Goda råd om kommunikation

- Ändrad: 26 augusti 2015

Inför 2015 frågade Sveriges Kommunikatörer 24 inspirerande kommunikatörer om vilka utmaningar de tror väntar för framtidens kommunikatörer. Resultatet blev nyttiga budskap som alla kan bära med sig.

1. Sven Hamrefors, kommunikationsprofessor vid Mälardalens högskola
Programledare för CEP 1998–2014

Eftersom jag nu lämnar programledarskapet i CEP vill jag göra en summering av de utvecklingsområden jag tycker kommunikatörer skall fokusera sig på för att stärka sina organisationers kommunikationsförmåga i dagens omvärld, som alltmer präglas av värdeskapande i nätverk.

Det är viktigt att kommunikationsarbete bedrivs med en större bredd än som är vanligt idag. I en nätverksmiljö måste man kunna ta hänsyn till många olika aktörers agendor och handlingsmöjligheter. Dessutom måste man kunna analysera den komplexitet som nätverksmiljön för med sig. Relationer blir mer komplexa, gränser mellan kategorier suddas ut och förändring sker av många orsaker.

Idag finns en benägenhet att ducka för denna komplexa situation och fly från verkligheten genom att producera mer symbolik än verklighet. Större vikt läggs vid hur det synes vara än att påverka hur det är. Detta är en farlig trend, ofta supporterad av en missriktad ambition i kommunikationsarbetet. Den bärande tanken i CEP har alltid varit att öka kommunikationens bidrag till att organisationer skall vara mästare över sitt eget öde. Att ägna sig åt för mycket symbolproduktion kan därför bli ineffektivt i en komplex nätverksmiljö för man kan tendera att fjärma sig från verklighet. Dessutom kan det innebära att man börjar påverka verkligheten på ett kontraproduktivt sätt. Därför bör kommunikationsarbetet motverka de excesser i symbolproduktion, som börjar bli alltför vanligt.

 

2. Niklas Werge, kommunikationschef på Sundbybergs stad
CEP 2001

Förtroende. Det tror jag är det viktigaste redskapet för oss kommunikatörer. Den mesta kommunikationen handlar ju om förtroende; att vara sann, pålitlig, trovärdig. Att förstå vilken kunskap och information som behöver tas fram eller förmedlas för att bygga förtroende. Att förstå mänsklig dynamik, på både individ- och gruppnivå, och hur kommunikationen tas emot och värderas. Att kunna avgöra när det finns behov av dialog och ömsesidighet. Men förtroende är också verktyget för dig och dina kommunikationskollegor för att få en roll och ett mandat i organisationen. Ni måste uppfattas som kunniga och kloka personer, som får folks öra och som chefer och medarbetare väljer att vända sig till för att få råd och stöd. Mitt tips är därför: se till att veta vad du pratar om! 

Du ska förstås vara expert på formen – men nöj dig inte med det. Lär dig organisation, affär, verksamhet, ledarskap, gruppdynamik, ekonomi, allt det där som är innehållet. Då förstår du hur du ska forma kommunikationen så att den blir relevant även för andra. Då bygger du förtroende för att du är en klok och duktig kommunikatör. Då kan du ge råd och coachning till dem du ska utveckla och träna. Och då får du – och kommunikationsteamet – också utrymme att bidra med egna tankar om hur organisationen kan förflytta sig och bli än mer framgångsrik.

 

3. Monica Björklund Asknes, kommunikationsdirektör på Sveriges Kommuner och Landsting
CEP 2007

Allt mer handlar om kommunikation, allt fler områden behöver kommunikatörer. Yrket både breddas och specialiseras. Så grattis till ett framtidsjobb! 

Det går förstås inte att kunna allt inom kommunikation. Se till att bli riktigt bra på något och tillräckligt bra på resten. Kombinera spetskompetens med bredd. Och tänk på att kommunikation är roligt! Var gärna lite envis, se till att föreslå och driva på – men var också smidig och prestigelös. Då når du lättare fram. Var en bra lyssnare, då kan du väga in alla olika aspekter när du ska föreslå ett kommunikationsupplägg.

Kom ihåg att less-is-more, det vill säga: korta planer, korta analyser, korta presentationer. Underbygg dina förslag med fakta, omvärldskoll och visa upp resultatet av det du gör. A och O är förstås att alltid just att bottna i fakta. Visst  ska budskap spetsas och formuleringar vässas – men de får aldrig vara fel.

