GDPR Del 2 – Bildpublicering i ljuset av GDPR

Den 25 maj 2018 träder EU:s nya dataskyddsförordning i kraft och ersätter den svenska personuppgiftslagen. Det innebär stora förändringar för alla som behandlar personuppgifter - vilket i princip alla organisationer gör på ett eller annat sätt. Kundregister, e-postadresser och bilder på personer är alla exempel på vad som räknas som personuppgifter.

Gästskribent: Katarina Ladenfors

En viktig förändring är att den s.k. missbruksregeln upphör. Missbruksregeln innebär att man idag kan använda enklare regler för personuppgifter i ostrukturerat material. Det gäller ofta till exempel information om personer i e-post, på internet eller i en enkel lista som man har i datorn men även publicering av bilder. När missbruksregeln försvinner innebär det att samma regler som gäller för personuppgifter i databaser och ärendehanteringssystem, också ska användas vid bildpublicering och för det som skrivs om personer i exempelvis e-post och på webbplatser. Det kommer att innebära krav på att bland annat ha en rättslig grund, informera de registrerade och föra register över sina behandlingar.

"All behandling av personuppgifter måste stödja sig på en rättslig grund"

Idag används missbruksregeln flitigt som stöd för bildpublicering, namngivning av personer på webbplatser och i sociala medier. Detta utan att i alla lägen, samtycke har inhämtats. Myndigheter och organisationer, som normalt inte gör reklam utan samhällsinformation, har idag med stöd av missburksregeln en större frihet än kommersiella bolag att använda bilder och film på personer utan samtycken och avtal. Anledningen till det är att sådan information oftast inte ses som reklam och att lagen om namn och bild i reklam därmed inte behöver beaktas. Från och med 25 maj 2018 måste dock all behandling av personuppgifter stödja sig på en rättslig grund

Har ni i er organisation använt missbruksregeln till stöd för namn och bildpublicering i ostrukturerat material, är det viktigt att ni undersöker vilka förutsättningar ni har för att behandla uppgifterna enligt dataskyddsförordningens bestämmelser.

Ni kan till exempel behöva undersöka om ni har en rättslig grund för behandlingen, att ni uppfyller de grundläggande kraven på behandlingen och att ni informerar de registrerade på ett korrekt sätt.

6 rättsliga grunder som stöd för personuppgiftsbehandling

Förordningen medger sex olika rättsliga grunder som stöd för personuppgiftsbehandling. Det är samtycke från den registrerade, nödvändig för att fullgöra avtal, fullgörande av en rättslig förpliktelse, skydda den registrerades grundläggande intressen, fullgöra en uppgift av allmänt intresse, för myndighetsutövning, samt efter en intresseavvägning. Myndigheter har dock en begränsad möjlighet att använda grunden intresseavvägning.

Min analys av följderna av att missbruksregeln försvinner är att myndigheter och organisationer i sitt kommunikationsarbete kommer behöva arrangera fotografering och filmproduktion i samma utsträckning som kommersiella bolag och arbeta med samtycken som uppfyller förordningens tuffa informationskrav eller ta fram ordentliga modellavtal. Det kommer inte längre gå att använda bilder för att ”klä” reportage eller informera om händelser endast med hänvisning till att det är samhällsinformation.

"Bildbanken måste ses över"

Huruvida någon annan rättslig grund kan användas för bilder i kommunikation, exempelvis intresseavvägning eller allmänt intresse, är ännu oklart. Jag tror dock det blir svårt att motivera bildpublicering utifrån dessa grunder. Grunden intresseavvägning ska användas restriktivt och grunden allmänt intresse kräver att det är nödvändigt att använda personuppgiften och därtill stöd i lag eller unionsbestämmelser. Det som talar emot användningen av personer på bild med stöd av grunden allmänt intresse är nödvändighetsbedömningen – behövs verkligen levande människor på bild för att förmedla samhällsinformation?

Utöver kravet på rättslig grund för själva fotograferingen och publiceringen av bilder kommer det krävas att befintlig bildanvändning och behandlingen som sker i bildbanken ses över. Är de befintliga samtycken eller avtal som finns idag tillräckliga när dataskyddsförordningen träder ikraft? Om inte krävs att nya samtycken inhämtas.  

  

GDPR Del 1 –– Se över rutiner för behandling av personuppgifter 

GDPR Del 3 (publiceras i slutet av januari eller början av februari)

 

Kurs: GDPR för kommunikatören - EU:s nya dataskyddsförordning

31 januari – Stockholm

8 februati – Umeå

1 mars – Linköping

6 mars – Göteborg

7 mars – Malmö

8 mars – Örebro

15 mars – Jönköping

19 mars – Sundsvall

21 mars – Stockholm

25 april – Stockholm

 


Bli medlem i Sveriges största nätverk för kommunikatörer och träffa 7 700 kollegor. Du får tillgång till våra kostnadsfria event för medlemmar, rabatt på kompetensutveckling och får ta del av det senaste inom vår bransch. Du hjälper även till och stöttar svensk kommunikationsforskning.

loader
Laddar