Partiernas kommunikationsutmaningar ett år innan valet

Torsdag den 7 september sänder Sveriges Kommunikatörer live med toppkommunikatörer från riksdagspartierna. Men vilka utmaningar står partierna inför, hur ligger de till i opinionsmätningarna och hur ser förtroendet ut för deras partiledare? Det tar vi reda på i den här artikeln.

I Sveriges Kommunikatörers livesändning på Facebook kommer kommunikationschefer och presschefer från riksdagspartierna att diskutera strategier, kanalval och målgruppsanalyser. I den här artikeln går vi igenom hur situationen ser ut för partierna ett år innan valet.

Socialdemokraterna

I augusti signalerade finansminister Magdalena Andersson för ett extra reformutrymme på 40 miljarder kronor i budgeten 2018, samtidigt som hon förde fram budskapet att svensk ekonomi är stark. Kritikerna ropade valfläsk, vilket de lär få anledning att göra fler gånger fram till valet. För Socialdemokraterna är det nämligen angeläget att visa på resultat – partiet har snart regerat under en mandatperiod och budskapet som ska kommuniceras är tydligt: ”vi har gjort det bra”.

Oppositionen kommer likafullt göra allt för att socialdemokratiska politiker måste hantera andra frågor, såsom IT-skandalen och flyktingfrågan. Alliansen och Sverigedemokraterna ser ut att gå vidare med misstroendeförklaringen mot försvarsministern Peter Hultqvist, och de sistnämnda har även hotat med ett misstroende mot statsministern.

Men trots sommarens händelser, där bland annat den populära ministern Anders Ygeman fick lämna sin post, så ligger Socialdemokraternas opinionssiffror stabilt runt 26-28 procent. Frågan är vilka följdverkningar IT-skandalen kommer att ge under hösten – hur reagerar väljarna?

Moderaterna

Ett år innan valet står Moderaterna utan partiledare vilket inte är en optimal situation. I början av oktober kommer partiet att välja en ny ordförande och då startar det intensiva arbetet med att lansera den nya partiledaren – vi lär få se många framträdanden i olika TV-soffor.

Partiet står även inför ett strategiskt vägval som kommer att få stora konsekvenser för kommunikationsplaneringen under 2018: ska partiet diskutera med SD eller följa allianskollegorna och ta avstånd? Vissa företrädare har även uppmuntrat till mer samarbete med Socialdemokraterna.

Oavsett strategiskt val står Moderaterna inför stora kommunikationsutmaningar. Fokus kommer ligga på att återskapa trovärdigheten och förtroendet hos väljarna.

Sverigedemokraterna

Med opinionssiffror runt 20 procent ser Sverigedemokraterna ut att bli landets näst största parti. I höst satsar partiet kraftigt på kyrkovalet, enligt Göteborgsposten är valbudgeten tio gånger större än valet 2013. Lyckas man få med sig ett bra valresultatet här kommer Sverigedemokraterna att gå in i valrörelsen med rejäl medvind.

Att partiet satsar på kyrkovalet är föga förvånande. Under mandatperioden har man frenetiskt försökt att bredda partiet från att endast uppfattas som invandringskritiska till att bli en mer ideologisk rörelse med socialkonservatismen som grund.

Trots opinionssiffrorna finns det dock frågetecken. Under Anna Kinberg Batras tid som partiledare har partiet lockat över många sympatisörer från Moderaterna. Hur kommer dessa att reagera när M byter ordförande?

Fram till valet kommer SD fortsätta att presentera sig som riksdagens enda oppositionsparti. Det intressanta blir att se hur man balanserar att framställa sig som en etablissemangskritisk under-dog, och samtidigt visa att man är ett brett parti redo att ta ansvar.

Miljöpartiet

Miljöpartiet har haft en tuff mandatperiod med sjunkande opinionssiffror och ett språkrör som har fått lämna sin post. Partiet har givit vika i några av sina vallöften, vilket väljarna har reagerat på.

Liksom Socialdemokraterna måste Miljöpartiet nå fram med budskapet att man fått igenom sin politik. Mycket handlar också om att sätta miljöfrågan på agendan – en fråga där det finns ett stort stöd, speciellt bland unga. Balansgången är att på ett engagerat och visionärt sätt driva frågor där MP och S tycker olika, och samtidigt på ett pragmatiskt sätt förklara varför man lagt sig platt för S i några av partiets kärnfrågor.

Både MP och S kommer att gå till val med ett eget valmanifest, vilket troligtvis är gynnsamt för Miljöpartiet då den egna politiken tidigare har hamnat i skymundan. Miljöpartiets stora kommunikationsutmaning är att förklara att man står upp för sin politik men att man har varit tvungna att kompromissa för att ta ansvar för Sverige.

Centerpartiet

Många upplever att Centerpartiet under Annie Lööf har axlat rollen som Alliansens ledare. Centerledaren har högst förtroende av alla partiledare i DN och Ipsos undersökning från juni 2017.

