Del 2 – Många har glädje och nytta av undertextade videofilmer

Det finns många fördelar med att undertexta sina videofilmer. Utöver översättningar mellan olika språk, så kan personer som av olika skäl inte kan uppfatta, förstå eller vill höra ljud, tillgodogöra sig innehållet om det finns som undertext istället.


Gästskribent Mikael Hellman, DEL 2 om Tillgänglig video

Foto: Erika Weiland, Apelöga


Del 1 – Videofilmer från offentlig sektor ska göras tillgängliga för alla

Att skriva bra undertexter med kvalitet är en profession och ett hantverk som kräver både utbildning och erfarenhet till exempel finns det universitetskurser i undertextning. För kommunikatören kan uppgiften därför bli en utmaning om man själv vill göra sina undertexter, eftersom de flesta av oss inte har den professionella undertextarens kunskaper och färdigheter – varken när det gäller utformningen av texterna eller för att kunna hantera de tekniska aspekterna.

Undertextning på film och TV har en lång historik och har utvecklats genom åren med olika standarder, tekniker och programvaror. Nu när vi som kommunikatörer även ska behärska undertextning så kan det därför lätt uppstå både missförstånd och en del frustration. Vad betyder de olika benämningarna? Var undertextar man? Vilka förinställningar ska jag välja? Hur mycket kan man skriva? Hur snabbt hinner man läsa? 

I den här artikeln tänkte jag därför gå igenom det mest övergripande, så att du får en introduktion till området.

Med undertextade videofilmer når man många

Idag lever ca 1,5 miljoner människor i Sverige med en hörselnedsättning och behöver textning eller textbeskrivningar för att kunna uppfatta vad som sägs i videofilmer. Döva personer, som har teckenspråket som förstaspråk, kan också ha glädje av detta. Även hörande har nytta av undertexter, exempelvis om man befinner sig i en miljö med mycket bakgrundsljud eller i en miljö där man inte kan ha ljudet på. Idag tittar även många på videofilmer på sociala kanaler utan ljud.

Personer med annat förstaspråk än svenska tar lättare del av filmer om de är textade och/eller översatta. Detta kan fungera som ett led i att lära sig svenska.

En bonus är att undertexter även ökar sökbarheten på webben. Ord och fraser i undertexterna hjälper sökmotorer att matcha sökningar med din videofilm så att fler kan hitta den.

Förkorta det talade språket

Jag tycker att det finns en charm i undertextning eftersom det finns både fysiska och tekniska begränsningar och speciella förutsättningar. Kärnan är att man ska korta ner det talade språket på ett sätt som gör att man hinner läsa texten under den tid som den syns i bild. Så det handlar mer om att ta bort ord än att skriva om, därför är det en stor fördel om den som undertextar har god kännedom om innehållet i filmen.

Undertexter är uppbyggda av textblock (eller block) och består av en eller två rader. Oftast är det vit text på svart, lite transparant platta. Blocken tidskodas via program eller molntjänster och bestämmer hur länge texterna ska visas i bild. Standard är att man har max 42 tecken per rad, men även 32 tecken kan förekomma under vissa omständigheter.

Hur skriver man undertexter?

Som jag skrev i inledningen så är det en konst att skriva bra undertexter med kvalitet. Men det finns några grundläggande saker som du kan fundera över när du skriver:

Redigering - Återge så mycket du kan av ljudet, att texta ”ord-för-ord” är okej om det finns plats. Behåll det första och sista ordet av det som uttalas, så blir det lättare att följa med. Tänk på att titta tillbaka på texterna som du skrivit, de kan påverka innehållet och stilen på följande texter.

Radbrytningar - Undertexter ska innehålla fullständiga meningar men bör radbrytas på logiska ställen, idealet är efter punkt, komma etc. Undvik att radbryta mitt i ett ord. Fundera också på om du ska använda långa eller korta meningar. Kanske innebär det att en lång mening bättre synkroniseras med talet eller att en kort mening bättre passar med filmens visuella innehåll?

Synkronisering - Undertexter ska matcha hastigheten på talet, speciellt tydligt blir behovet om två eller fler personer har ett samtal. Det är viktigt att undertexter syns så fort man kan se personer i bild tala, annars känner sig tittaren ”lurad” på innehållet. Personer som kan läsa läppar har också stor nytta av detta.

