställningsfilm.

– När jag jobbade med att skriva manus till reklam- och beställningsfilm var jag ofta med på inspelningarna. Det var då jag upptäckte att de som jobbade med film ofta relaterade till hjärnan och att det fanns regler för hur man gör film utifrån hur hjärnans villkor. Till exempel utgick man från att blicken alltid dras till rörelse. Då tänkte att det borde finnas liknande regler för oss som "bara skriver". Jag började undersöka om det fanns regler för hur text och hjärnan hänger samman.

År 1992 var Tomas med och gjorde den allra första reklamfilmen för ett mobilabonnemang för privatpersoner – på uppdrag av Telia Mobitel. Några år senare, år 1995, började Tomas på allvar samla in material om hur text och hjärnan samverkar – nu var snöbollen var i rullning och snart skulle han få föreläsa om ämnet för teleoperatören.

– De första jag föreläste för var Telia Mobitel. Jag berättade vad jag höll på med och de bad mig att föreläsa om kommunikation på hjärnans villkor så jag höll ett föredrag med alldeles för många Power Points. Men det blev väldigt uppskattat och de föreslog att jag skulle skriva en bok, säger Tomas.

Tomas tog fasta på den positiva responsen och samlade sina kunskaper i boken Bäst i text Läseboken/Skrivboken som beskriver hur läsprocessen går till och hur vi skriver texter som kommunicerar på hjärnans villkor. Boken kom att bli en inkörsport till ännu mer kunskap när Tomas snart fick erbjudande om att skriva en artikelserie i tidningen Meeting International.

– Erbjudandet om att skriva en artikelserie i Meetings International resulterade i att jag helt plötsligt hade fått en plattform för att göra intervjuer med forskare och andra experter inom ämnet.

Forskarnas råd och tips flätades in i Tomas föredrag och böcker och idag är han flitigt anlitad för att prata om hur man blir bäst i text utifrån hjärnans villkor.

Text – en av de viktigaste kommunikationsbärarna än idag

I en tid där bildberättande och videokommunikation får alltmer utrymme menar Tomas att text fortfarande är en av de allra viktigaste kommunikationsbärarna.

– Projektledning och planering av film innebär otroligt mycket skrivarbete. Texter är dessutom många gånger det vi går tillbaka till vid exempelvis en konflikt och då är det essentiellt att texten är tydlig. När vi talar om så betydelsefulla saker som avtal vid köp av lägenhet eller villkor vid internetköp är text den största kommunikationsbäraren. Lägg dessutom till att E-handelsföretag ofta har svårt att hitta duktiga skribenter och att skrivandet många gånger blir en avgörande faktor vid rekrytering. Text är nämligen förenat med förtroende – när vi ser skrivfel så sjunker förtroendet för avsändaren.

Tomas utmanar dessutom den digitala erans ständiga påbud om att skriva kort:

– Det som väckt störst uppmärksamhet i min bok är att korta texter kommunicerar sämre – när vi tvingas att skriva kort tar vi ofta bort bindeord och metaforer som annars knyter ihop texten, förtydligar och skapar minnesbilder. Det finns inte heller plats för liknelser eller exempel som krävs för att skapa förståelse och konkretion.

Kreativitet – tre tips

På kursen Bäst i text – utveckla ditt skrivande går Tomas igenom en mängd övningar och verktyg som stimulerar kreativiteten – men vad kan du göra redan nu för att bli mer kreativ i ditt skrivande? Nedan följer tre tips:

1. Ta en lätt distraherande paus. Alla har vi fått bra idéer när vi duschat eller promenerat – det är så kreativiteten fungerar. Forskare säger att när du läst in dig på det du behöver göra så ska du ta en lätt distraherande paus. När du tar en lätt distraherande paus aktiveras delar av hjärnan som annars inte går igång – det omedvetna kopplas på och du får plötsligt idéer. Exempel på lätt distraherande aktiviteter är att jogga, promenera, diska eller duscha och inte tänka på uppgiften – då flyter idéer upp från det omedvetna.

2. Värna om sömnen. Sömnen är också en jättebra problemlösare – det är bra att sova på texten. Många kommer på ord eller formuleringar med otrolig precision när de vaknar. Skriv upp dessa idéer så fort de kommer vid uppvaknandet – annars finns risken att de glöms bort.

3. Skriv ned tankar och idéer på fysiskt papper. Att skriva eller läsa på elektroniska skärmar hämmar många gånger kreativiteten och stressar vår hjärna mer än när vi skriver eller läser på vanligt papper. Skriv därför ned dina idéer på post it-lappar som du placerar ut, eller rita upp tankekartor på A5-papper och gör materialet överskådligt – du kommer att kunna arbeta med mer fokus och med mindre stress på hjärnan.


Bli medlem i Sveriges största nätverk för kommunikatörer och träffa 7 400 kollegor. Du får tillgång till våra kostnadsfria event för medlemmar, rabatt på kompetensutveckling och får ta del av det senaste inom vår bransch. Du hjälper även till och stöttar svensk kommunikationsforskning. 

Strategi och planering
Loading...
loader
Laddar