Samtidigt som Moderaternas opinionssiffror har sjunkit så har Centerpartiets siffror stigit uppåt och det är uppenbart att väljargrupper har förflyttats mellan partierna. Frågan är om den nya M-ledaren lyckas vända tillbaka flödena eller om Centerpartiet kan växa ytterligare och bli Alliansens största parti.

En kommunikationsutmaning är att behålla de nya sympatisörerna som sannolikt tycker om partiets linje i flyktingpolitiken (opinionssiffrorna steg efter Kinberg Batras öppnande mot SD), och samtidigt inte glömma bort väljargrupper som attraheras av partiets kärnfrågor såsom småföretagande, frihet och decentralisering.

Partiet tydliga polemik mot SD skapar medialt utrymme och tydlighet, en roll som man med stor sannolikhet kommer arbeta för att få befäst. Vi lär få se flera intensiva debatter mellan Annie Lööf och Jimmie Åkesson inför valet.

Vänsterpartiet

Partiet har under delar av mandatperioden varit uppe och nosat på 9 procent (7,6 procent enligt Novus augustimätning 2017). Det har varit en tacksam roll att vara det enda partiet på vänsterkanten att stå utanför regeringssamarbetet då man har kunnat kritisera regeringen och samtidigt ha inflytande i statsbudgeten.  

Vänsterpartiet har varit duktiga på att kommunicera sitt politiska inflytande samtidigt som man har kunnat agera som ett oppositionsparti. Följaktligen har man skaffat sig en tydlig position i flyktingpolitiken och i frågan om vinster i välfärden – frågor där många vänsterväljare känner sig åsidosatta av regeringen. Vi kan även vänta oss att frågan om vinster i välfärden kommer att bli en av valets viktigaste och mest debatterade, något som lär passa V utmärkt.  

Mycket tyder på att Vänsterpartiet gör ett bättre val än 2014, men den långsiktiga utmaningen är att nå tillbaka till samma nivå som valet 1998 då man fick 12 procent av rösterna.

Liberalerna

I november kommer partiledarstriden mellan Jan Björklund och Birgitta Ohlsson att avgöras. Det mesta tyder på att Björklund sitter kvar, men om Ohlsson, som förespråkar en mer socialliberal agenda, vinner så öppnas det för nya allianser mellan riksdagspartierna.

Under mandatperioden har stödet för Liberalerna legat på mellan 4,5–6,5 procent enligt de flesta undersökningsföretag – siffror som partiledningen och kärnväljarna inte nöjer sig med. Och det är inte konstigt. En undersökning från Ipsos visar att Liberalerna är det parti som flest väljare ser som alternativ till sitt förstahandsalternativ. Med tanke på att partiet hade 13,4 procent av väljarna 2002 så finns det en uppenbar potential att växa.

Det är uppenbart att partiet försöker att bredda kommunikationen genom att prata om fler politikområden än skola, försvar och NATO-medlemskap. Frågan är om det är rätt strategi eller är partiet så pass litet att det är bättre att fokusera på kärnfrågor, och i sådana fall vilka? Med Birgitta Ohlssons socialliberalism som ideologisk grund, eller Björklunds kravliberalism, återstår att se. 

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna har under mandatperioden allt som oftast legat under riksdagsspärren på fyra procent. Utnämningen av Ebba Busch Thor som partiledare har inte bidragit till ett lyft i opinionen och det lär krävas en ordentlig valspurt för att inte tvingas förlita sig på stödröster.

När Busch Thor tog över partiledarrollen tog hon an en hårdare ton i exempelvis flyktingpolitiken än hennes föregångare Göran Hägglund. Men när även Moderaterna lade om flyktingpolitiken försvann Kristdemokraternas nya ställningstagande in i medieskuggan.

Att kompromissa med sina profilfrågor, vilket partiet i viss mån var tvungna att göra när man satt i regering, och sedan försöka återvända till sina rötter har visat sig vara svårt i svensk politik (även Moderaterna har samma problem). Många missnöjda alliansväljare har gått över till SD, speciellt de som haft försvar, flyktingpolitik och familj som hjärtefrågor – varav den sistnämnda är Kristdemokraternas stora profilfråga.

Familjepolitik har dock de senaste åren blivit en allt mindre viktig fråga för väljarna. 

Kristdemokraternas stora kommunikationsutmaning är att återskapa förtroende och tydlighet, sätta sina profilfrågor på agendan och visa att man är ett relevant parti 2018.

 


Bli medlem i Sveriges största nätverk för kommunikatörer och träffa 7 400 kollegor. Du får tillgång till våra kostnadsfria event för medlemmar, rabatt på kompetensutveckling och får ta del av det senaste inom vår bransch. Du hjälper även till och stöttar svensk kommunikationsforskning. 

loader
Laddar