Placering - Tänk på hur du placerar textblocken så att de inte stör det visuella innehållet i videofilmen, till exempel att de krockar med namnplattor eller skymmer viktigt innehåll. Eller tänk tvärtom, när du gör en videofilm så tänk på att den ska textas och placera innehållet i videofilmen efter det. Det kan handla om att placera loggor och namnplattor i ovankant på filmen.

Ska alla videofilmer ha undertext?

Webbtillgänglighetsdirektivet ställer krav på att alla filmer som finns på offentliga myndigheters webbplatser ska ha undertexter från och med 23 september 2020. Det gäller inte för direktsändningar, däremot så ska det finnas undertexter i efterhandsversionen senast två veckor efter sändningen. Japp, det gäller även kommunfullmäktigesändningar. 

 Några av de viktigaste sakerna vid undertextning

  • Man ska förstå dialogen och handlingen i filmen. Undertexter går ut på att korta ned den talade informationen till kärninformationen, med principen att ”texten ska följa talet”. Tänk klarspråk!
  • Planera för undertexter redan innan filmen har gjorts. Behovet av undertextning kan komma att påverka filmens uppbyggnad, manus, tempo och visuella innehåll.
  • Man ska hinna läsa undertexterna. Riktmärkena är att textblocken inte ligger kortare tid än 1 sekund och inte längre än 7 sekunder. 
  • Man hinner läsa cirka 8-21 tecken per sekund. Detta innebär att tidslängden blir cirka 6 sekunder för två rader och cirka 3 sekunder för 1 rad - om man utgår från att man inte skriver mer än 42 tecken per rad.
  • Skriv inte för mycket per rad. Max 42 tecken i widescreen-format. Har videospelaren funktioner som kan skala texten fungerar 32 tecken bäst. Exempel: på Facebook kan man skala textstorleken i videospelaren med maximalt 200 procent. Har man den inställningen så blir 42 tecken för mycket, däremot får 32 tecken plats (se bild 1 nedan). På YouTube kan man skala texten med 400 procent, där fungerar 32 tecken också bäst.
  • Gör raderna lika långa, det blir lättare att läsa.
  • Tänk på att en del personer lär sig svenska genom att läsa undertexter.

Det finns två typer av undertexter

Undertexter brukar även kallas för textremsor eller textbeskrivningar; på engelska säger man Subtitles eller Open/Closed Captions. Men det finns skillnader. 

Subtitles - Subtitles innebär att filmens talade språk är översatt. Förutom ikonen med textremsor, i bild 2 nedan, så används bokstaven ”T” i Sverige ibland. 

Captions - Captions (textbeskrivningar) innebär att det förutom textremsor även finns ljudbeskrivningar. Den som är döv eller hörselskadad hör inte avgörande saker som händer i filmen, utan detta måste beskrivas, till exempel ”En telefon ringer”, eller ”En bil tutar” (se bild 3 nedan).

Det finns två varianter av Captions; Open Captions och Closed Captions:

  • Open Captions (öppen undertext) betyder att undertexterna är ”inbrända” i filmen som grafik, vilket innebär att man måste göra en videofilm per språkversion.
  • Closed Captions (stängd undertext, förkortat CC från engelskan vilket används i ikonen, se bild 2 nedan) betyder att undertexterna ligger som separata textfiler. I videospelaren kan man sedan ha flera olika textfiler med olika språk som kan aktiveras och avaktiveras. Closed Captions är den mest tillgängliga varianten och den som rekommenderas. 

Två standardformat för undertextfiler

De två vanligaste filformaten för textfiler för Closed Captions, stängda undertexter i videofilmer på webben, är SRT och WebVTT.

SRT (.srt) är en förkortning av “SubRip Subtitle” och lanserades 2003. SRT-filer är enkelt uppbyggda och har begränsningar för formatering av texten. Det man kan styra är alternativen bold, italic och underline samt placering av texten i videobilden. Youtube började stödja SRT-filer 2008. Det är också det filformat som används på Facebook.

WebVTT (.vtt) är en förkortning av ”Web Video Text Track” och är webbstandard för att visa tidskodade undertexter tillsammans med HTML5-element. WebVTT används bland annat av molnbaserade videoplattformar för att kunna påverka flexibiliteten i undertexterna. Även YouTube har stöd för detta format. WebVTT kan innehålla ljudbeskrivning, textformatering och positionering. Det finns även flera återgivningsalternativ som kan väljas i videospelaren, till exempel färg på texten, val av annat typsnitt, bakgrundsfärg och transparens på textplattan (se bild 4 nedan). 