Så tycker jag det är viktigt att följa sin egen känsla. Att tro på sig själv. Kommunikatörsyrket öppnar många möjligheter. Ta vara på dem!

 

4. Niklas Bodell, kommunikationschef på Svenska Fotbollförbundet
CEP 2009

Det går fort.
Blixtsnabbt.

I princip samtliga företag och organisationer talar i dag om att de befinner sig i ständig förändring – som ett normaltillstånd – att strategierna i det närmaste därför bara är levande dokument.

Samtidigt ritas mediekartan hela tiden om. Nya aktörer, plattformar och kanaler tillkommer och flera av de traditionella medierna nedbemannar eller försvinner. ”The world is changing very fast. Big will not beat small anymore. It will be the fast beating the slow.” Därmed är det vår egen samtid som anger våra kommunikativa utmaningar: Behovet av strategisk kommunikation i snabba förändrings- och förflyttningsprocesser, som är dömda att inte överhuvudtaget äga rum om det inte tillgodoses, är naturligtvis påtaglig.

Men samtidigt är det viktigare och en större möjlighet än någonsin att faktiskt bestämma sin alldeles egen agenda, att själv äga och vara avsändare för sin egen berättelse och sitt eget varumärke. Eller som en person i min närhet sa häromdagen: ”Det är i frågor om kommunikation som matcherna avgörs. Varje dag. Hela tiden.”

 

5. Anne-Charlotte Knutsson, kommunikationschef på Karolinska Universitetssjukhus
CEP 2004

Att vara kommunikatör idag är som att vara mångsysslare, en mängd olika uppgifter förutsätts att vi har i vårt register att spela med – och det växer. Det är positivt att verktygen blir fler, vår synlighet ökar, men också viktigt att inte tappa riktningen och den långsiktiga strategin. Snabb, nära och relevant kommunikation måste hänga ihop med de långsiktiga målen. För en bra kommunikatör är det absolut nödvändigt att ordentligt kunna verksamheten/förstå affären för att sedan koppla den kunskapen med det omvärldsperspektiv som vi har. Det är först då vi kan bidra på riktigt. Vi kan då föreslå åtgärder och ta initiativ, något som ytterligare bekräftar den viktiga roll en kommunikatör har idag.     

Jag tror att vi kommunikatörer under 2015 ska fortsätta att engagera oss i de frågor som ger verklig affärsnytta och då kopplat med nytta för våra kunder och samhället. Först då gör vi en reell skillnad.

 

6. Christer Hårrskog, kommunikationsdirektör på Trafikverket
CEP 2006

Jag vill att du tar med dig ordet mod. Vad ska jag med det till i min kommunikatörsroll kanske du undrar, vi har ju inget högriskyrke på så sätt? Och det har du alldeles rätt i. Men förändringar kräver alltid ett visst mått av mod. Och ska vi bli bättre måste vi ibland också göra något annorlunda.

Som kommunikatörer behöver vi modet att våga bygga långsiktigt förtroende även om det finns en kortsiktig, enklare utväg. Vi måste ha modet att göra på ett helt nytt sätt, när vi ser att det gamla faktiskt inte fungerar så bra. Modet att välja enkelheten. Och sist men inte minst, modet att vara stolta över det vi åstadkommer. Stanna upp lite och tänk på vad du faktiskt bidrar till. Vad kommunikation kan åstadkomma. Engagemang, förståelse, kunskap, insikter och stärkta relationer. Påverkan, en förflyttning och att uppsatta mål nås. Det är något att vara riktigt stolt över.

 

7. Kristina Stiernspetz, kommunikationsstrateg på Norrmejerier
CEP 2013

En av de viktigaste delarna i rollen som kommunikatör är för mig att vara den som tar helhetsperspektivet.  Att kunna lyfta blicken till intressenterna, internt och externt, och försöka förstå hur de fungerar och agerar i sin relation till företaget. För som kommunikatör är du i mångt och mycket ambassadör för båda.

Därför ligger det också i vår roll att på bästa sätt förbereda ledningen, oavsett om vi sitter i den eller inte, på hur intressenterna kommer att reagera och agera vid olika beslut. Innan beslutet fattas. Vi måste både våga och vilja ställa tuffa frågor och lyfta oönskade konsekvenser med risk att uppfattas som negativ eller kritisk.

