fn skrapa

10 trender inom hållbarhet som påverkar kommunikationen 2016 – del 1 av 5

Publicerad: 4 apr 2016

Illustration: FN

Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål för perioden 2016–2030. Målen kommer kräva stora förändringar, något som påverkar kommunikationen på alla nivåer – från global till nationell nivå inom såväl politik och i samhällsdebatten som i organisationer och företag.

Hur berör de här förändringarna vår organisation? Vilken är kommunikatörens roll, vilket ansvar har organisationerna och vad kan var och en göra för att bidra till att vi når målen?

Detta är den första delen i en artikelserie om fem delar där Sveriges Kommunikatörer presenterar 10 trender inom hållbarhet som påverkar kommunikationen 2016 och framåt. Trendspaningen är framtagen av Ylva Skoogh, senior advisor och partner på Integrate Strategy och seminarieledare för Hållbarhet 2016

1. Agenda 2030 och klimatavtal i hamn

Flera viktiga internationella avtal förhandlades fram under förra året. FN antog Agenda 2030, den mest omfattande utvecklingsagendan någonsin (UN, 2015), och COP21, klimatavtalet där länderna kommit överens om att sänka sina utsläpp och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5–2 grader celsius. Dessa båda avtal är i högsta grad sammanlänkade, och klimatet ingår som ett av de 17 globala målen i Agenda 2030 (Sustainable Development Goals, även kallade SDG:s). Men till skillnad från FN:s Millenniemål gäller de nya hållbarhetsmålen även de rika länderna. Nu när dessa internationella överenskommelser är klara flyttas fokus från vad som ska göras och varför det måste göras till hur.

Nästa steg handlar om att anpassa de globala målen till nationella förutsättningar och sätta delmål som kan följas upp år från år. Processen tar sin början under 2016 och kommer att bli föremål för många diskussioner och politisk debatt.

2. Sverige tar på sig ledartröjan

Sverige är ett av de länder som är mest redo att genomföra de nya hållbarhetsmålen tillsammans med Norge, Danmark, Finland och Schweiz enligt en studie från Bertelsmann Stiftung (Kroll, 2015). Många andra studier och index visar samma bild av de nordiska länderna som ledande när det gäller hållbarhet. Ett exempel är Sustainable Competitiveness Index där Island, Sverige, Norge och Finland har toppat index fyra år i rad (Solability, 2015).

Sverige nämns ofta som ett föregångsland och FN har utsett kronprinsessan Victoria till en av 16 internationella ambassadörer för de globala målen. Men Sverige har trots det flera utmaningar att ta tag i, särskilt vad gäller utbildningsresultat (PISA), energisystem, biodiversitet samt hållbar produktion och konsumtion (Kroll, 2015). En annan studie lyfter fram några SDG:s som särskilt relevanta för Sverige på det nationella planet:

  • utbildning
  • ekonomisk tillväxt och jobb
  • ojämlikhet
  • hållbar produktion och konsumtion
  • klimat och marina ekosystem (särskilt Östersjön).

Övriga SDG:s rör i första hand den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken (SEI, 2015).

Den nuvarande regeringen har satt som mål att Sverige ska bli det första fossilfria välfärdslandet i världen och hållbarhet blir ett tema i många regeringsinitiativ framöver, till exempel exportstrategin, energikommissionens förslag, politik för global utveckling, biståndspolitiken och politik för hållbart företagande.

Miljömålsbredningen lämnade nyligen sitt delbetänkande till regeringen angående ett klimatpolitiskt ramverk och ett klimatmål som innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser alls 2045. Det är den mest ambitiösa utsläppsminskning som något land utlovat hittills. I praktiken innebär det ett utsläpp på under ett ton koldioxid per person och år.

Källhänvisningar

Hållbarhet och finansiell kommunikation
loader
Laddar