Tre snabba om finansiell kommunikation

1. Du har jobbat med många ledningsgrupper och kommunikationschefer kring ekonomisk styrning och finansiell kommunikation. Vad tycker du att det saknas för kompetens inom det här området?

– Min bild är att den ekonomiska terminologin och de ekonomiska sambanden är besvärliga för många, inte bara för kommunikatörerna. Den som inte har grundutbildning, eller gedigen förvärvad erfarenhet, inom ett visst ämne kommer alltid att ha en utmaning med terminologi och samband. För den språkbegåvade, vilket jag tror är en träffande beskrivning för de flesta kommunikatörer, så är den ekonomiska vokabulären en utmaning. Det finns gott om semantiskt tveksamma begrepp och en uppsjö av märkliga synonymer. Vi använder, exempelvis, begreppen inbetalning – inkomst – intäkt som synonymer i vardagsspråket, men i företagsekonomin är de inte synonymer.

2. Varför behöver kommunikatörerna förstå ekonomi? Och hur gör man det intressant?

– Det ekonomiska språket är företagandets språk. Alla i företaget behöver behärska grunderna, kommunikatörerna är inget undantag. Tvärtom behöver de förstå det bättre än övriga så att de kan hjälpa chefer och specialister att förklara beslut på ett sätt som gör att medarbetarna förstår, accepterar, känner sig inkluderade och motiverade.

– Det blir intressant, till och med roligt, om det är relevant. Vi kommer att starta i privatekonomin och de flesta brukar kunna identifiera sig med de ekonomiska frågor som finns där: Hur stor buffert med kontanter behöver jag ha? Hur högt vågar jag belåna huset eller lägenheten? Ska jag äga, hyra eller avstå bil? Efter privatekonomin går vi över till företagets ekonomi och använder dagsaktuella tidningsartiklar, TV-inslag och även klipp ur Seinfeld, Monty Python, Mamma Mia m fl. Vi fokuserar hårt på deltagarnas företag och använder deras mål och siffror.

3. Vad kommer man konkret ha fått med sig efteråt?

– Man får med sig det ekonomiska språket med dess vokabulär och grammatik. Man får ett större självförtroende av att inse att ekonomi egentligen inte är svårt. Man blir mer motiverad att ta plats i ledningsgruppens ekonomiska samtal och vågar, inte minst, utmana ekonomerna på deras egen hemmaplan.

Bonus: Kommer kursen innehålla en aha-upplevelse, oväntad gästföreläsare eller liknande?

– En vanlig aha-upplevelse är att kassaflöde och resultat inte är samma sak. Ett företag kan ha ett positivt resultat men ändå gå i konkurs. Det aktuella fallet Starbreeze är ett exempel. En annan vanlig aha-upplevelse är att företag med skyhög marginal kan vara olönsamma och att bolag med lövtunn marginal kan vara lönsammare än de med högre marginal.

Magnus Bilds bästa tips

Magnus Bilds exempel på hur ekonomisk förståelse och styrning kan förbättra det strategiska arbetet för att lyckas med upphandling av kommunikationstjänster:

• Bättre ekonomisk förståelse skapar större självförtroende hos den enskilda medarbetaren. Jag tror att det leder till större delaktighet och att fler personer vågar göra sina röster hörda, varvid företaget bättre utnyttjar all kompetens och klokskap som finns.
  
  
• Jag tror att kommunikatören, och andra beteendevetare, har nyckelroller när ekonomiska mål ska sättas. Traditionellt har målsättandet varit en tummelplats för ekonomer, vilket ofta lett till obegripliga mål som är hart när omöjliga att kommunicera och förstå.