GDPR Del 6 – Ska vi ha modellavtal eller använda samtyckesblankett?

"En fråga som ofta uppkommer i min rådgivning och under mina utbildningstillfällen för kommunikatörer är hur man ska tänka vid fotografering och filmning av personer efter att den nya dataskyddsförordningen (GDPR) har trätt i kraft". Läs Katarina Ladenfors senaste artikel i vår artikelserie om GDPR.

Gästskribent: Katarina Ladensfors

I min roll som advokat och föreläsare får jag ofta frågorna "behöver vi som inte gör reklam verkligen ha ett modellavtal eller ska vi använda en samtyckesblankett?" och "när är det lämpligare med ett avtal och måste vi ge ersättning till den avbildade personen för att det ska vara ett avtal?"

En av anledningarna till dessa frågor är att det råder olika syn på huruvida det krävs ersättning till modellen för att ett modellavtal ska anses omfatta den rättsliga grunden avtal enligt GDPR.

Organisationer och myndigheter som inte gör reklam har oftast inte behövt använda modellavtal vid publicering av bild och film innan GDPR. Anledningen till det är att organisationens bild och filmpublicering kunnat stödja dig på den så kallade missbruksregeln som vi tillämpat i Sverige (läs mer om missbruksregeln). Nu krävs dock att all personuppgiftsbehandling kan stödja sig på en rättslig grund och i övrigt följer de principer som GDPR ställer upp.

Den inledande inställningen i branschen var tidigare att all bildpublicering kräver grunden samtycke. Detta är dock inte korrekt utan det är oftast lämpligare att försöka stödja bildpubliceringen på en annan rättslig grund. Datainspektionen anser exempelvis att det oftast inte är lämpligt att stödja bildpublicering av anställda på grunden samtycke. Inte heller avbildning av personer på mingel.

Ekonomiska konsekvenser

En vanlig missuppfattning är att ett samtycke enligt GDPR är att säga "ja". Samtycke enligt GDPR är dock en formalistisk process som kräver frivillighet, omfattande information som ska särskiljas. Det ska också vara lika enkelt att ge ett samtycke som att återta samtycket. Det finns en vägledning från EU (artikel 29-gruppen) om hur ett samtycke ska utformas som är på närmare 30 sidor. Av naturliga skäl är det olämpligt att stödja viss bildpublicering på samtycke. Exempelvis om bilderna ska användas i en kostsam informationskampanj där ett återtagande av samtycket får stora ekonomiska konsekvenser. Det är inte heller lämpligt att använda bilder med samtycke som rättslig grund i en årsredovisning som ska ligga på organisationens hemsida i 10 år och riskera att samtycket återtas och då behöva plocka bort bilderna i efterhand.

I dessa sammanhang är det lämpligare att använda avtal som rättslig grund.

Frågan om samtycke respektive avtal som rättslig grund vid behandling av personuppgifter i samband med fotografering behandlades nyligen i ett beslut från den danska tillsynsmyndigheten Datatilsynet, som mottog ett klagomål enligt vilket en fotograf vägrat att radera bilder tagna på klagande, med hänvisning till att parterna ingått ett giltigt avtal och att det därmed förelåg rättslig grund för behandling och tillgängliggörande av bilderna. Klagande å andra sidan, menade att avtalet hade karaktären av en samtyckesblankett och att samtycke inte längre förelåg, varför hon hade rätt att begära att få bilderna borttagna.

Tillsynsmyndigheten fann i sitt beslut att det var fråga om ett dataskyddsrättsligt avtal varför fotografen kunde förlita sig på denna rättsliga grund. Enligt Datatilsynet framgick det av avtalet att det var fråga om ett "Universal Adult Model Release for all Agencies", att det enligt sin lydelse var bindande samt att det innehöll en klausul enligt vilken klagande bekräftade att hon hade rätt att ingå avtal i eget namn. Rätten till ersättning reglerades inte i avtalet och enligt egen utsaga erhöll inte modellen någon sådan. Detta behandlades inte ytterligare i beslutet, vilket tyder på frågans ringa betydelse i sammanhanget.

Modellavtal att föredra?

Beslutet påvisar särskilt det faktum att modellavtal i många situationer är att föredra framför samtycke som den rättsliga grunden vid behandling av personuppgifter. Som tidigare nämnts kan bildpublicering och därtill kopplade informationskampanjer vara förenade med stora kostnader. Att enbart förlita sig på ett samtycke, som ska föreligga innan, under och efter behandlingen, och som när som helst kan återkallas, medför således stora risker.

Vad gäller frågan om det är nödvändigt att ersättning utgår tyder beslutet på att så inte är fallet. Rätten till ersättning bör trots detta, om möjligt, regleras i avtalet. Det föreligger nämligen alltid en risk att ett avtals materiella giltighet angrips på andra rättsliga grunder, så som avtalslagen, och därigenom förklaras ogiltigt. Regleras ersättningsfrågan minskar därmed risken för att ett avtal exempelvis bedömes vara oskäligt.

Ses vi under något av de utbildningstillfällen som finns bokade i höst eller under 2019 kommer vi borra in i dessa frågor på djupet.

I höst och vår anordnar Sveriges Kommunikatörer olika typer av GDPR-kurser anpassade för kommunikatörer:

 

GDPR för bild, film och sociala medier
Stockholm, 6 december

Läs mer

 

GDPR för bild, film och sociala medier
Malmö, 10 december

Läs mer

 

GDPR för myndigheter och aktörer inom offentlig sektor
Stockholm, 16 januari

Läs mer

 


Bli medlem i Sveriges största nätverk för kommunikatörer och träffa 7 800 kollegor. Du får tillgång till våra kostnadsfria event för medlemmar, rabatt på kompetensutveckling och får ta del av det senaste inom vår bransch. Du hjälper även till och stöttar svensk kommunikationsforskning.

loader
Laddar