Berättelsen bakom framgångarna, del 2: Bästa kommunikation offentlig organisation 2018

Den 22 mars utses Bästa kommunikation ideell organisation på Stora Kommunikatörspriset 2018. Sveriges Kommunikatörer tog kontakt med de nominerade för att ta reda på vad som ligger bakom deras kommunikativa framgångar.

Stora Kommunikatörspriset delas ut i fem kategorier och går till personer eller organisationer som gjort stora insatser inom kommunikation det senaste året. Årets finalister i kategorin Bästa kommunikation offentlig organisation är Jordbruksverket (kommunikationsenheten), Malmö stad (kommunikationsavdelningen) och Sveriges Riksbank (sedel- och myntutbytets kommunikationsteam). Jordbruksverket representeras här av Christina Herthnek, Malmö stad representeras av Anders Mellberg och Sveriges Riksbank representeras av Ann-Leena Mikiver.


Jordbruksverket - Christina Herthnek

 Christina Herthnek

Motivering:

"Genom att ha kunden i främsta rummet har kommunikationsenheten berett en krattad väg i en annars snårig regeldjungel när 65 000 lantbrukare årligen ansöker om EU-bidrag via länsstyrelserna. Utvärderingarna från 2017 visar en höjd nöjdhet med målgrupper som fått rätt information och stöd. Lantbrukarna gör även i högre utsträckning rätt när de ansöker och kundtjänst får färre frågor än tidigare. Ambitionen att göra komplexa frågor begripliga har gett resultat!"

Hur känns det att vara nominerad till Bästa kommunikation offentlig organisation?

– Det känns otroligt roligt! Särskilt med tanke på att det som vi har uppmärksammats för är en kommunikationsprocess som annars inte syns i de flashiga sammanhangen. Det är ett gediget kommunikationshantverk där kundens, alltså lantbrukarens, bästa sätts i centrum. Det är inte många som tänker på vilken komplex verklighet en lantbrukare lever i idag med alla EU-stöd och regler. Hen drömde om att få jobba på ett lantbruk, men måste lägga väldigt mycket tid på administration. Vår kommunikation ska göra livet lättare för Sveriges 60 000 lantbrukare, som ser till att vi alla får mat varje dag.

Vad kännetecknar bra kommunikation enligt dig?

– Bra kommunikation känns i magen, oavsett vilken fråga det handlar om. För vår del handlar det om att svåra och komplexa frågor ska bli begripliga och skapa en känsla av lugn och trygghet.

Vilka är framgångsfaktorerna bakom er kommunikation? Vad är ni särskilt stolta över?

– Teamet som jobbar med de här frågorna har under många år finslipat på kommunikationsprocessen och varit väldigt noggranna i alla delar. Det som jag tror är den viktigaste framgångsfaktorn är att de är duktiga på det som vi kommunikatörer ofta är sämst på, nämligen att följa upp, utvärdera och ständigt förbättra. Teamet har skapat en vana att ifrågasätta det de gör med sikte på att hela tiden bli bättre.

Teamet bakom Jordbruksverkets hyllade kommunikation:

jordbruksverket team

Läs mer om Jordbruksverket.


Malmö stad - Anders Mellberg

Anders Mellberg

Motivering:

"Trots tuffa utmaningar eller kanske tack vare dessa har Malmö Stad i hård konkurrens lyckats attrahera och behålla nyckelpersoner för att skapa bra förutsättningar för alla medarbetare att bidra till Malmös utveckling. Malmö stads kommunikationsavdelning har genom att engagera chefer och kommunikatörer utvecklat den kommunikativa förmågan i hela organisationen, vilket har ökat engagemanget på de många arbetsplatserna i kommunens verksamheter. Tillsammans med en bredd i kommunikationsaktiviteterna har tusentals eldsjälar stigit fram inom Malmö Stad."

Hur känns det att vara nominerad till Bästa kommunikation offentlig organisation?

– Jag är oerhört stolt och glad över att vår verksamhet blir uppmärksammad genom nomineringen. Vi är många som lagt ner både tid och kraft för att arbeta gemensamt med kommunikation, och detta är resultatet av ett omfattande och framgångsrikt lagarbete.

Vad kännetecknar bra kommunikation enligt dig?

– Allra viktigast är den kommunikation som skapar verkligt värde för verksamheten. Vi ska bara göra sådan kommunikation som bidrar till organisationens måluppfyllelse.

Vilka är framgångsfaktorerna bakom er kommunikation? Vad är ni särskilt stolta över?

