Ann Jönsson coachande kommunikation

Utveckla ett coachande förhållningssätt: så sprider du den kommunikativa förmågan på din arbetsplats

Publicerad: 21 okt 2022

Efterfrågan på kommunikation är stor – men dagens kommunikatörer kan inte själva utföra allt arbete i en organisation. Coachning är en lösning där kommunikatören lockar fram och sprider den kommunikativa förmågan bland andra medarbetare. Ann Jönsson Lindström är kursledare för Sveriges Kommunikatörer, och berättar här om hur du utvecklar ett coachande förhållningssätt.

Coachning är ett förhållningssätt som bygger på att du tror att en annan personen har förmåga och vilja att lära sig och testa nya saker. Ann Jönsson Lindström arbetar med att coacha och utveckla kommunikativa ledare, och menar att det hela har mycket att göra med tillit. Som coachande kommunikatör hjälper du med olika medel en annan person att nå resultat, lära sig något nytt och följa upp insatser.

 

– Detta är så viktigt just nu eftersom att det finns ett så enormt behov av kommunikation i organisationer, men samtidigt så saknas det resurser. Därför måste vi kroka arm för att hitta nya lösningar. Nyttan med coachning är att du snarare lär andra att göra de här sakerna!

 

Ann menar att den rådgivande och coachande rollen blir allt viktigare inom dagens organisationer, där den snabba förändringstakten ökar behovet av både extern och intern kommunikation samt att tänka strategiskt. För att möta behovet måste kommunikation vara en del av infrastrukturen i en organisation, och för att bygga en kommunikativ organisation måste kunskaperna läras ut både till medarbetare och ledare – och vem är inte bättre än just kommunikatören? 

 

– Oavsett vem du är eller vilken yrkesroll du har så behöver du kunna kommunicera. I det arbetet ligger att kunna skapa en gemensam bild på någonting genom att bli ännu bättre på att berätta, lyssna och framföra.

Så förbättrar coachning din arbetsmiljö

Dagens kommunikatör står inför flera utmaningar när det kommer till överbelastning, vilket kan bero på att den kommunikativa medvetenheten och kompetensen i en organisation är låg. Ann menar att använda coachingens verktyg och förhållningssätt kan leda till stora förbättringar för kommunikatörens arbetsmiljö.

 

Här är några utmaningar av de utmaningar som kursdeltagare ofta lyfter:

 

Du får färdiga “beställningar”. Det är vanligt att chefer och övriga medarbetare kommer till en kommunikationsavdelning med en idé om att göra en film, något ska läggas ut på sociala medier eller liknande aktivitet. Att få en sådan beställning är i många fall problematiskt, eftersom det ofta inte finns en målsättning, syfte eller ens förutsättningar att genomföra den. Med ett coachande förhållningssätt och verktyg kan du lära medarbetarna att tänka strategiskt kring vad kommunikationen faktiskt ska åstadkomma och om den alls är relevant.

 

Du kommer in för sent i projekt. En annan vanlig utmaning är att kommunikatören upplever att man kommer in för sent i en exempelvis en projektgrupp. eller liknande. Kommunikatören kommer ofta in i ett stadie då arbetet pågått ett tag, och man sedan insett att man behöver kommunikation. Med en mer coachande kommunikation får du dina kollegor att inse vikten av strategisk kommunikation i ett tidigt stadie av projektet, vilket förhoppningsvis leder till att du blir inbjuden från början nästa gång. 

 

Du blir inbjuden tillpå allt. En tredje utmaning ligger i att kommunikatören blir inbjuden till precis alla projekt. Även här gäller det att höja den kommunikativa medvetenheten i organisationen, samtidigt som du får verktyg att prioritera själv vad du har möjlighet att göra, sätta saker i sitt sammanhang och koppla kommunikationen till mål. 

 

Lyssna och fråga: verktygen som gör dig till en bättre coach

 

Ann menar att vi som kommunikatörer redan idag använder många av redskapen i coachningens verktygslåda, men ofta omedvetet. Coachning är nämligen en samtalsmetodik som tydliggör vad som kan leda till lösningar och resultat, men som också leder till insikter och lärande. 

 

– Som kommunikatör måste själva samtalen vara en del av kommunikationen, där man ställer frågor och lyssnar till svaren. Det är sånt vi gör på automatik, men vill man utveckla sin coachande sida är det viktigt att träna sig i det aktiva lyssnandet. Jag ser ofta hur man lätt slår på rådgivningsreflexen direkt utan att faktiskt lyssna. Här är det viktigt att ta ett steg tillbaka, lyssna och be om mer information istället för att direkt komma med en lösning.


Den andra delen av samtalet handlar om att fråga. Ann menar att du som kommunikatör ska ställa den typen av frågor som får andra att tänka till. 

 

– Vi är vana vid att ställa frågor till varandra, men när du coachar ställer du öppna frågor med ett syfte. Fundera därför på vilken fråga du kan ställa för att hjälpa personen att se andra perspektiv och komma vidare i sina tankar.


Vill du lära dig mer om hur du utvecklar ett coachande förhållningssätt? Läs mer om Ann Jönsson Lindströms kurs hos Sveriges Kommunikatörer och anmäl dig här.

loader
Laddar