Johanna Sevonen: "Vi ska coacha, ta fram verktyg och ge råd, inte kommunicera åt andra"

Sveriges Kommunikatörer har pratat med framstående kommunikatörer inom olika discipliner och bett dem att ge sina synpunkter på resultatet i slutrapporten från forskningsprojektet ”Den kommunikativa organisationen”. Först ut är Johanna Sevonen som har en gedigen erfarenhet inom branschen och har arbetat mycket med både förändrings- och intern kommunikation.

Johanna Sevonen driver eget företag som kommunikationsexpert med stor erfarenhet av förändringsarbete och kommunikativt ledarskap i större komplexa organisationer. Hon har tidigare arbetat som kommunikationsrådgivare på bland annat Postnord och Apoteket AB och är även en av Sveriges Kommunikatörers mentorer.

Vad tycker du är mest intressant med slutrapporten?

– Jag är glad att slutrapporten lyfter fram betydelsen av medarbetarnas kommunikationsinsatser i arbetet med att bygga varumärket och skapa nöjda kunder. Det bekräftas tydligt att medarbetarnas och chefernas kommunikationsuppdrag sammantaget är så mycket mer omfattande än kommunikatörernas och det borde spegla kommunikationsavdelningen verksamhetsplan, det vill säga att större resurser måste läggas på organisationens kommunikativa kompetens, mindre på utföraruppdraget.

– Det är även tydligt att internkommunikationen har alldeles för låg status och för små medel i jämförelse med den kostym den förväntas fylla. Spelplanen för internkommunikationen har precis som för den externa kommunikationen förändrats enormt på kort tid men i många företag är resurserna begränsade.

Är det några delar i rapporten som du inte håller med om?

– Det är bra att försöka beskriva vad en kommunikativ organisation är, men jag tror att definitionen behöver anpassas och tolkas vidare för den kontext som gäller för respektive företag. Ser man forskarnas förslag till definition som inspiration så landar man mer rätt. Själv pratar jag hellre om kommunikativt framgångsrik organisation eftersom det i dag är sällsynt med icke-kommunicerande organisationer. Däremot är organisationer mer eller mindre framgångsrika i sitt sätt att kommunicera. Precis som ledare, de kan inte välja bort att kommunicera, däremot göra det mindre bra.

– Jag tänker att det är min uppgift som kommunikatör att tydliggöra vad som utmärker en framgångsrik kommunikation i min organisation och hjälpa till att skapa förutsättningarna.

Vad tycker du om de sju stegen mot en kommunikativ organisation som presenteras i rapporten?

– De sju stegen handlar till stor del om just internkommunikation. Det känns befriande att få det så tydligt fastslaget eftersom det finns mycket kvar att göra och det är ett stort område som förtjänar större legitimitet.

– Rekommendationen att skapa ett öppet kommunikationsklimat som skapar tillit känns helt rätt. En viktig uppgift för oss kommunikatörer är att påminna och säkerställa att det inte blir likställt med konsensus, där alla måste tycka lika eller att alla har rätt att påverka alla beslut. Vi behöver stimulera kommunikationsformer för att involvera medarbetare, få de att känna sig lyssnade till, kunna bidra och ge feedback i rätt fas.

– Vår uppgift ska i högre utsträckning vara att att träna, coacha, ta fram verktyg och ge råd, inte kommunicera åt andra. Där är jag särskilt glad att rapporten så tydligt lyfter fram just behovet att utveckla linjechefernas förutsättningar att kommunicera.

Hur kan man använda resultaten och gå från ord till handling?

– För att gå från ord till handling måste vi jobba på annat sätt. Tydliggöra vad vi lägger tid på och varför, mer trendspaning, utveckling, utbildning och anpassning av nya möjligheter i den egna kontexten och att vässa KPI:er som tydliggör förväntningar men som också visar på resultat och effekter. Vår omgivning har fortfarande låg förståelse och kunskap för vad kommunikationsavdelningar gör. Vi måste bli bättre på att kontinuerligt berätta vad vi bidrar med och vad olika insatser kräver i resurser, "det här har hänt sen sist inom kommunikationsarbetet och det här är planen framåt".

– Gör vi det oftare så bidrar det till nyttiga reflektioner och insikter hos oss själva men ganska snabbt till förändrad syn och större respekt hos vår omgivning.

– Sist men verkligen inte minst krävs det kommunikationschefer som både kan och vill driva ett internt arbete kring kommunikativa organisationer för att åstadkomma förändring, som driver den uppgiften och agendan i sina ledningsgrupper. Och om tillräckligt många gör det så bryter vi kanske snart ny mark även i styrelser med fler medlemmar som har erfarenhet av just förändrings- och internkommunikation. Då tror jag fler företag ges bättre förutsättningar att vara både snabbfotade och välmående i en föränderlig omvärld.

 

Läs och ladda ner slutrapporten

 


Bli medlem i Sveriges största nätverk för kommunikatörer. Du får tillgång till våra kostnadsfria event, rabatt på kompetensutveckling och får ta del av det senaste inom vår bransch. Du hjälper även till och stöttar svensk kommunikationsforskning.

loader
Laddar