Att vara obekväm kräver ett visst mått av mod. Men genom att aktivt stödja våra ledningar till att fatta bra beslut som stärker varumärket visar vi på styrkan i vår roll som kommunikatör. För kom ihåg, förtroende byggs inte genom kommunikation allena utan genom vad företaget faktiskt gör.

 

8. Helga Baagøe, f.d. kommunikationsdirektör på SJ
CEP 1999

2015 kommer bli ett ljust år för oss kommunikatörer, det är jag övertygad om. Kommunikatörens roll som brygga mellan organisation, affär och samhälle blir allt viktigare, samtidigt som respekten för och effekterna av strategisk kommunikation blir tydligare även hos andra kollegor som kämpar med att genomföra förändringar inom leden, parallellt med utvecklingen i våra marknader och i vår omvärld.

Vi kan också konstatera att vi vandrar i motljus: Vi kommunikatörer förväntas ligga steget före och se runt hörn när utvecklingen mot integrerad kommunikation tar kliv framåt. Samtidigt är utvecklingstakten alltjämt snabbare i samhället än hos de flesta av våra organisationer. Det är svårt.

Men vi syns, finns och räknas mer än någonsin, och det är nu läge att visa hur vi tar ledningen genom allt från krishantering, förändringskommunikation, omvärldsanalys och affärsdriven kommunikation. Allt mellan himmel och jord är vårt arbetsfält.

I år har jag själv pratat en hel del om att ”gå från budbärare till fanbärare”. Att vi kommunikatörer nu slår hål på bilden av oss själva som budbärare – som endast basunerar ut vad andra gjort och bestämt till i förväg – till att som fanbärare framåtlutat leda och visa vägen i interna och externa förflyttningar – med kommunikation som verktyg.

 

9. Hans Gennerud, kommunikationskonsult och styrelseordförande på Gullers Grupp
CEP 2000 

Åtta dagar kvar till julafton – med fyra barn får man hjälp att hålla koll på nedräkningen. Som Årets julklapp önskar jag mig bättre framtidsförutsägelser. En snabb koll på gissningarna i media från december 2013 imponerar inte.

Extraval, SD-dubblering, 0-ränta låg inte högt upp på någon agenda! Därför avstår jag från egna gissningar och konstaterar istället att alla organisationer kan bli skickligare på omvärldsanalys och stärka förmågan att förutse nästa steg i utvecklingen, och nästa… Och det bästa med det är att få – om ens någon – profession kan göra det bättre än kommunikatörerna. Central placering i organisationen, stora nätverk internt såväl som externt är förutsättningar som gör oss lämpade. Ska något stärkas bland oss kommunikatörer generellt så tror jag att det är den affärskritiska kunskapen – förmågan att tolka det som sker i termer av vad det kan betyda för affären. Svårt, ja. Omöjligt, absolut inte, stimulerande – definitivt. Det handlar ju oftast inte om några omöjliga förutsägelser. Eller för att citera en klok person och auktoritet på området:

”Att vara lite före sin tid ger automatiskt framgång. Det betyder egentligen bara att man är lite före alla de som är lite efter sin”.

 

10. Per Braconier, kommunikationschef på Industriarbetsgivarna
CEP 2008

En bra kommunikatör ska naturligtvis gärna kunna massor av saker. Men kärnan är att kunna känna av och förstå hur omvärlden uppfattar företaget eller organisationen och påtala, och gärna göra något åt det, om den yttre bilden skiljer sig från organisationens inre självbild. Den som man gärna vill vara.

Kommunikatören står på barrikaderna både inåt och utåt. Kombinerar gärna känslighet för att förstå vibbarna med en krass och osentimental självsyn så att man både vill och vågar ställa rätt frågor. 

Passion krävs för långsiktig framgång inom de flesta yrken. Så också för kommunikatören. I rollen ska du locka, entusiasmera, övertyga och precis som din vd personifiera verksamheten. Är man osäker på vilken insats som krävs så är det bara att tillgripa den stora tänkaren Sallys visdomsord: det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke.

Att vara kommunikatör är väldigt roligt, inte minst därför att det är ett väldigt socialt yrke. Det är underförstått att kommunikatören alltid underhåller och utvecklar sina kontaktnät och att just den biten är en del av livsluften. 

Med det sagt så kan vi lägga till det yrkesknep som kommunikationschefen alltid kan tillämpa för att nå framgång: anställ med fördel människor som är mer begåvade än du själv.

