Freja Kalderén om kommunikation som speglar mångfald

Vilka är framgångsfaktorerna hos företag som lyckats kommunicera på ett sätt som inkluderar? Hur bra är egentligen kommunikationsbranschen på att aktivt arbeta med mångfald? I tredje delen i en artikelserie om kommunikation och mångfald tog Sveriges Kommunikatörer kontakt med Freja Kalderén, kommunikatör med gedigen kunskap om inkluderande kommunikation och kreativitet.

Freja Kalderén är idag verksam som kommunikatör på Trafikverket. Därtill är hon författare till masteruppsatsen En för alla – men bara för en? Kommunikatörers föreställningar om mångkulturell kommunikationskompetens. Uppsatsen fick ett hedersomnämnande för bästa masteruppsats 2016 av Institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

Varför är det viktigt att kommunicera på ett sätt som speglar mångfalden i samhället?

– Det handlar grundläggande om att skapa ett inkluderande samhälle. Vi kommunikatörer ska nå alla samhällets medborgare, särskilt om vi jobbar statligt med en demokratisk värdegrund. Vi misslyckas med vårt uppdrag när vi är exkluderande och kommunicerar med ett utvalt segment av samhällsmedborgare. De som jobbar utifrån ekonomiska incitament går dessutom miste om kundgrupper. Men för mig är det också en värdefråga – vilken sorts samhälle vill jag leva i och bidra till?

Hur väl tycker du att kommunikationsbranschen speglar verkligheten/samhället?

– Väldigt dåligt. Kommunikationsbranschen är otroligt homogen och tittar man på oss som yrkesgrupp speglar vi inte alls den mångfald som finns i det svenska samhället. Jag tror vi behöver se över både våra egna föreställningar och vår syn på vad kompetens är och vem som kan ha den. Det är ett känsligt område för ingen vill se sig själv som exkluderande eller diskriminerande. Vi behöver ändå ifrågasätta hur vi gör i dagsläget för att kunna bli mer inkluderande. Vad är det i våra rekryteringskrav som exkluderar? Jag skrev min masteruppsats om detta och studien visade att vissa rekryteringskrav är exkluderande. Det finns föreställningar om kompetens som gör att vi enbart tillskriver den till de personer som redan finns i branschen eller "passar in i mallen" för en kommunikatör.

Finns det några perspektiv eller grupper som du ser är underrepresenterade inom kommunikationsbranschen?

– Det finns en brist på kulturell mångfald. Många har bakgrund som vit, svensk medelklass och det gör att vi missar väldigt många perspektiv och viktig kompetens. Sedan är mångfald ett oerhört brett begrepp som också inkluderar exempelvis funktionsvariation, sexualitet, kön, klass och även här tror jag att vi kan bli betydligt bättre och mer inkluderande. Organisationer med en mångfaldig medarbetargrupp har mycket bättre förutsättningar genom att ha en bredd i perspektiv och kompetens bland medarbetarna. Det finns forskning som tydligt visar på detta. Tänk vilka nya perspektiv och lösningar på problem som kan finnas!

Vilka framgångsfaktorer har du sett hos företag som har lyckats kommunicera på ett sätt som speglar samhället?

– Grundläggande handlar det om att kommunikation når fram och att fler känner sig inkluderade. Eller att företaget når nya kundgrupper. Men för att det ska lyckas tror jag att det handlar lika mycket om att själva organisationen har en inkluderande arbetsplats och kultur där de sett över vilka normer och värderingar som råder på arbetsplatsen. Det skapar mycket bättre förutsättningar för den externa kommunikationen med målgrupperna. Det handlar om att förstå att frågan både handlar om att kommunikationen ska nå ut till alla medborgare men även att branschen i sig måste bli mer inkluderande. Båda faktorerna är viktiga för att lyckas och nå framgång.

Finns det några vanliga misstag som företag och organisationer gör när de försöker kommunicera mångfald?

– Det kan bli väldigt ytligt och enbart hamna i exempelvis representation i bilder i kommunikationen. Det är också jätteviktigt, men vi behöver göra mycket mer. Det är så lätt att det blir en sorts "sminkning" eller att en organisation skapar en mångfaldsstrategi och så ligger den där och dammar i en låda. Mångfaldsarbetet är ett kontinuerligt arbete som ska genomsyra alla steg i processen, inte enbart vara ett sätt att checka av bildbanken. Jag tror att vi behöver ha några obekväma diskussioner och inse att vi kan och bör göra så mycket mer inom området. Förhoppningsvis kommer vi som yrkesgrupp en dag att spegla samhället bättre och då tror jag också det blir lättare att nå ut till fler.

 

Tidigare delar i artikelserien om kommunikation och mångfald

Missa inte tidigare delar i artikelserien om kommunikation som speglar mångfald:

1. Amjad Aloul om kommunikation som speglar mångfald

Amjad Aloul har beskrivits som en av Sveriges kunnigaste inom mångkulturell kommunikation och hans företag Crossborder Communication har sedan 1997 hjälpt myndigheter, organisationer och företag att kommunicera över kulturgränser och nå ut till målgrupper som man tidigare missat.

Läs artikeln här

2. Hediye Güzel om kommunikation som speglar mångfald

Hediye Güzel har en djupgående kunskap i frågor om demokrati och mångfald. Idag är hon presschef på Vision – tidigare har hon varit verksam som presschef på Botkyrka kommun och pressekreterare för Vänsterpartiets riksdagsgrupp och för Lars Ohly.

Läs artikeln här 


Bli medlem i Sveriges största nätverk för kommunikatörer och träffa 7 400 kollegor. Du får tillgång till våra kostnadsfria event för medlemmar, rabatt på kompetensutveckling och får ta del av det senaste inom vår bransch. Du hjälper även till och stöttar svensk kommunikationsforskning.

loader
Laddar