Filterbubblorna bortom sociala medier

Föreställningen om att ökad användning av sociala medier och internet som nyhetskälla skapar filterbubblor och ökar polariseringen blir alltmer vedertagen. Men kan föreställningen om det starka sambandet mellan sociala medier och filterbubblor vara en filterbubbla i sig?

Sociala medier - från mötesplats till nyhetskanal

Allt färre lägger upp personligt innehåll i sociala medier och antalet egna inlägg minskar. Ändå fortsätter användningen av sociala medier att öka – användarnas fokus har dock flyttats från att umgås till att konsumera, dela och söka upp nyheter. Övergången blev särskilt tydlig när Twitter valde att kategorisera sig själva som nyhetsapplikation istället för ett socialt nätverk i AppStore. Samtidigt visar undersökningen Svenskarna och internet 2016 att internet numera är den viktigaste källan till nyheter för svenskarna och att unga mellan 16-25 år uppger Facebook som en viktigare källa till nyheter än tv, radio och dagstidningar.

Hur starkt är sambandet mellan ökad polarisering och sociala medier?

Sociala medier har alltså blivit ett slags personaliserade nyhetsmedier som känner igen vad vi gillar, visar mer av det i våra flöden och filtrerar bort sådant som inte är relevant för våra intressen just nu. Ur detta har ett samtal växt fram om att internet som nyhetskälla skapar filterbubblor. Idén bygger på att de sociala mediernas filtrerade nyhetsflöden bekräftar användarnas världsbild gång på gång och därmed riskerar att öka motsättningen mellan människor och skapa polariseringen i samhället. Idag härleds ökad polarisering ofta till ökat användande av sociala medier och människors användning av internet som nyhetskälla. Men hur starkt är egentligen sambandet mellan användning av sociala medier och ökad polarisering?

Enligt den amerikanska rapporten "Is the Internet Causing Political Polarization? Evidence from Demographics" från National Bureau of Economic Research har ökningen av polarisering på senare år varit störst bland de grupper som minst sannolikt använder internet eller sociala medier som nyhetskällor. Rapportens resultat vittnar om att ålder har ett starkare samband med politisk polarisering än användning av sociala medier eller internet – rapporten visar att åldersgruppen över 75 år, där färre än 20 procent använder sociala medier, har visat större polarisering än åldersgruppen mellan 18-39 år där över 80 procent använder sociala medier. I rapportens slutsats betonas dock att digitala medier i framtiden mycket väl kan ha stor betydelse i att bidra till ökad polarisering – men att de mest polariserade idag är de grupper som minst sannolikt använder internet. Rapporten är amerikansk och bör inte kompromisslöst tillämpas på en svensk kontext men den lyfter en viktig fråga – nämligen den polarisering som finns bortom internet och bortom de sociala medierna.

I tider då polarisering, populism och motsättningar mellan människor allt oftare härleds till ökat användande av sociala medier är det viktigt att också beakta polariseringen som uppstår och reproduceras bortom internet.


Bli medlem i Sveriges största nätverk för kommunikatörer och träffa 7 400 kollegor. Du får tillgång till våra kostnadsfria event för medlemmar, rabatt på kompetensutveckling och får ta del av det senaste inom vår bransch. Du hjälper även till och stöttar svensk kommunikationsforskning.

loader
Laddar