 

11. Ann-Leena Mikiver, kommunikationschef på Sveriges Riksbank
CEP 2010

Min spaning är att en nyfiken människa knappast kan hitta ett roligare jobb än att vara kommunikatör – men samtidigt är det ett svårt jobb eftersom det innehåller så många roller. De skickligaste kommunikatörer jag känner har förmåga till både bredd och djup, strategi och taktik – plus ett visst mått av retorik och stilistik, ungefär i den ordningen.

Själv kom jag in i yrket via journalistiken, eller i själva verket genom att först arbeta inom regeringskansliet eftersom jag är nationalekonom i botten. Så småningom hittar man sina vägar att få utlopp för det man vill och för mig var det att skriva nyheter och reportage. Men efter tolv år i branschen kände jag att det var dags för annat, och då blev jag presschef. Det är lätt hänt att man ”fastnar” i det jobbet – de ständiga adrenalinkickerna gör sitt om man är lagd åt det hållet. Men det som öppnade ögonen för mig var när jag breddade mig till internkommunikationen, och dessutom gick Communication Executives Program som satte kommunikationen i ett affärsmässigt sammanhang. Därför är mitt råd: Fastna inte för smalt utan ta vara på möjligheterna att förstå affären eller verksamheten på djupet för det är då jobbet blir riktigt roligt.

 

12 Gabriella Ekelund, vice president internal and corporate brand communications, SCA
CEP 2004

Nummer ett; tesen ”vi producerar – alltså finns vi”, stämmer inte. Samma med ”jag har inte tid att planera och skriva strategin för jag har fullt upp med att släcka bränder”. Det är viktigt att sätta målen och våga ta tid för det som inte alltid syns; planering, organisation, förberedelse för möten, strategitänk, osv. Det är grundläggande för ett bra kommunikationsjobb.

Nummer två; sätt dina kommunikationsinsatser i ett perspektiv och ett sammanhang. Varför gör du det? För vem gör du det? Och viktigast av allt – hur ska du mäta framgången av dina insatser? Detta sammantaget kommer gör dig säkrare på ditt jobb och effekten av kommunikation.

Slutligen och kanske viktigast av allt; Information och kommunikation är lätt för många att tycka till om och då är det viktigt att du alltid frågar dig själv ”tycker jag att det här är bra?”. För du ska alltid kunna stå för det du gör. Både för att det ska kännas bra för dig själv, men också för att det definierar dig och ditt personliga varumärke.

 

13. Jenny Fridh, kommunikationschef på Scandi Standard och Kronfågel AB
CEP 2014

En försäljningschef, en marknadschef och en kommunikatör jobbar alla på Företaget. Alla tre sitter i Företagets ledningsgrupp. En dag meddelar vd att Företaget måste spara. En av hens tre ledningsgruppskollegor måste bort.  Vem väljer hen?

Kommunikatören är min gissning. Sorry. Jag vet att det inte är en särskilt munter öppning. Inte heller om man betänker att året snart heter 2015. Vi är ju moderna människor och vd:ar borde fatta det här med kommunikation.

Men, det är det som är poängen. Kommunikatören måste bli proffs på att kommunicera sina mervärden: Vad bidrar jag med, vad skapar jag för värde och på vilket sätt stödjer kommunikationen vår affär? Kommunikatörer som låser in sig på rummet och kommer ut med skojiga kommunikationsprojekt betraktas av organisationen som – kul. Och kul tenderar att bortprioriteras när det blåser snålt.

Jag har Max att tacka för min insikt. Max var min chef i begynnelsen av min kommunikatörskarriär. Han medicinerade mig med den beska medicinen: Kommunikatören är en tärande resurs. Det är upp till dig att bevisa hur kommunikation skapar värde. Ingen kommer att göra det för dig.

Från den dagen har jag alltid byggt kommunikationen efter företagets affärsmål. Kommunikation har inget värde förrän den direkt eller indirekt finner sin röda tråd till hur vi når våra mål, ger effekt och skapar lönsamhet. I planer och projekt lyfter jag in i vårt strategihus och pekar på var kommunikationen kommer att göra nytta. Jag bidrar till försäljningen, ökade marknadsandelar, varumärkeskännedom, en effektivare organisation och mer engagerade ledare och medarbetare. Till sista raden.

