The Social Few om vikten av kommunikation som reflekterar samhällets mångfald och inkluderar

Sverige har under de senaste åren fått hundratusentals nya invånare och det blir alltmer angeläget att kommunicera på ett sätt som återspeglar mångfalden i samhället och inkluderar. Men hur bra är egentligen kommunikationsbranschen på att aktivt kommunicera på ett sätt som representerar samhället? För att få svar på frågorna tog Sveriges Kommunikatörer kontakt med Suzan Hourieh Lindberg, Sophia Åqvist och Naod Abera från nätverket The Social Few.

The Social Few är nätverket som driver inkluderingsfrågan inom kommunikation och organisation med mottot "Because diversity equals growth" som ledstjärna. De intervjuade är:

Naod Abera, Strategisk Rådgivare The Social Few

Naod Abera

Sophia Åqvist, Kommunikationsansvarig The Social Few

Sophia Åqvist

Suzan Hourieh Lindberg, Grundare The Social Few

Suzan Hourieh

1. Varför är det viktigt att kommunicera på ett sätt som speglar mångfalden i samhället?

Det är jätteviktigt. Vi som kommunikatörer med olika branscher som arbets- och uppdragsgivare måste ta ett större ansvar. Inkludering och "diversity" handlar inte om välgörenhet utan om överlevnad och det måste vi bidra till.

Vi måste därför först och främst prata om vår roll som kommunikatörer. Vi kommunikatörer är brobyggare samt förmedlare och kan faktiskt påverka mycket för hur en organisation väljer att arbeta med de här frågorna.

En väsentlig faktor som spelar in är det faktum att en organisation behöver kunna kommunicera till och inkludera mångfalden av perspektiv för att kunna och bibehålla en mer hållbar tillväxt. För att kunna göra detta behöver organisationen representeras av de perspektiven en vill inkludera i sin kommunikation.

Den interna speglingen av perspektiven som representeras i samhället leder också till större förståelse och kunskap om målgruppen vi behöver nå för att överleva som företag. Mångfald av perspektiv, eller "diversity", berikar och optimerar dessutom vårt arbete då fler perspektiv i sig leder till en högre innovationstakt. För kommunikation innebär fler perspektiv bl.a. fler lösningar på utmaningar som kommunikatörer idag upplever, inte minst nu när kommunikation jobbar nära både HR och affärsutveckling.

Vi vet att 13-18 procent av befolkningen har någon form av funktionsvariation. Detta enligt Funka. Vi vet också av en tredjedel av Sveriges befolkning har minst en förälder som är född i ett annat land än i Sverige. Hur kan ett företag som saknar representation med bl.a. ovanstående perspektiv tala till målgruppen? Detta då det ofta kan handla om små detaljer i kommunikationen som gör stor skillnad. För det krävs det i allra största utsträckning individer som bär på perspektiven som ska tas hänsyn till. Inkludering och "diversity" handlar med andra ord inte om välgörenhet utan om överlevnad för företagen.

2. Hur väl tycker du att kommunikationsbranschen speglar verkligheten/samhället?

Vi kan börja med att titta oss omkring. Hur ser branschen ut i dag? Det är ingen nyhet att kommunikationsbranschen är extremt homogen. Kommunikationen som skapas speglar branschens verklighet och värderingar, något som oftast inte speglar den omvärld vi ska kommunicera i eller till.

Trovärdigheten för ett varumärke som enbart i externa sammanhang verkar för inkludering och mångfald – är låg. År 2020 kommer en fjärdedel av västvärldens befolkning bestå av generation Z (födda ca. 95-05). Det är också den hittills mest källkritiska målgrupp som kräver att varumärken är genuint värderingsstyrda. Allt från hur jämställd och inkluderande en styrelse är till hur korrekt vi kommunicerar. Att endast visa på mångfald och inkludering framför kameran kommer aldrig att ge någon riktig trovärdighet. Det behövs en mångfald av perspektiv inom branschen själv. Vi behöver börja med att se hur vi rekryterar.

3. Finns det några perspektiv eller grupper som du ser är underrepresenterade inom kommunikationsbranschen?

Den viktigaste egenskapen som branscher och företag måste ha är att vara ödmjuk. Att försöka lyssna på vad ens målgrupp vill och behöver höra. Man behöver vara mer prestigelös och släppa att man tror att man vet allting samt släppa in fler till dialogen. Gör man inte det, då gör man fel från början och lägger över sina egna värderingar på kommunikationen. Bra kommunikation handlar om att vara inkluderande och inkluderande handlar om att lyssna. Och när man lyssnar får man in fler perspektiv. Att enbart peka ut ett antal perspektiv eller grupper hade varit felaktigt. Mångfald för oss på The Social Few är ett begrepp med ett brett spektrum som bland annat inkluderar exempelvis funktionsvariation, sexuell läggning, etnisk bakgrund, kultur, könstillhörighet, ålder, bruksort m.m. Det behöver både finnas en representation av fler perspektiv och inkluderingsinsatser som värnar om att inkludera perspektiven.

