”Utan kommunikation existerar inga organisationer”

Hur skulle du beskriva en kommunikativ organisation?
– När vi skrev rapporten hade vi en ambition om att formulera en slagkraftig och kort definition. Men det visade sig vara omöjligt, eftersom det finns så många aspekter av vad som utgör en kommunikativ organisation. I en friare beskrivning skulle jag säga att det är en organisation där det finns en kommunikativ medvetenhet. Alltså, att chefer och medarbetare förstår vilken betydelse som kommunikationen har för en organisations existens och framgång. Utan kommunikation existerar inga organisationer, men oftast tas kommunikationen för given. Vi reflekterar helt enkelt inte över dess betydelse.

Hur beskrivs den i rapporten 7 steg mot den kommunikativa organisationen?
– I rapporten beskrivs den kommunikativa organisationen som att den har ständigt kommunikation på agendan. Det finns i organisationen en utbredd förståelse för att kommunikation är en förutsättning för en organisations existens, måluppfyllelse och framgång. Ett genomtänkt och välfungerande kommunikationssystem är grundläggande. I den kommunikativa organisationen värdesätts olika röster och det existerar ett aktivt lyssnande för att organisationen ska kunna utvecklas, anpassas till förändringar och leda utvecklingen. Dialogen värdesätts som ett medel för att uppnå tillräcklig ömsesidig förståelse för att kunna handla klokt. Chefer och medarbetare har kommunikativ kompetens och tar ansvar för kommunikationen. Organisationskulturen ligger i linje med organisationens verksamhetsmål och är ett stöd för medarbetarna i deras kommunikativa uppdrag. Kommunikatörerna är kommunikationsexperter och driver utvecklingen av organisationens kommunikation. 

Vilken är den viktigaste insikten i rapporten?
– Den viktigaste insikten är att kommunikationsklimatet i en organisation har en mycket stor betydelse för kvaliteten på kommunikationen och möjligheterna för organisationen att vara framgångsrik. Om kommunikationsklimatet är öppet, finns det större förutsättningar för ett strategiskt lyssnande. Och om medarbetarna känner att de blir sedda och hörda och har möjlighet att göra sin röst hörd, kommer det att leda till mer engagerade medarbetare.

Hur har rapporten hjälpt er och hur kan den hjälpa kommunikatörer
– Rapporten har hjälpt oss att sprida kunskap bland kommunikatörer, HR-specialister och chefer om betydelsen av kommunikation för en organisations framgång. Vi har fått mycket positiv återkoppling från kommunikatörer som använt rapporten som ett verktyg för att övertyga chefer om kommunikationens betydelse. Det kan vara lättare att förankra idéer och övertala om man kan hänvisa till ny forskning. Forskning har oftast en hög legitimitet och den kan behövas i den ständigt pågående interna kampen om resurser. Många har också berättat för oss att de använder vår definition av kommunikativa organisationer och har fått in den i olika policydokument och strategier. Andra har berättat för oss att de utgår från de sju steg som vi föreslår, och har satt upp handlingsplaner med olika insatser för att kunna arbeta mot att bli en mer kommunikativ organisation.

Vad är nästa steg i det arbetet?
– Tillsammans med Charlotte Simonsson och Rickard Andersson arbetar jag nu vidare med forskningsresultaten i en ny treårig studie som heter Kommunikativa offentliga organisationer. I denna studie som startade i januari ingår: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Lunds universitet, Malmö stad, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polismyndigheten, Skatteverket, Stockholms stad, Svenska kraftnät, Trafikverket och VA Syd. Till skillnad mot den tidigare studien kommer representanter från organisationerna vara med och samskapa analyser och resultat. Syftet med studien är att producera ny kunskap om medarbetarnas roll i att skapa och bevara förtroende och relationer. Varje år fokuserar vi på ett område: kommunikativt medarbetarskap, digitalisering och kommunikatörernas roll som verksamhetsutvecklare. Varje år kommer vi att erbjuda en rapport som sammanfattar resultaten från studien.