Gör dig hållbar i ett overloadsamhälle

Den 22 oktober arrangerade Sveriges Kommunikatörer ett frukostseminarium på temat ”Gör dig hållbar i ett overloadsamhälle”. På seminariet föreläste Anna Ahrenfelt om hur vi gör oss hållbara i dagens stressiga samhälle, där gränserna mellan arbetsliv och vardag till stor del suddats ut. Nu samlar hon sina tankar i en gästartikel för Sveriges Kommunikatörer.

Om gästskribenten

Anna Ahrenfelt är civilekonom men har ägnat sitt yrkesliv till utveckling av människor, grupper och organisationer både som anställd och som konsult. Hon har gett ut boken "Myten om många bollar i luften". Anna är en av grundarna till Hållbar Vardag, som bidrar till ökad personlig hållbarhet och fler hållbara arbetsplatser genom att sprida budskapet och erbjuda konkreta verktyg för individer, familjer, arbetsgrupper och organisationer.

 

Vad är ett overloadsamhälle?

Ett samhälle med informationsöverflöd, gränslöshet, högt tempo och för mycket av det mesta. Förutom sömn, återhämtning och förutsägbarhet. Alla kan vara uppkopplade 24/7 och var vi än är kan vi hålla oss uppdaterade om nyheter, vad som händer på jobbet och bland våra vänner. Vi kan handla dygnet runt och stilla vår nyfikenhet genom att googla istället för att använda hjärncellerna för att minnas eller lista ut.

Det drar energi av oss människor oavsett om vi är medvetna om det eller inte. OM vi inte själva gör aktiva val för att koppla ner, välja bort, välja själv, sätta gränser, hitta strategier för att fokusera, prioritera oss själva och våra nära etcetera.

En kommunikatör ”drabbas” förstås extra genom yrkets karaktär. En kommunikatör förväntas hålla sig uppdaterad och behöver agera snabbt när det behövs. Viktiga egenskaper är kreativitet, nyfikenhet, öppenhet och mod – egenskaper vi inte har tillgång till i en stressig vardag.

 

Förändrad vardag utan att människans biologi utvecklats

Mycket var annorlunda i en människas liv och vardag för 100 år sedan. Det var ingen självklarhet att ens få gå klart skolan. Många tvingades tidigt ut i arbete. Idag utbildar vi oss långt upp i åldrarna och valmöjligheterna är näst intill oändliga.

Mellan 1965 och 1980 ökade andelen förvärvsarbetande kvinnor från 39% till 73 %, från att vanligtvis vara hemma och ta hand om hushåll, barn och sociala relationer. Idag är det nästan lika många kvinnor som män som arbetar. Ett vuxet par arbetar idag 10h mer per vecka än på 80-talet.

Idag är människan produktionsresursen – våra hjärnor och förmågor. Tidigare var den fysiska arbetsmiljön en utmaning, idag den organisatoriska och sociala. Motsvarande skyddsutrustning behövs för våra hjärnor såsom reflexjackor, stålhättade skor och hjälmar för byggarbetare.

Alla dessa förändringar har skett utan att människan som biologisk varelse utvecklats de senaste 200.000 åren. Människan klarar per automatik inte dessa samhällsförändringar utan att hälsan påverkas. Vi behöver inse att människan är en ändlig resurs precis som naturen. Kanske är det till och med så att vi behöver börja med att ta hand om oss själva för att lyckas rädda planeten!? För det kommer kräva livsstilsförändringar och att beslutsfattare fattar beslut med ett större perspektiv i sikte än nästkommande kvartals- eller månadsrapport.

 

Personligt hållbar – en ny kompetens

Vårt mänskliga batteri (vår energi) laddar ur oavsett är medvetna om det eller inte. Det finns många ”omedvetet ohållbara” ute på arbetsplatser och gator. Vi bombarderas med information, intryck och jämförelser. Det är prestation och inte återhämtning som premieras. Till skillnad mot mobilens batteri som är slut när det är slut, har vi människor en extra växel att lägga i. Det är många som kör på för hårt med sig själva utan återhämtning. Det handlar inte bara om att må bra här och nu utan det påverkar hälsan på sikt. Sover vi till exempel för lite så ökar risken för sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och demens.

