Du har säkert sett produkter som marknadsförs med fraser som “hållbar”, “grön” eller “snäll för planeten”. Som konsumenter vill vi nämligen gärna köpa produkter som gör så lite skada för miljön som möjligt. En attitydundersökning från PWC i samarbete med Kantar Sifo visar att svenskarna planerar att minska sin klimatpåverkan under 2023, bland annat genom att förändra sina konsumtionsmönster.
Ur denna ökande efterfrågan har fenomenet “greenwashing” växt fram, vilket innebär att en organisation utmålar sig själva, sin produkt eller sina tjänster som mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Förutom att denna praktik vilseleder konsumenter vattnas även meningen ur själva frågan. I Bryssel förbereder sig EU nu för att införa regler som syftar till att förhindra greenwashing.
EU-kommissionen: Hälften av alla påståenden om miljövänliga produkter är vilseledande
I utkastet till lagförslaget skriver Europeiska kommissionen att man i en bedömning år 2020 funnit att hela 53% av påståenden om produkters miljöegenskaper varit vaga, vilseledande eller ogrundade. De nya reglerna ska tillhandahålla ett ramverk för att bedöma produkters miljöpåverkan och underbygga påståenden som "100 procent återvunnen" eller gjorda av "helt naturliga" ingredienser. Regleringen kommer att påverka alla produkter och tjänster som säljs inom EU, förutom finansiella tjänster som regleras separat.
Hittills har EU bara publicerat ett utkast av lagförslaget, och det är oklart när reglerna kommer att introduceras. Att döma av utkastet kommer det dock att bli betydligt enklare för konsumenter att identifiera vilka produkter som verkligen är miljövänliga och korrigera vilka företag vars produkter har verkliga miljöfördelar. Utöver att backa upp påståenden om miljövänliga produkter och tjänster innebär regleringen även att:
- Företag som hävdar att deras produkt har en positiv miljöpåverkan måste också upplysa om detta orsakar en negativ påverkan inom ett annat område.
- Påståenden baserade på löften om framtida miljöaktioner måste backas upp av milstolpar som företaget ska uppnå vid specifika datum.
- Företag vars anspråk är beroende av att köpa koldioxidkrediter för att kompensera för sin egen miljöpåverkan kommer att behöva avslöja detta.
- EU-länder kommer att behöva upprätta ett system för att verifiera företags påståenden och utdöma straff för bristande efterlevnad.
Vill du lära dig allt om att kommunicera hållbarhet? I Sveriges Kommunikatörers kurs går vi igenom grunderna kring hållbarhet och hur du skapar den bästa kommunikationen. Vi varvar föreläsning och teori med praktiska övningar enskilt och i grupp. Du får ta del av processen för att bearbeta och skapa hållbarhetskommunikation. Läs mer och anmäl dig här!