Del 1 – Videofilmer från offentlig sektor ska göras tillgängliga för alla

Gästskribent: Mikael Hellman. Hellman arbetar med video på Malmö stad och hjälper och stödjer organisationen i videofrågor samt driver det övergripande utvecklingsarbetet för att öka den digitala tillgängligheten.

Foto: Erika Weiland, Apelöga

Del 2 – Många har glädje och nytta av undertextade videofilmer

I praktiken innebär detta att alla videofilmer som finns på offentliga myndigheters webbplatser ska ha undertexter och syntolkning - men det gäller inte för direktsändningar. Syntolkning kan man under vissa omständigheter ersätta med en textversion.

Den nya lagen ställer inte några krav på att man ska erbjuda teckenspråkstolkning, men man ska överväga det. Det är viktigt att känna till att vi inom offentlig sektor har ett särskilt ansvar, via språklagen, att skydda och arbeta för teckenspråket. Det är därför naturligt att även teckenspråkstolkning är med som utgångspunkt när vi erbjuder tillgängliga filmer.

Jag tycker att vi under de senaste åren blivit riktigt bra inom offentlig sektor på att använda video i vårt kommunikationsarbete. Men för att fler ska kunna ta del av våra videofilmer behöver vi utveckla tillgängligheten. Det ligger helt i linje med vårt uppdrag om att vi ska informera och kommunicera tydligt och begripligt, på ett sätt som alla kan ta del av, oavsett vilket behov man har som individ.

Tillgängliga videofilmer når fler

Den nya lagen kommer att påverka hur vi som arbetar med kommunikation i offentlig sektor planerar och producerar videofilmer, men också vilken typ av teknik vi använder när vi sprider filmerna. Det kommer också att ställas krav på hur videoproduktionsbolag och byråer arbetar med videouppdrag till offentlig sektor. Dels måste de skaffa sig kompetens inom tillgänglighetsområdet för att kunna göra bra, tillgängliga videofilmer, men de behöver också knyta till sig undertextare, syntolkar och teckenspråkstolkar för att kunna leva upp till offentlig sektors framtida behov.

Genom att använda video på ett smart sätt i vår kommunikation och vara kreativa med manus och innehåll, så har vi möjlighet att nå fler. Det handlar inte längre om att "bara" göra en video, utan vi behöver också arbeta med att tillgänglighetsanpassa själva innehållet i videon och med tillgänglighetsfunktionerna i videospelaren.

Det är inte bara personer som är synskadade/blinda eller hörselskadade/döva som är målgruppen, utan vi kan göra något som blir bra för alla. Komplicerad och omfattande information kan göras mer begriplig med video, speakertexter kan kompletteras med grafik, undertexter kan klarspråkas, översättas, göras lättlästa m.m.

Ska alla videofilmer tillgänglighetsanpassas?

Vi måste så långt som möjligt tillgänglighetsanpassa våra videofilmer. Men det finns tillfällen i lagen då undantag kan ske, till exempel:

• Om en tillgänglighetsanpassning anses vara "oskäligt betungande" har man möjlighet att göra undantag. Men detta får inte ske lättvindigt, utan det måste redovisas och motiveras i en tillgänglighetsredogörelse. Om konsekvensen av att syntolka en video, t ex blir att videon inte kan spridas i tid, eller det på annat sätt ger fler negativa konsekvenser än positiva, så ska den inte göras.

• Den nya lagen kräver att innehåll som distribueras via tredje part, t ex sociala medier, ska tillgänglighetsanpassas "så långt det är möjligt". Detta innebär åtminstone undertextning och syntolkning på de flesta sociala plattformarna, men även goda kontraster i textplattor m.m. Men på den egna webben ser det annorlunda ut, där ska tillgänglighetskraven uppfyllas helt; det går inte att kringgå lagen genom att bädda in videofilmer från sociala medier, eftersom de i dagsläget inte uppfyller lagkraven helt.

• Direktsändningar är helt undantagna i den nya lagen, även om direktsändningar med både undertextning, syntolkning och teckenspråkstolkning är fullt möjligt. Men tänk på att tillgänglighetsanpassa inspelningarna i efterhandsversionen.

De olika tillgänglighetsfunktionerna

Tillgänglighetsfunktionerna undertext, syntolkning, textversion och teckenspråkstolkning är var för sig omfattande områden. Vissa av dem kräver både utbildning och erfarenhet, så vi måste vara beredda på att kompetensutveckla oss och skaffa nya erfarenheter. Det kan vara att lära sig mer om målgrupperna och brukarna, om tillgänglighetsområdet i stort eller hur man praktiskt tar fram tillgänglighetsanpassningar m.m.

Men vad innebär det i praktiken?

I kommande delar av den här serien om tillgänglig video kommer jag att gå igenom tillgänglighetsfunktionerna, vad de innebär och hur man kan arbeta med dem. Jag kommer också berätta om den videospelare som vi just nu utvecklar på Malmö stad - där man kan aktivera och avaktivera både undertexter, syntolkning, textversion och teckenspråkstolkning.

Om Mikael Hellman
Mikael arbetar på Malmö stads centrala kommunikationsavdelning med fokus på rörlig bild/video, där han hjälper och stödjer organisationen samt driver det övergripande utvecklingsarbetet kring video. Mikael är engagerad i frågor kring offentlig sektors arbete med video och är en av initiativtagarna till konferensen VIDEOkonf – en konferens om rörlig bild inom offentlig sektor (www.videokonf.se).

Läs mer:

Synskadades Riksförbund om syntolkning
http://www.srf.nu/syntolkning

Sveriges Dövas Riksförbund om teckenspråk
http://www.sdr.org/teckensprak/svenskt-teckensprak

Tillgänglig video på webbriktlinjer.se:
https://webbriktlinjer.se/113

Post- och Telestyrelsens och Malmö stads tillgänglighetskonferens:
https://webbriktlinjer.se/webbvideo

Utvecklingssida för Malmö stads videospelare:
http://stream.wallenmedia.se/lab/teckenpip/plugin.html