Jag tränar fortfarande på mitt yrke. Hela dagarna lyfter jag skrot och skottar jag runt i olika gångar. Ofta snöar gångarna igen. Det är dålig timing eller helt enkelt usel införsäljning och förankring av mig. Koden är att anpassa mig till organisationens gångar – aldrig begära att den ska anpassa sig till kommunikatörens. Det är först när jag jobbar med hela kartbilden och agerar för att skapa värde för helheten, Företaget, som jag förtjänar min plats i ledningsgruppen.

 

14. Viktoria Bergman, styrelseledamot Sveriges Kommunikatörer, fd Kommunikations- och hållbarhetsdirektör E.ON samt Trelleborgkoncernen,
CEP 2004

Det är både min önskan och tro att 2015 blir året då fler kan ta större steg mot integrerad rapportering, och att bolagsstyrningen fokuseras till total performance management där hållbarhet och finansiella nyckeltal kopplas ihop än tydligare. Internationella ramverk och standards driver på och ger vägledning, men det är du som måste få det att hända och koppla det med relevans och materialitet till just din verksamhet. Här har alla kommunikatörer en viktig och pådrivande uppgift – både operativt i att driva verksamheten och genom hög transparens i rapporteringen. Mitt råd till kommunikatörer som vill driva framgångsrikt hållbarhetsarbete är att ha stenkoll på affären, och att ta totalgrepp på IR och finansiell kommunikation. Tänk alltid shared value – affärsnytta, samhällsnytta och kundnytta – i alla beslut!

15. Johan Anderson, presschef på Alecta
CEP 2008

Kunderna är troligtvis din arbetsgivares viktigaste intressent. Det har du säkert själv skrivit i den senaste årsredovisningen flera gånger. Men hur ofta möter du kunder? Hur ofta hjälper du kunder som har problem? Hur ofta pratar du med arga kunder? Troligtvis alldeles för sällan. Jobba eller lyssna med i kundservice. Hovra i receptionen. Lyft fram dina kollegors prestationer i kundsammanhang. Kunskapen och de interna kontakterna som skapas har du stor nytta av när det bränner till.

Är du gammal journalist? Ligg kvar i känslan du själv hade när du blev uppringd av en presschef eller kommunikatör. Behåll respekten för journalistens allt mer pressade arbetssituation. Ofta är journalisten en förnäm indikator för behovet av justeringar.

Investera i ökad personlig kompetens och vidga ditt nätverk, det gynnar din arbetsgivare och är lätt att räkna hem.

 

16. Linda Sjödin, kommunikationsdirektör på Swedavia
CEP 2008

Ett ord är dött
När det har sagts – 
Säger vissa –

Jag säger
att det 
börjar leva – 
Just den dagen

Ovan tänkvärda dikt är skriven av Emily Dickinson (1830–1886) och är lika aktuell idag.

Genom ordet och berättelsen får du din kommunikation att leva. Med stöd i berättelsen kan du få komplicerade frågor levande i vardagen. Dela en god historia i din organisation och den kopieras och lever vidare.

Att leda med kommunikation är att levandegöra strategier och mål. Mitt tips är att stanna upp och reflektera över hur du kan nyttja berättelsens kraft till att skapa förutsättningar för engagemang. På Swedavia brukar vi beskriva engagerade medarbetare som nyckeln till vår gemensamma framgång. Vi behöver engagerade medarbetare som trivs på jobbet, mår bra och är motiverade att göra sitt bästa – varje dag.

Ledarskapets utmaning och ansvar är att engagera medarbetare på ett meningsfullt sätt. Det är medarbetarna som kommer att ta organisationen till sina mål. Vi driver engagemang genom sättet vi leder, utvecklar och kommunicerar med våra medarbetare. Så undervärdera inte berättelsens kraft som verktyg i din planerade kommunikation. Ett ord börjar leva – just den dagen det har sagts.

17. Cecilia Nielsen, kommunikationsdirektör på Akademiska Hus
CEP 2009

Relevans och engagemang är de avgörande ledorden. Den viktigaste frågan att ställa som kommunikatör 2015 kan vara den enkla "vad är grejen"? Vi blir som individer allt mer selektiva och kräsna. Det som inte känns relevant faller bort direkt - och vi vill inte bli störda i onödan. Det betyder att allmänt ökad synlighet blir ett mål utan mening. 