4. Vilka framgångsfaktorer har du sett hos företag som har lyckats kommunicera på ett sätt som speglar samhället?

Det finns en del företag som på olika sätt jobbar med inkludering på ett bra sätt.
Ett företag som har lyckats kommunicera på ett sätt som speglar samhället är Åhléns. De har med en stor kraft och mod i sin kommunikation vågat ta samtalet och samtidigt utmanat sin målgrupp under flera år. Man har kommit längre i sin kommunikation och mognadsprocess än deras flesta konkurrenter.

Telia, med Hélène Barnekow som vd, har en helt jämställd ledningsgrupp vilket är ytterst ovanligt. Kollegan till Telia, Tre jobbar inkluderande i sitt rekryteringsarbete. Vi ser fram emot att se företag som jobbar med inkludering i hela bolagets ekosystem.

5. Finns det några vanliga misstag som företag och organisationer gör när de försöker kommunicera mångfald?

Det viktiga att förstå när vi pratar om normer är först och främst att vi inte ska peka på enskilda individer och individers sätt att leva. Utgångspunkten är istället att vi med kommunikationens hjälp ska och kan visa på fler sätt att vara och verka som person/människa. Det handlar även om att se till urvalet och att spegla med den bredare målgrupp vi vill nå. Och slutligen se till så att vi inte ersätter gamla med nya normer.

Vi i The Social Few använder kreativitet för att skapa förändring och utmana normer vi ser inte går i linje med verkligheten. För att kreativiteten ska få utrymme behövs även en analys av verkligheten, inte minst i samarbete med de som representerar den verklighet vi vill beröra – målgruppen med tolkningsföreträde i ämnet. Ett exempel är om du vill inkludera en muslimsk familj i den kampanj ni ska ta fram. Tolkningsföreträde av hur en muslimsk familj ska porträtteras ligger hos personer som är uppväxta i en muslimsk familj. Gör en kvalitetsstudie OCH involvera personer med tolkningsföreträde i ämnet i hela processen.

Ett vanligt misstag är att anta att en vet hur en målgrupp "är". Ett annat är att prata om en målgrupp ur ett mycket bredare perspektiv än verkligheten tillåter. T.ex. är Européer inte rätt storlek på en målgrupp. Likaså andra världsdelar. Det blir lätt för brett, skevt och verklighetsfrånvänt. Ett annat vanligt misstag är att vi enbart fokuserar på analysen eller börjar i fel ände med en lösning som vi tror ska fungera. Analysen ska ge grund för kreativiteten och inte omvänt. Det som är bra här är att det finns alla möjligheter i världen att bli bättre!

6. Hur arbetar The Social Few med att skapa en mer inkluderande kommunikationsbransch?

Först och främst så är vi en grupp engagerade människor, med olika bakgrund, ålder, intresse och kunskaper – olika perspektiv. Vi sitter alla på kunskap och intresse för olika inriktningar inom inkludering, allt från jämställdhet inom tech till inkludering av kulturell mångfald inom hela näringslivet. Vi utvecklar nu verktyg med syftet att underlätta inkluderingsarbetet inom hela organisationen, inte minst kommunikation. Just nu agerar vi mer i rådgivande form för främst ledningsgrupper med representanter från hela företag, inklusive kommunikation. Givande arbete för alla parter.

Vi har ett brinnande intresse för inkluderingsfrågor och vill ta oss möjligheten att förändra och överföra vår kunskap och våra perspektiv. Det gör vi bland annat genom att lyfta inkluderingsfrågor i artiklar, genom seminarier och möten och värdefulla samarbeten: Hobo, Arkitektkopia, Resumé, Women in Tech, I am Collective m.fl. Det handlar om att dela med sig. Vi kan även addera insikter till företag eller organisationer som vill utveckla sitt tänk inom inkludering och "diversity" i form av bl.a. vår egen kommunikationshub Zena.

Håll dig uppdaterad


Bli medlem i Sveriges största nätverk för kommunikatörer och träffa 7 400 kollegor. Du får tillgång till våra kostnadsfria event för medlemmar, rabatt på kompetensutveckling och får ta del av det senaste inom vår bransch. Du hjälper även till och stöttar svensk kommunikationsforskning.

loader
Laddar