Vilka faktorer påverkar medarbetares kommunikativa ansvarstagande?

Vilken betydelse medarbetarna själva har för organisationers kommunikation har på senare år flitigt diskuterats av både kommunikationspraktiker och forskare. Ämnet tas även upp i forskningsprojektet Den kommunikativa organisationen, vid Lunds universitet. Doktorand Rickard Andersson beslutade sig för att göra en djupdykning i frågan och summerar just nu en separat studie kring vad som får medarbetare att vilja ta kommunikativt ansvar.

Text: Marie Karlsson på uppdrag av Sveriges Kommunikatörer. 

Sveriges kommunikatörer är intresserade av allt som landar inom ramen för Den kommunikativa organisationen och ville såklart prata direkt med Rickard för att få veta mer i detalj vad hans studie kan berätta såhär långt och vad hans avhandlingsarbete syftar till.

– Jag undersöker lite mer ingående just vilka faktorer som faktiskt är viktiga för att en organisations medarbetare ska vilja ta ett kommunikativt ansvar. Syftet är att öka förståelsen för vilka faktorer som är viktiga för att uppmuntra medarbetare till att ta ansvar - och vilka som har mindre betydelse, förklarar Rickard.

Delaktighet viktigt

Materialet Rickard analyserar och bygger sina resultat på är från samma enkät som besvarats av drygt 8000 personer på de elva organisationer som deltar i Den kommunikativa organisationen, (läs mer här). I studien har dock fyra teman valts ut från enkäten, nämligen; internt kommunikationsklimat, relationen till närmsta chefen, synen på högsta ledningen och synen på intern kommunikation. Genom att använda en statistisk metod som analyserar samband mellan flera faktorer, har Rickard sedan studerat relationen mellan dessa fyra teman och medarbetares vilja att ta ett kommunikativt ansvar. Kan vi redan nu få veta vilka faktorer som påverkar mest?

– Studien visade att det interna kommunikationsklimatet och medarbetares syn på högsta ledningen har störst betydelse för medarbetares vilja att ta kommunikativt ansvar. Allra störst påverkan har tillgången till ett öppet kommunikationsklimat, vilket här menas exempelvis att medarbetaren har tillgång till information och att arbetsplatsen präglas av delaktighet, säger Rickard.

Relationen till chefen förvånar

Resultaten indikerar också att organisationens högsta ledning har en betydelsefull roll som kulturbärare och förebild. En högsta ledning som inger förtroende och är tydlig i sin egen information tenderar att öka medarbetarnas vilja att ta eget ansvar. Studien visar därutöver att synen på kommunikation också påverkar ansvarstagandet. I de organisationer kommunikation anses ha betydelse för individuell och organisatorisk framgång tenderar medarbetaren i större utsträckning att vilja ta kommunikativt ansvar. Är det något resultat som har förvånat Rickard själv under studiens gång?

– Ja, något överraskande ser vi att relationen till närmsta chefen har en svag påverkan på medarbetares vilja. Frågorna här rörde exempelvis om närmsta chef är tillgänglig och om chefen är bra på att förklara vilka konsekvenser medarbetarens arbete har för organisationen. Tidigare forskning pekar på att relationen mellan chef–medarbetare är central för hur medarbetaren trivs och presterar på jobbet, men min studie indikerar att relationen inte är lika central när det kommer till medarbetares vilja att ta kommunikativt ansvar.

Med spännande insikter och vilja att få veta mer tackar vi doktorand Rickard för pratstunden. Sammanfattningsvis bidrar studien med nya insikter om medarbetares kommunikation och resultatet ska nu sammanställas i en artikel som ska publiceras i en internationell tidskrift under 2018, något vi ser mycket fram emot. 


Bli medlem i Sveriges största nätverk för kommunikatörer och träffa 7 700 kollegor. Du får tillgång till våra kostnadsfria event för medlemmar, rabatt på kompetensutveckling och får ta del av det senaste inom vår bransch. Du hjälper även till och stöttar svensk kommunikationsforskning.

loader
Laddar