2015 kommer de varumärken som tydligt står för både relevans och ett syfte eller mening utöver det uppenbara i affären att vara de som bygger starkast relationer med sina kunder. Glättighetens tid är förbi, innehållet i kommunikationen måste vara på riktigt för att skapa ett äkta engagemang. Så här i slutet på året, passa på att fundera på vad du och din organisation behöver göra annorlunda!

 

18. Cecilia Sjöholm, CSR-direktör på Orkla Foods Sverige 
CEP 2006

Grattis! Du som valt kommunikatörsyrket har valt ett av de roligaste, mest utvecklande och varierande jobben som finns – möjligheterna är obegränsade. Var modig, utnyttja möjligheterna och gör skillnad.

Att prioritera insatser som skapar mervärden i form av stärkt konkurrenskraft för organisationen, verksamheten eller företaget bör vara den framgångsrike kommunikatörens ledstjärna. Det är viktigt att förstå och hjälpa till att driva kärnan i affären/verksamheten och skapa internt engagemang kring värdegrund, riktning och mål.

Några av de skickligaste kommunikatörer jag arbetat med och inspirerats av har den fina kombinationen av de olika förmågorna att kunna se till helheten utifrån både samhället och affären, forma lämpliga strategier utifrån dessa och sedan omsätta dessa i fungerande planer och aktiviteter som ger önskad effekt. De brinner dessutom själva för organisationen och verksamheten och fungerar därmed som starka ambassadörer för både affären och professionen. Addera sedan en stor portion sunt förnuft i kombination med människoförståelse och fingertoppskänsla så har du en fantastisk ledare.

Jag ser en utveckling av nya kompetenser och specialistinriktningar inom kommunikatörsprofessionen. Förändringsprocesser, IT-processer och den ökande digitaliseringen av samhället samt hållbarhets-/CSR-processer är tre exempel på aktuella och centrala processer som kommunikatören både kan driva, leda och stödja på olika sätt. Jag uppfattar också att det finns många vassa ledare bland kommunikatörer, och jag hoppas på en stärkt utveckling där kommunikatörer intar VD-positioner. Bli en av dem! Och ha kul!

 

19. Anne Lehes, kommunikationschef på Industri & Samhälle Ericsson
CEP 2013

Är du relevant för din uppdragsgivare? Vi kommunikatörer producerar mängder med information, via en mängd kanaler. I lyckliga stunder är vi medskapare till god kommunkation. Men frågan vi bör ställa oss är om det vi gör är relevant, på riktigt? Dagens råd: lägg ditt krut på att förstå verksamheten, att förstå vad som driver vad och vilka uppdragsgivarens ”pain points” är. Det kan låta självklart men det är det allt som oftast inte. Är du med och driver verksamheten eller skapar du information vid sidan av? Något för oss alla att fundera över.

 

20. Maria Ottosson, kommunikationsdirektör på Sjöfartsverket
CEP 2012

Glöm inte bort de viktigaste kommunikatörerna. När man planerar för en kommunikationsinsats finns de med i planen. Oftast står de högst upp på listan. För vi vet ju egentligen med ryggmärgen att det inte går utan dem. Men trots det brukar vi tappa bort dem längs vägen. Det är ju så mycket annat som ska genomföras – förankring i högsta ledningen, nyhetsförmedling, frågor och svar, stormöten, chattar och ppt-bilder. Därför slutar det ofta med några pliktskyldiga utskick till dem, utan att vi vet hur de landar. Men utan att medarbetarnas närmaste chef är med på tåget blir allt annat i princip verkningslöst.

Därför är mitt råd att lyssna ordentligt på första linjens ledare och lägga upp kommunikationen utifrån deras förutsättningar. Utgå inte ifrån att du vet hur de vill ha det. Antagligen gör du nämligen inte det.

Vi som kommunikatörer sitter ofta nära (och i) högsta ledningen. Det är jättebra och en viktig förutsättning för att göra ett bra jobb. Det medför dock risken att vi tappar kontakten med medarbetarna och första linjens chefer. Vi får inte glömma att hela tiden lyssna på dem som finns nära både kunder och medarbetare. Det är nämligen där kommunikationsinsatserna ska genomföras. På riktigt.

