mikaelhellman artikel2 webb

Del 3 – Syntolkning hjälper blinda och synsvaga att ta del av videofilmer

Publicerad: 21 jan 2019

Gästskribent Mikael Hellman, DEL 3 om Tillgänglig video. Foto: Erika Weiland, Apelöga

Del 1 – Videofilmer från offentlig sektor ska göras tillgängliga för alla

Del 2 – Många har glädje och nytta av undertextade videofilmer

 

Syntolkning innebär att en röst beskriver det som inte framgår av dialogen eller ljudet i videon. Det kan vara miljöer, personer, händelser, relationer, sociala samspel, atmosfär eller liknande.

Det är viktigt att du redan i förarbetet tänker in och skriver manus för syntolkning, eftersom syntolkning är svårt att "klistra på" i en video som redan är klar. Detta beror oftast på att tiden mellan olika händelser är för kort och man får för lite tidsutrymme. Tänk på att kravet på syntolkning kan komma att påverka filmens uppbyggnad och innehåll, samt manus och tempo.

Här kan du se ett kort exempel på en syntolkning som är hämtad från filmen "En man som heter Ove": https://www.youtube.com/watch?v=qV_D35S_oWM

I Malmö stads videospelare finns en funktion för att aktivera och avaktivera syntolkning (se bild 4 nedan). När man aktiverar syntolkningen får man höra ett annat ljudspår, där både syntolkningen och filmens ljud finns med. Testa gärna funktionen på vår utvecklingssida http://stream.wallenmedia.se/lab/teckenpip/plugin.html. Lyssna 4.22 in i filmen, där finns en lite längre syntolkning.

Tips på hur man syntolkar

Precis som med undertextning, som jag skrev om i del 2 av den här artikelserien, så är syntolkning en profession som kräver både utbildning och erfarenhet. För kommunikatören kan alltså även den här uppgiften bli en utmaning, om man själv vill göra syntolkningen.

Om du inte kan anlita en professionell syntolk för produktionen så finns här några tips:

Sätt dig in i vad någon som inte kan se behöver veta, t ex vem är i bild, vem talar, hur ser miljön ut, ansiktsuttryck, gester, vad orsakar olika ljud m.m.

• Ett välskrivet manus bidrar till bra kvalitet på både innehåll, tempo och stil så att lyssnaren verkligen får nytta av syntolkningen.

• Repetera ditt syntolkningsmanus flera gånger innan inspelningen.

• Beskriv enkelt, tydligt och kortfattat. Det är viktigt att syntolkningen är lätt att förstå första gången den hörs.

• Använd ett språk som är beskrivande och korrekt.

• Använd fullständiga meningar där det är möjligt, undantag kan t ex vara för att identifiera en person med namn.

• Undvik tekniska fackuttryck, om det inte är absolut nödvändigt.

• Arbeta alltid med att bredda ditt ordförråd och dina beskrivningar. På hur många olika sätt kan du beskriva någon som går ut ur ett rum? Eller någon som sätter sig ner?

• Undvik termen "vi ser".

• Läs upp grafik och namnplattor där tiden tillåter.

• Syntolkningen får inte krocka med repliker eller viktiga informationsbärande ljud.

• Beskriv vad du ser utan egen tolkning eller personlig kommentar.

• Låt trygg och intresserad.

• Om de pauser som finns i ordinarie ljud inte räcker för att beskriva all visuell information, så behöver syntolkningen prioritera det som är viktigast för förståelsen. Men helst ska du planera för syntolkning innan filmen spelas in.

• Frestas inte att fylla varje paus med beskrivningar. Låt istället atmosfären och bakgrundsljudet i filmen komma fram.

• Beskriv samtidigt som handlingen i videon fortskrider, så att lyssnaren får samma upplevelser som den som kan se.

• Beskrivningar ska aldrig bidra till förväxling, eller att man vilseleder eller distraherar lyssnaren.

• En bra beskrivning förbättrar och kompletterar videon.

• Använd bra ljudutrustning så att du får ett rent ljud på talet.

• En syntolkning kan bestå av enbart tal, men den bästa upplevelsen får man när talet synkroniseras med filmens eget ljud.

Till sist: testa din video genom att blunda när du spelar upp den. Går informationen och innehållet att förstå utan att du behöver titta?

Verbalisering kan användas som komplement

Som komplement till syntolkning kan du använda något som heter verbalisering. Det innebär att beskrivningarna sker som en naturlig del i videofilmen. Det kan t ex vara att speakertexterna innehåller mer utförlig information, eller att personerna i videon presenterar sig själva, vad de arbetar med och var de befinner sig. På det sättet kan du undvika syntolkning ibland och få ett bättre flöde i slutproduktionen.

