Vanliga frågor inom kommunikationsrätt

Fråga: Vi har på förslag att vår webbplats ska registrera ett utgivningsbevis. Vad innebär det i praktiken?

Svar: Ett utgivningsbevis för en webbplats är frivilligt och vem som helst kan ansöka om ett utgivningsbevis. Det är Myndigheten för radio och tv som utfärdar utgivningsbevis.

Den som driver en databas med ett utgivningsbevis har dock vissa skyldigheter:

  • en utgivare ska alltid finnas. Han eller hon har ensam det straffrättsliga ansvaret för allt som publiceras. Utgivaren ska anmälas till Myndigheten för radio och tv
  • webbplatsens och utgivarens namn samt vem som har utsett utgivaren ska publiceras på webbplatsen
  • innehållet på webbplatsen ska dokumenteras i sex månader.

Ett utgivningsbevis innebär att webbplatsen får grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen och då gäller exempelvis inte reglerna i personuppgiftslagen (PuL). Ett utgivningsbevis ger dock inte rätt att publicera vad som helst. De publiceringar som strider mot grundlagen som till exempel förtal är inte tillåtna och kan polisanmälas. I vissa fall kan också Justitiekanslern ta upp åtal som handlar om förtal.


Fråga: Vi är på väg ut i sociala medier. Vilka juridiska dokument behöver vi ha?

Svar: Enligt lagen om elektroniska anslagstavlor den s.k. BBS-lagen krävs att den som tillhandahåller en "anslagstavla" lämnar information, håller uppsikt och tar bort olagliga meddelanden. Lagen tar sikte på det ansvar som organisationen har när besökare lämnar kommentarer. Kravet omfattar sociala medier såsom Facebook och forum på organisationens webbplats. Avtalet med exempelvis Facebook ställer också krav på att viss information lämnas. Detta innebär att organisationen ska ha ett externt regeldokument som bland annatomfattar vilka meddelanden som accepteras och vad som händer om man bryter mot reglerna. Organisationen bör också ha en intern policy som reglerar hur mediekanalen ska användas och det interna ansvaret.


Fråga: Vi har ett gott samarbete med vår fotograf men har aldrig tecknat något skriftligt avtal. Muntliga överenskommelser gäller väl också som avtal? 

Svar: Att förlita sig på ett muntligt avtal är inte att rekommendera även om muntliga avtal också är bindande. För båda parter är det viktigt att vara tydlig med vad som gäller; hur bilderna får användas, hur länge etc. Otydliga avtal tolkas alltid till förmån för upphovsmannen. Uppstår det meningsskiljaktigheter om vad som överenskommits är det alltid fotografens ord som gäller.


Fråga: Vi är ett företag som anlitat en reklambyrå för att ta fram en informationsfolder. Vi skulle vilja ha originalfilerna för att kunna göra till exempel mindre textjusteringar och sedan trycka om foldern med ett annat innehåll. Vilka rättigheter har vi och vilka rättigheter har reklambyrån? 

Svar: Generellt gäller att en kund endast har rätt att göra justeringar om detta uttryckligen framgår av avtalet. God sed är att användningsrätten endast gäller enheter i obrutet skick, dvs. får ej redigeras. Köparen har dock rätt att själv göra mindre ändringar av ren uppdateringskaraktär, såsom prisjusteringar, korrigeringar av kontakt- och adressuppgifter samt byte av logotype i beställt material. Men som sagt det är upp till parterna att komma överens om detta genom ett avtal. Tänk på att alltid avtala om de rättigheter ni behöver. Otydliga avtal eller överenskommelser muntligen tolkas alltid till förmån för upphovsmannen dvs. i detta fall reklambyrån.  


Fråga: När behöver jag ett utgivningsbevis för vår kundtidning? 

Svar: Ska du ge ut en periodisk skrift måste du ha ett utgivningsbevis. En periodisk skrift är någon form av tryckt skrift som har en bestämd titel och ges ut minst fyra gånger per år enligt en utgivningsplan. Kravet på utgivningsbevis innebär också att skriften omfattas av tryckfrihetsförordningens regler om tryckfrihet.


Fråga: Måste man ha samtycke enligt personuppgiftslagen (PuL) för att publicera en bild på vår webbplats?

Svar: En bild är förvisso en personuppgift. Att publicera en bild på en webbplats räknas som en ostrukturerad behandling vilket betyder att du inte behöver ha samtycke från personen enligt PuL. Publiceringen får dock inte vara kränkande enligt PuL.

Däremot kan det finnas krav på samtycke om användingen sker kommersiellt. Det beror på i vilket sammanhang bilden används och i vilket syfte. Det kan också finnas andra etiska skäl till att du bör inhämta samtycke från personen på bilden även om det inte är ett krav enligt lagen. Tänk också på att om du lägger in bilden i ett strukturerat register, till exempel en bilbank eller ett personalregister, så krävs samtycke enligt PuL.


Fråga: Vår organisation har en Facebooksida. På sidan händer det att det uppstår hätska debatter. Vilka inlägg måste vi ta bort?

Svar: Ni måste ta bort inlägg som kan utgöra kränkande personuppgifter, strider mot den så kallade BBS-Lagen (bland annat hets mot folkgrupp) och inlägg som bryter mot Facebooks egna avtalsregler. Ni måste skriva egna regler och lägga på Facebook-sidan där ni anger vilka inlägg som kommer att tas bort.

Innan ni går i sociala medier är det viktigt att säkerställa att organisationen har resurser för att övervaka och skaffa kunskap om de legala kraven som finns.


Fråga: Får man ta kort på en privat villa och lägga upp bilden på en webbsida? Måste jag fråga ägaren till huset? 

Svar: För de flesta hus finns ingen upphovsrätt – vilket innebär att du kan publicera bilden. För ett arkitektritat designhus kan dock arkitekten fortfarande ha upphovsrätt vilket innebär att det behövs tillstånd från arkitekten (upphovsmannen) för att lägga upp en bild på en hemsida. För det fall upphovsrätt finns gäller undantaget i 24 § 2 st URL (upphovsrättslagen) som säger att byggnader fritt får avbildas.

Den fria avbildningsrätten gäller dock bara avbildning i planet och inte tredimensionell form eller annan plastisk form. Begreppet "avbildning" täcker inte heller det fallet då en bild läggs upp på en hemsida. I dessa fall är det i stället fråga om ett tillgängliggörande för allmänheten och tillstånd från upphovsmannen krävs. Du bör även vara uppmärksam om det exempelvis står en bil utanför huset när du tar fotografiet eller om en människa syns på bilden tillsammans med huset – om bilden kan sammankopplas med en person kan bilden bli en personuppgift med medföljande reglering. 

loader
Laddar