 

21. Ulf Hall, kommunikationschef på KK-stiftelsen
CEP 2008

Eftersom ledarskap och kommunikation i mångt och mycket är samma, tänkte jag ge ett grundrecept på att leda sig själv och andra med 57 ord. Det är helt enkelt en sammanfattning av min bok ”Ledstjärnor – 57 kvinnor om ledarskap” där jag intervjuade några av landets mest framgångsrika ledare. Grundreceptet sammanfattar deras över 900 års sammanlagda erfarenhet av att vara ledare:

”Skapa en gemensam vision med tydliga mål, jobba genom medarbetarna och fokusera på väsentligheter istället för att detaljpeta. Kommunicera rakt och öppet hela tiden. Ha kul, hitta lusten och ta inte allt på för stort allvar. Lev i nuet, välj bort oväsentligheter, lyssna på kroppen och lita på intuitionen. Ta tid för dig själv, familjen och vännerna.”

 

22. Helena Nilssson, marknads- och kommunikationschef på Stockholmsmässan
CEP 2007

Inför 2015 önskar jag att alla kommunikatörer skulle inse hur mycket de vinner på att bredda sin kompetens. Vill du bli tagen på allvar utanför den egna avdelningen, och vill du kunna göra skillnad på riktigt, så är det den enda vägen framåt. Lär dig att förstå en årsredovisning! Följ med säljarna på kundbesök! Ge dig ut och prya i verksamheten, och inte några enstaka timmar för att verka trevlig utan så länge att du förstår på djupet vad som påverkar medarbetarnas vardag. Sätt dig in i de framtida utmaningarna både för er organisation och för hela er bransch! När du tar steget från att bara kommunicera det som någon annan ger dig, och istället själv börjar ställa relevanta frågor och göra egna analyser av vad som är viktigt – då först har du blivit en kommunikatör att räkna med.

 

23. Andris Zvejnieks, kommunikationskonsult hos Stratvise
CEP 2006 

Om några veckor kan många av oss ta långledigt. Det är som upplagt för att unna sig några timmar och fundera över arbetet under nästa år. Här kommer några tankespår som du kan fortsätta på, när du har de där timmarna för dig själv.Vad behöver du utveckla som kommunikatör? Vad vill du utveckla?Är det kanske dig själv? Känner du att du använder hela din kapacitet och kompetens på jobbet idag? Vad skulle behövas för att uppgradera till en version 2.0 av dig själv? Om du är ledare, är det nödvändigt att börja utvecklingstankarna där. Först när du känner dina styrkor och utvecklingsområden har du möjlighet att sätta de mål som tar dig till ditt allra bästa jag. Det är ditt bästa jag, som är den ledare ditt team behöver. Ledare eller specialist, vi har båda en uppgift att bidra till att utveckla organisationens kommunikativa förmåga. I en värld där alla enkelt kan kommunicera med alla, är det precis det vi ska ha fokus på – att utveckla den kommunikativa förmågan hos individer, grupper och hela vår organisation. Där är jag helt enig med professor Sven Hamrefors slutsatser. Om organisationens kommunikativa förmåga blir viktigare, vad blir då mindre viktigt? Vilka kompetenser blir det då bra att ha mer av?  Hamrefors pekar på fyra roller som kommunikatören kan spela i det nya kommunikationslandskapet: Systembyggare, medlare, coach och påverkare.

Vilka av dessa roller är du bra på? Vilka skulle du behöva utveckla? Utveckling sker strax utanför vår bekvämlighetszon. Du vet, när vi har en fot kvar i det trygga och invanda, och med skräckblandad förtjusning vågar lägga över vår kroppsvikt på den andra foten, den som står ute i det oprövade. Var sätter du ned din fot 2015?

 

24. Johan Ljungqvist, kommunikationsdirektör AFA Försäkring
CEP 1999

Jag har stora förväntningar på 2015. Förutom att jag hoppas på världsfred, utrotning av Ebola och en hållbar global miljöutveckling så tror jag att 2015 är förenklingens år. Året då vi kommunikatörer sätter större ära i att reducera istället för att producera information. Vi prioriterar, översätter och sållar i informationsöverflödet vilket gör det enklare för målgrupperna att förstå vad som är viktigt. Det viktigaste ordet under 2015 är det förlösande ”varför”.

Nästa start: 6 februari 2018

Anmälan till CEP 2018

Pris 

180 000 kronor exkl. moms 

(internatkostnad tillkommer)

Länk till boka

Kontakt

Foto på Nilla Peterson

Nilla Peterson
Utbildningschef
CEP, kurser, seminarier
Tfn: 070-555 75 50
E-post: nilla.peterson@sverigeskommunikatorer.se

loader
Laddar