Lobbying som informell kommunikation

Lobbying har lång historia och en del menar att ursprunget finns i 1640-talets Storbritannien där korridorerna i Houses of Parliament blev platser för informell politisk påverkan. Förr i tiden sågs lobbying som en isolerad företeelse där lobbyister för olika särintressen försökte påverka politiska beslutfattare genom direkta kontakter. Idag är lobbying en integrerad del i olika organisationers påverkansarbete som kombineras med digitala kampanjer, publicitet i nyhetsmedier och annan form av opinionsbildning. Men målet med lobbying är detsamma. Det handlar om att företag, intresseorganisationer och offentliga aktörer genom strategisk kommunikation försöker påverka beslutsfattare i en viss riktning, oftast i syfte att förhindra eller förändra policy och lagstiftning. Inom EU har lobbying varit en ständig debattfråga. Det lär finnas 30 000 lobbyister på plats i Bryssel. 2011 inrättades ett register som är frivilligt att registrera sig i, men för att få tillgång till vissa politiker så måste man vara registrerad. Registret är helt öppet. Lobbying är ur ett liberaldemokratiskt perspektiv en självklar del av det öppna samhället där olika intressen argumenterar för sina intressen. Men lobbying kan också ses som något som påverkar demokratin negativt. För det första då lobbying sker i det fördolda utan insyn för medborgarna, för det andra då man kan anta att vissa aktörer har mer resurser än andra för att bedriva påverkansarbete och att detta gynnar särintressen. Forskaren Julia Levaiser har intervjuat 43 lobbyister och journalister i Bryssel. Hennes slutsats är att lobbying inom EU helt domineras av informell kommunikation och att intresseorganisationer och företag i första hand använder informalitet för att bygga relationer, koalitioner, skapa konfidentiella ”bekvämlighetszoner” för att hantera känslig information och för att ytterst påverka politiker. Effektiv lobbying kräver förstås expertkunskaper i den sakfråga som gäller och deltagande i formella möten, men bygger i hög grad på enskilda lobbyisters långsiktiga relationer, nätverk och förtroende. Riskerna med denna form av kommunikation är flera, enligt Lavasier. Dold kommunikation riskerar att sänka allmänhetens förtroende för det politiska systemet och ger vissa särintressen för stort inflytande. Levaiser rekommenderar lobbyister att vara mer öppna med sitt arbete och att redovisa även informella möten med beslutsfattare och journalister, men det är nog tveksamt om detta får någon effekt. I Sverige finns samtidigt ett stort stöd för EU. I en mätning från 2023 ansåg sju av tio svenskar att medlemskapet i EU gynnat Sverige. Men problemet med EU är att medborgarna i dess medlemsländer har svag kunskap om vad som händer, delvis då den journalistiska bevakningen är minimal. Levasier, J. (2024). Can informal lobbying be responsible? Evidence from Brussels. Journal of Communication Management, ahead-of-print

Lobbying som informell kommunikation

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att logga in eller bli medlem