Efter att Marie Claire publicerade sin artikel ”Plongée dans la ville la plus féministe du monde” (”Dyk in i den mest feministiska staden i världen”) sommaren 2024 riktades världens strålkastarljus mot Umeå. Svenska medier rapporterade om det hejvilt. Amerikanska Politico hade redan nosat på det tidigare, och nu skickade brittiska tidningen The Guardian en reporter som skulle ta reda på vad som får Umeå att sticka ut.
Är Umeå världens mest feministiska stad?
– Jag har ju inte varit i alla världens städer för att kunna avgöra det men MIN GISSNING är DUNDER-JA! Umeå har feminismen i sin själ, säger Ida Östensson, feminist, opinionsbildare, generalsekretare på ChildX och grundare till bland annat Make Equal.
Men Rom byggdes inte på en dag, och detsamma gäller för Umeå. Stadens första förskola öppnade 1966, långt före Sverige beslutat om subventionerad barnomsorg för mindre barn. 1989 valdes Umeå ut som en av tre kommuner att arbeta med att undersöka vad som hindrar jämställdhet mellan könen – och åtgärda det. 2014 öppnade Kvinnohistoriskt museum, för att råda bot på att kvinnor generellt är dåligt representerade i traditionell historieskrivning.
Kan man som Umeåbo märka av stadens långa historia av feministiskt arbete?
– Ja, verkligen. Jag minns när jag började resa som ung vuxen och blev chockad över hur annorlunda det var på andra platser. Allt eftersom har jag insett hur mycket jag tidigare tagit för givet — och idag är det just de som har fått mig att förstå vilket guldkorn Umeå faktiskt är, säger Ida Östensson.
Pojkar och män brukar få första tjing på träningstid. Men i slutet på 90-talet valde Umeå att ändra sin policy för vem som får träningstid på stadens fotbollsstadium och göra det mer rättvist. Det lag som hade störst chans att vinna sin liga fick flest träningstimmar, vilket ledde till att damfotbollslaget fick fler timmar på plan. Några år senare blev Umeå Sveriges bästa damfotbollslag, rekryterade världens då bästa kvinnliga fotbollsspelare Marta Vieira da Silva och vann Uefa Champions League 2003 och 2004.
Umeå kan beskrivas som en stad formad av feministiskt uppror. I en värld där städer planeras av män, för män sticker Umeå ut. De har vänt på perspektivet. Hur får vi kvinnor att känna sig trygga i det offentliga rummet? Hur ritar vi inbjudande miljöer för någon annan än just män?
Det finns tecken på att Umeå är världens mest feministiska stad lite överallt.
Herr Gåman har blivit Fru Gåman vid vissa övergångsställen.
Feministisk snöröjning. Normalt sätt plogas bilvägar först. Då premieras i första hand männen, som kör bil till jobbet. Kvinnor, som oftare använder gångväg och cykelbana, tvingas vänta på sin tur.
Statyn ”Listen” – föreställande en röd puma, tillägnad de som vågade bryta tystnaden under #metoo.
Sara Lidman-tunneln, som är upplyst, spelar lugnande musik och har en extra uppgång i mitten.
Frizon, en del av Årstidernas park, består av hänggungor, wifi och högtalare. En plats ritad av unga tjejer, för unga tjejer.
Svaret till hur Umeå blev världens mest feministiska stad ligger både i historien och i nutida stadsplanering. Men hur ser framtiden ut?
Vi ser hur Trumps politik haft effekt även här i Sverige, där exempelvis företag avvecklar sitt arbete för mångfald och jämställdhet. Kommer vi se ett mindre feministiskt Umeå framöver? Eller kommer Umeå fortsätta vara världens mest feministiska stad?
– Jag tror och hoppas att Umeå gör precis tvärtom - visar att de värderingar vi byggt staden på är stabilt och att vi inte är kappvändare. All forskning visar att jämställdhet är bra både för människan, arbetsplatsen och samhället. Sverige och världen kommer att behöva den inspirationskällan som Umeå kan fortsätta vara - ännu mer framöver, säger Ida Östensson.
Hur tror du att Umeå kommer att utvecklas i framtiden?
– Jag hoppas att den unga generationen fortsätter att aktivista när saker går snett - och att den äldre inte lämnar över kampen "till nästa generation". Alla behövs samtidigt. Jag hoppas att Umeå kan fortsätta vara ett feministiskt andrum oavsett hur galet omvärlden beter sig. En stad som står pall och tar ännu fler kliv framåt. En stad som fortsätter att inspirera andra och visa att ingenting är omöjligt. Umeå kommer vara staden som makes feminism great again, avslutar Ida Östensson.
Läs fler artiklar om kommunikation
Topp 10 mest lästa artiklar under 2025
Här har vi samlat våra tio mest lästa artiklar under 2025 – allt från inspirerande berättelser till kloka tankar och populära tips.
Allt fler känslostarka och klibbiga kriser att hantera
Nya kriser är blir alltmer känslostarka och handlar om moral – i en ny artikel konstateras att traditionella krishanteringsmodeller inte räcker till.
Så tog Systembolaget fram sitt medarbetarlöfte
Vad innebär ett medarbetarlöfte i praktiken, och hur tar man fram ett som både är förankrat, meningsfullt och som faktiskt används?
”Communication hijacking” – den mörka sidan av strategisk kommunikation
Den snabba teknologiska utvecklingen och ett alltmer polariserat kommunikationsklimat har skapat nya risker.
Vill medarbetare att deras organisation tar ställning i sociala och politiska frågor?
En ny studie i Tyskland visar hur viktigt det är att förankra företagens sociala och politiska ställningstaganden internt.
Betydelsen av att ge och ta feedback för att utveckla kommunikatörernas kompetens
I takt med att organisationer blir alltmer komplexa ökar kraven på kommunikatörer.
Vilka effekter har strategisk kommunikation på samhället?
För de flesta offentliga, privata och idéburna organisationer är kommunikation ett viktigt verktyg för att uppnå strategiska mål.
När HR och internkommunikation blir ett – så skapade omorganisationen nya synergier hos Tre
Vad händer när HR och internkommunikation samlas under samma tak?
Navigera rätt på börsen – Strategisk och praktisk IR-kommunikation för dagens kapitalmarknad
När konkurrensen om kapitalet hårdnar och budskapen ska tränga igenom ett ständigt flöde av siffror, rapporter och rubriker krävs ny kompetens.
Från tyckande till tydlighet: Så får du kollegorna att förstå kommunikationens värde
Vi har alla varit där.
Äkta berättelser, kommunikatörens bästa verktyg
Gästkrönika: I en tid av genererat innehåll och massproducerade budskap påminner Pascal Tshibanda om kommunikatörens kanske viktigaste uppdrag.
Stärk varumärket – förflytta positioner
När konkurrensen ökar samtidigt som resurserna minskar är det extra viktigt att stärka varumärket.
