Digitaliseringen – en utmaning eller möjlighet?

Ett välkänt och återkommande begrepp är ordet digitalisering. Allt ska digitaliseras. Vi lever i en ny digital tidsålder där allt vi gör ska inbegripa ordet digital. Vi ska gå utbildningar i digitaliseringens anda, vi benämner fler kommunikationstitlar med en digital benämning och fler och fler företag tar fram strategier och policies för digitalisering. Men vad är det egentligen som ska ske och vad innebär digitaliseringen egentligen?

Gästskribent: Henrik Axelsson

Tittar vi på en mer traditionell benämning av digitalisering som i någon form redan under 90-talet innebar det papperslösa kontoret skulle jag säga att i många sinnen är detta fortfarande synonymt med digitalisering. Märkligt är då att den totala papperskonsumtionen knappt vikt av när det gäller papper som skrivs ut, likaså är print fortfarande det media som många gånger anses viktigast. Som exempel, av tio personer är det sju till åtta som anser att tryckt material är dubbelt så trovärdigt som dess främsta konkurrent – e-post (http://www.twosides.info/).

Mönster av förändring

Oavsett effekten av digital eller analog kommunikation är digitalisering något mycket större. Digitalisering handlar om att ta höjd för ett helt nytt sätt att kommunicera, konsumera och producera. Som exempel: vad händer när den stora vårdsektorn tas över av digitala chip, robotar eller annan teknik, vad händer med försäljning av små konsumentartiklar när 3D-skrivare blir en lika naturlig del i hemmen som mikrovågsugnar, eller när 3D-skrivare kan skriva ut odlat kött, vad innebär detta för våra matproducenter och leverantörer?

Vi vet vad som hände när musikindustrin omvandlades, helt nya konsumtionsmönster drev utvecklingen av nya betallösningar. Jag vet vad som hände med tidningspappersbranschen när Iphonen hade introducerats, den sjönk som en sten och innebar en förändring i hur vi producerar och utvecklar ny produktion. Vi ser stora mönster av förändring i vårt samhälle med en hastighet vi inte trodde var möjlig. Detta är något vi får ta höjd för i större uträckning även framåt. Definitionen runt våra yrkesroller och vår kunskap kommer förändras i lika snabb takt.

Motstånd

Parallellt med de stora förändringarna i spåren av en mer digital värld finns det ett motstånd som försöker bromsa dess hastighet. Intåget av nya betaltjänster för musikindustrin kom först efter att samma industri försökte bromsa utvecklingen genom att vilja behålla dåvarande ”skivstruktur”. När nu Tesla i större utsträckning försöker ta marknader väljer oljerika delstater i USA att bromsa dess framfart genom att inte tillåta försäljning av bilarna i sina delstater. I USA är det nämligen inte tillåtet att sälja Teslas bilar i några av de mest oljerika delstaterna.

Är detta ett nytt fenomen? Nej, redan under mitten/slutet av 1800-talet infördes Red Flag Act (RFA) på gatorna i London. Idén med RFA kom från alla de med hästdroskor i staden som ville motarbeta intåget av de bilar som började introduceras. Bilarna sågs som ett hot. Den nya lagen som stiftades innebar att alla som var bilägare var tvungna att anställa en person som skulle gå framför bilen när den framfördes och bära på en röd flagga. Bilen fick inte köra snabbare än vad personen framför kunde gå. Lagen upphävdes sedan när bilarna blev allt mer utvecklade och en och annan person kanske blev överkörd.

För att ta höjd och kunna arbeta med digitalisering fullt ut behöver alla organisationer förstå och tillåta den digital värld vi lever i och se det som en möjlighet för att anpassa sig till nya lönsamma affärsmodeller. Först då kommer digitalisering inom organisationer lyckas fullt ut och bli något annat än det papperslösa kontoret.

loader
Laddar