– Det är så otroligt mycket så det blir svårt att vara fåordig. Men några saker jag vill lyfta är vårt tidiga och framgångsrika arbete med att utveckla kommunikation med rörlig bild. En annan sak är hur vi arbetar med kommunikationen som demokratifrämjare. Ett otroligt viktigt arbete inte minst idag då journalistiken har svårt att hitta sin affär och sociala medier översvämmas av antidemokratiska värderingar och falska nyheter. Just när det gäller sociala medier är jag också väldigt stolt över hur vi arbetar systematiskt och utvecklingsinriktat. Det ger resultat, kan jag lova. Det målmedvetna arbetet med att utveckla organisationens kommunikativa förmåga genom att stötta och utbilda chefer och ledare i kommunikationens alla verktyg är jag också väldigt nöjd med.

– En sista sak jag tycker att vi hittat rätt med är hur vi jobbar tätt ihop med IT. På den centrala kommunikationsavdelningen, där jag är chef, ligger ansvaret för både IT, kommunikation och verksamhetsutveckling genom digitalisering. Det är jag väldigt stolt över för jag ser att IT-frågor har blivit kommunikationsfrågor. Här har vi varit tidiga och det börjar bära frukt. Sedan har vi en mängd kreativa och spännande kommunikationsinsatser som jag är så otroligt stolt över att den kommer från Malmö stad.

Läs mer om Malmö stad.


Sveriges Riksbank - Ann-Leena Mikiver

Ann-Leena Mikiver

Motivering:

"För att genomföra en av de största förändringarna på många år, utbytet av utvalda sedlar och mynt, valde Sveriges Riksbanks kommunikationsteam, med biträde av Prime, att förnya sig. Med flera ambitiösa och kreativa aktiviteter, inklusive bland annat appen "Kolla pengarna", utställningsturné och en mätsticka för synskadade, lyckades Sveriges riksbank överträffa sina mål för antalet insamlade mynt och sedlar samtidigt som man ökade sin kännedom."

Hur känns det att vara nominerad till Bästa kommunikation offentlig organisation?

– Fantastiskt roligt förstås. Jag är superstolt över mina duktiga medarbetare och vi är lite sådär spralligt glada i teamet.

Vad kännetecknar bra kommunikation enligt dig?

– Den har ett glasklart syfte och ger nytta för den som den riktar sig till, samtidigt som den även bidrar till att utveckla den egna verksamheten framåt. Internt handlar det om att medarbetare och chefer vet vart organisationen är på väg, förstår och delar kulturen – att de är med på noterna.

– Externt ska den bidra till att människor förstår saker bättre och då måste den kännas trovärdig. Det betyder att man ibland även behöver ta upp sådant som man får kritik för och inte väja för det. Bra kommunikation ska göra granskning lätt, den är en viktig del av demokratin och ett öppet samhälle. Beroende på ämne är det inte fel om den även väcker engagemang; lite "wow"-effekt och en gnutta humor då och då är inte fel – särskilt inte när man som vi arbetar med frågor som folk kan uppleva som lite abstrakta och svåra.

Vilka är framgångsfaktorerna bakom er kommunikation? Vad är ni särskilt stolta över?

– Trygghet i teamet, att det är okej att testa gränserna under någorlunda kontrollerade former. Vi har nog alla färger i våra personligheter och det gäller att utnyttja det på bästa sätt. Riksbanken är en försiktig miljö men när man väl känner att det bär, ja, då bär det verkligen. I det här projektet är vi särskilt stolta över två saker. För det första att vi lyckades hålla igång en kampanj i flera år och samtidigt ha fyra viktiga datum att informera om under så lång tid. Det var en utmaning!

– För det andra att vi testade lite nya saker som knappt testats alls i centralbanksvärlden, t ex: Efterlyst-kampanjen med storbildstavlor och annonser – inte så vanlig i vår värld, Facebook-sidan som var en väldigt viktig kanal för att bygga förtroende hos allmänheten och svara på deras frågor, webbsajten/appen Myntkartan där folk kunde knappa in sin adress och hitta närmaste ställe att lämna in sina gamla mynt på, vårt Öppna hus där tusentals människor kom och ville växla till sig nya sedlar och mynt och där vi kunde visa upp det Riksbanken gjort under hela detta drygt tioåriga projekt. Att medierna var intresserade av det vi gjorde och att vi lyckades få till sex regionala samarbeten med utställningar. Lite kuriosa är att vi lyckades få Stefan Ingves sätta av en eftermiddag för att själv läsa in app-texter så att de synskadade skulle förstå vad som var en ogiltig och en giltig sedel och att vi drog ut honom att handla för den första 200-kronorssedeln. Syftet med det var att särskilt lyfta fram denna eftersom det inte bara var en ny och okänd sedel utan även en helt ny valör. Sist men inte minst – att hela 91 procent av Sveriges befolkning kände sig välinformerade om historiens största sedel- och myntutbyte!

Läs mer om Sveriges Riksbank.


Bli medlem i Sveriges största nätverk för kommunikatörer och träffa 7 800 kollegor. Du får tillgång till våra kostnadsfria event för medlemmar, rabatt på kompetensutveckling och får ta del av det senaste inom vår bransch. Du hjälper även till och stöttar svensk kommunikationsforskning.

loader
Laddar