Vi behöver ta hand om oss själva lite bättre varje dag. Det gör vi genom att reflektera över vår energinivå -  är vi trötta eller har spända axlar tas de signalerna på allvar. Inte genom en kopp kaffe eller en Ipren. Ett annat sätt är att minska ner energitjuvarna i vardagen och ge plats för det som ger energi. Att sova minst 7h och varva aktivitet med återhämtning ytterligare ett. Att göra sig ”personligt hållbar” är en kompetens vi människor behöver utveckla. 

 

3 tips till dig som kommunikatör

1. Gör din egen uppkopplingspolicy

När vill jag vara uppkopplad. När låter jag min hjärna koppla ner.

För att värna om din egen hälsa i det uppkopplade samhället – börja med att göra din egen uppkopplingspolicy. Policyn syftar till att du gör klart för dig själv när du är uppkopplad, vilka kanaler och när. Det här behövs både för att fokusera och för att låta din hjärna vila. Policyn ska omfatta både arbetstid och ledig tid.

Ta hjälp av följande frågor:

-  Vid vilka tidpunkter har jag mailprogrammet öppet? Stäng mailen däremellan.

-  Vid vilka tidpunkter går jag in på sociala medier? Hur lång tid varje gång?

-  Vilka andra kanaler såsom nyhetssajter är jag inne på? När under dagen och hur länge?

-  När du är ledig – vad vill du ska gälla då?

-  När du är på jobbet – hur förhåller du dig till att vara uppkopplad i privat syfte?

Några tips:              

-  Stäng av jobbmailen i mobilen på kvällar och helger

-  Ha inte appar som Facebook och LinkedIn i mobilen utan gå in via datorn (Instagram går tyvärr bara använda via mobilen)

-  Styr i största mån jobbrelatera uppkoppling till arbetstid & privat uppkoppling till ledig tid

 

2. Tillgänglighetspolicy i arbetsgruppen

När och hur kontaktar vi varandra under respektive efter arbetstid.        

Lyft frågan om ohälsorisken med möjlighet till ständig tillgänglighet. För att det ska leda till snabbt resultat (och inte behöva vänta på en organisationsövergripande policy), börja prata med din närmsta chef och dina arbetskollegor. Du kan också ta upp det i projektgrupper och liknande där ni har en tät dialog. Syftet är att skapa gemensamma spelregler om när och hur man tar kontakt med varandra både under och efter arbetstid.

Ta hjälp av följande frågor:

- Vilken svarstid gäller mail?

- Om jag behöver informera, få svar eller kontakt tidigare än överenskommen tid för mail - hur gör jag då? Ringer, skickar sms, mailar eller annan kanal?

- Efter arbetstid – när och hur tar man kontakt?

- Under semester – när och hur tar man kontakt?

- Hur delegerar vi uppgifter till andra? Är det ok att skicka ett mail och hålla tummarna att mottagaren tar bollen? Eller ska vi alltid prata med varandra?

Så här gjorde en organisation:

- Svar på mail förväntas inom 48 h. Då kan svaret vara ”jag har tagit emot ditt mail och återkommer senast”.

- Vill jag ha svar på något eller kontakt under samma dag så skickas ett sms under arbetstid dvs tidigast då arbetsdagen börjar. Sedan är det upp till den som blir kontaktad om det är möjligt eller inte, men förväntas ge besked.

- Är det något brådskande då ringer man upp berörd person.

- Under semestern fanns ingen förväntan om att hålla sig uppdaterad, utan då var det sms eller telefonsamtal som var vägen att gå.

- Mail används inte för att dela ut arbetsuppgifter mellan varandra eller mellan grupper.

 

3. Be din chef eller lyft själv frågan vidare i organisationen

Hur ska vår sociala och organisatoriska arbetsmiljö vara för att vi som medarbetare ska må och prestera bra, både idag och över tid?


Bli medlem i Sveriges största nätverk för kommunikatörer och träffa 7 800 kollegor. Du får tillgång till våra kostnadsfria event för medlemmar, rabatt på kompetensutveckling och får ta del av det senaste inom vår bransch. Du hjälper även till och stöttar svensk kommunikationsforskning.

loader
Laddar