Forskarna definierar informell kommunikation som alla interaktioner i en organisation där två eller fler individer agerar i sina personliga roller (till exempel som vänner eller bekanta) snarare än i sina yrkesroller och utan uttalat syfte att uppnå arbetsrelaterade mål. I praktiken domineras våra organisationer helt av denna kommunikationsform som sker i informella miljöer som korridorer, matrum men också i en del virtuella utrymmen. Gränsen mellan den formella och informella kommunikationen är inte absolut, kan tilläggas. Även i formella interaktioner kan det ske informella informationsutbyten och i informella interaktioner kan det dyka upp formella frågor.
Den tyska studien har två mål. För det första att visa vilka funktioner i den informella kommunikationen som anses vara viktigast av medarbetare. För det andra att ta reda på vilka bakgrundvariabler som har betydelse. Tidigare studier har påvisat att informell kommunikation har ett stort antal funktioner. I grund och botten handlar det förstås om att dela information och att bidra till förståelse när den formella kommunikationen inte räcker till. Informell kommunikation i organisationer underlättar också samordning och skapar förståelse för organisationens mål och ansvar. Dessutom fyller den ett underhållande syfte och fungerar som en ventil för stressade och pressade medarbetare. Kommunikationsforskning har sedan länge lyft fram att mening och åsikter i organisationer skapas när medarbetare kommunicerar med varandra, snarare än när chefer informerar på möten eller i andra kanaler. Den informella kommunikationen är avgörande för organisationskulturen då denna bidrar med att skapa gemensamma normer, värden och konventioner.
Forskarna har frågat ungefär 1400 medarbetare och chefer i tyska organisationer för att få en bild av uppfattningar av den informella kommunikationen. Resultatet är tydligt och förstärker de få studier som finns. Fyra kärnfunktioner för informell kommunikation identifieras: information och samordning, tillhörighet och sammankoppling, stresshantering och rekreation samt utveckling av privata relationer. Studien visar också att yngre medarbetare och kvinnor anser att informell kommunikation är särskilt viktig. Möjligen förklaras ålderns betydelse med att äldre medarbetare har hunnit etablera andra nätverk utanför arbetet medan kvinnor verkar värdera interpersonell kommunikation mer än män. Ju större organisation, desto viktigare med informell kommunikation. Distansarbete, som blivit allt vanligare, motverkar däremot de positiva effekterna av informell kommunikation.
Studien ger goda argument för att investera mer i att utveckla sociala miljöer på arbetsplatser och att ge utrymme för interaktioner. Något som kan leda till fler engagerade och motiverade anställda och dessutom förbättra produktiviteten. Detta har många kreativa organisationer insett sedan länge då de satsar på gemensamma lunch- och kaféplatser där medarbetare från olika avdelningar kan mötas spontant. Innovationer anses dessutom initieras snarare genom informell kommunikation än i formella mötesrum, medan konflikter löses enklare över en kopp kaffe än genom e-post.
Denner, N., Koch, T., Viererbland, B., Ernst, A. (2024). Feeling connected and informed through informal communication: a quantitative survey on the perceived functions of informal communication in organizations. Journal of Communication Management, ahead-of-print