Min rekommendation är att du strävar efter att göra en videofilm som från början fungerar för alla, där syntolkningen och/eller verbaliseringen blir en naturlig del av filmen. Då behöver du inte göra olika versioner för olika målgrupper.

Syntolkning

På bilderna ser vi:

1. Ikoner för syntolkning. Den röda är den svenska ikonen för syntolkning, framtagen av SVT och TV4. På engelska heter syntolkning "audio description" och representeras oftast av den nedre ikonen eller förkortningen "AD".

2. En syntolkningsröst beskriver vad vi ser i bild, presenterar personer etc.

3. Exempel på verbalisering. Det innebär att beskrivningarna sker som en naturlig del i videofilmen, t ex att personerna i videon presenterar sig själva, vad de arbetar med och var de befinner sig.

Erbjud textversion som alternativ till syntolkning

Om man anser att syntolkning är "oskäligt betungande", kan man erbjuda alternativ. I lagen beskrivs detta med: "Vid bedömningen av om en anpassning är oskäligt betungande ska bland annat den offentliga aktörens storlek beaktas, liksom karaktär på uppgifter och resurser samt uppskattade kostnader och fördelar för aktören i förhållande till de uppskattade fördelarna för personer med funktionsnedsättning."

Undantag får inte ske lättvindigt, utan måste redovisas och motiveras i en tillgänglighetsredogörelse på hemsidan.

Exempel på detta kan vara om syntolkningen totalt sett, för alla berörda, ger fler negativa konsekvenser än positiva så kan man göra undantag. Det kan handla om att videon inte kan spridas i tid, att syntolkningen kräver väldigt stora resurser m.m. Istället kan man då t ex erbjuda en textversion av videon.

Textversion innebär att det finns en transkribering av innehållet i anslutning till filmen som gör det möjligt för personer som använder skärmläsare eller punktskriftsläsare att ta till sig informationen i sin egen takt. Textversionen behöver inte vara ordagrann, det viktiga är att den innehåller samma information som i videon. Ett förslag är att man utgår från filmens manus eller undertexter.

En textversion av filmen är också bra för sökmotoroptimeringen, eftersom det ger möjligheter för sökmotorer att tolka innehållet. Utöver den talade dialogen bör textversionen också innehålla beskrivningar av miljöer, förklaringar eller kommentarer som kan vara till nytta för att förstå sammanhanget i filmen.

Kom ihåg att länka till textversionen (eller göra den nåbar på annat sätt) på de platser där videon förekommer, och att länka till videon från textversionen om den förekommer fristående, t ex som PDF. Då kan användaren själv välja version.

Automatisk textversion baserad på undertexterna

I exemplet nedan (bild 4), i den videospelare som Malmö stad utvecklat, skapas textversionen automatiskt av undertextfilen. Om det här är en bra lösning får tiden utvisa, men den innebär att vi bara behöver göra bra undertexter för att få en bra textversion av filmen. Vinsten är att det alltid finns en textversion till alla videofilmer, oavsett om det finns syntolkning eller inte.

Videofilm

På bild 4 ser vi:

1. Ikon för syntolkning. Här klickar man för att aktivera filmens syntolkning. Ikonen syns enbart om det finns ljudspår med syntolkning. Lyssna 4.22 in i filmen, där ligger en lite längre syntolkning.

2. Ikon för textversion (transkription). Här klickar man för att aktivera textversionen.

3. Rutan för textversionen syns när den aktiveras och man kan flytta runt rutan som man vill i webbläsarfönstret. Den del i textversionen som är aktuell markeras med blå bakgrund. Eftersom textversionen baseras på undertexterna, kan man även klicka på olika delar i textversionen och komma direkt till de delarna i videofilmen.

 

Om Mikael Hellman

Mikael arbetar på Malmö stads centrala kommunikationsavdelning med fokus på rörlig bild/video, där han hjälper och stödjer organisationen samt driver det övergripande utvecklingsarbetet kring video. Mikael är engagerad i frågor kring offentlig sektors arbete med video och är en av initiativtagarna till konferensen VIDEOkonf – en konferens om rörlig bild inom offentlig sektor (www.videokonf.se).

Läs mer:

Tillgänglig video på webbriktlinjer.se:
https://webbriktlinjer.se/113

Syntolkning av webbvideo:
https://webbriktlinjer.se/120

Erbjud alternativ till syntolkning:
https://webbriktlinjer.se/118

Post- och Telestyrelsens och Malmö stads tillgänglighetskonferens:
https://webbriktlinjer.se/webbvideo

Utvecklingssida för Malmö stads videospelare:
http://stream.wallenmedia.se/lab/teckenpip/plugin.html

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service:
https://www.svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2018-11/SFS2018-1937.pdf

 

Läs mer om webbtillgänglighetsdirektivet:
https://webbriktlinjer.se/lagkrav/webbdirektivet/

loader
Laddar