 

 

På bilderna ser vi:

1. En undertext på Facebook blir bäst om den har max 32 tecken, i det här exemplet är texten uppskalad till 200 procent.

2. Standardsymboler från Google för undertext (Subtitles) och Closed Captions som många videoplattformar använder sig av.

3. En textbeskrivning innehåller både det som talas och ljudbeskrivningar, som i det här exemplet ”En telefon ringer”.

4. Undertexter i WebVTT-formatet ger användaren fler möjligheter än SRT-formatet att anpassa texten i videospelaren efter sina behov (bild från Malmö stads videospelare).

Använd rätt verktyg för undertext

Man kan undertexta i olika programvaror och molntjänster. En utmaning jag ser, är att vi måste skilja på mjukvaror för professionella undertexter, och undertexter som görs med enklare mjukvaror och molntjänster. Här kommer några exempel på var man kan skapa undertexter: 

  • Videoredigeringsprogrammen Adobe Premiere Pro och Final Cut Pro har inbyggda funktioner för undertextning. De riktar sig mer till den professionella användaren och utgår från TV-standarder som CEA-608, CEA-708, Teletext med flera.
  • YouTube har en enkel undertextningsfunktion som är lätt att använda. Men tänk på att det inte finns hjälpfunktioner för läshastighet eller antal tecken. På YouTube kan man skriva hur mycket undertext man vill i textblocken.
  • Amara (https://amara.org) är en molntjänst som erbjuder undertextning med professionella hjälpfunktioner för till exempel läshastighet och antal tecken. Här kan du och dina kolleger hjälpas åt med att undertexta era filmer, men även få hjälp av externa undertextare via Amara.
  • MacCaption (för Mac) och CaptionMaker (för PC) är professionella undertextningsprogram. Där finns allt en undertextare kan önska, men de kostar en del i inköp.  
  • textamig.se är en väldigt smidig lösning för att få undertexter automatiskt textade från svenskt tal till svensk text. Allt blir inte perfekt, så lite finputs måste man göra i efterhand.

 

I videospelaren som Malmö stad utvecklat så kan man aktivera och avaktivera de fyra tillgänglighetsfunktionerna; undertext, syntolk, textversion och teckenspråkstolk - allt i samma videospelare. Länk till utvecklingssidan finns längst ner på sidan.

Utvecklat teknik för videospelare 

I Malmö stad har vi under några år arbetat med att undersöka och utforska tillgänglighetsområdet för videofilmer. Vi har ett samarbete med Post- och telestyrelsen (PTS) där vi bland annat arbetat med riktlinjerna för video på webbriktlinjer.se. I april 2018 gjorde vi en ”tillgänglighetskonferens” tillsammans, där vi testade att direktsända med både undertextning, syntolkning och teckenspråkstolkning. 

Detta har resulterat i att vi i Malmö utvecklat teknik i våra videospelare, som gör att våra videofilmer kan ses med undertexter, syntolkning, textversion och teckenspråkstolkning - allt i samma videospelare. Att ha alla tillgänglighetsfunktioner i samma videospelare höjer upplevelsen och inkluderar alla, oavsett vilket behov man har. Man ska alltså inte behöva gå till ”speciella sidor” längre för att ta del av videofilmer i olika versioner – utan allt sker på samma plats och på samma webbsida. 

Det behövs fortfarande mer utveckling och tester på vår ”tillgänglighetsspelare”, men under våren 2019 hoppas jag att vi kan släppa lösningen skarpt, på malmo.se. 

 


Om Mikael Hellman

Mikael arbetar på Malmö stads centrala kommunikationsavdelning med fokus på rörlig bild/video, där han hjälper och stödjer organisationen samt driver det övergripande utvecklingsarbetet kring video. Mikael är engagerad i frågor kring offentlig sektors arbete med video och är en av initiativtagarna till konferensen VIDEOkonf – en konferens om rörlig bild inom offentlig sektor (www.videokonf.se).


Läs mer:

Tillgänglig video på webbriktlinjer.se:
https://webbriktlinjer.se/113

Post- och Telestyrelsens och Malmö stads tillgänglighetskonferens:
https://webbriktlinjer.se/webbvideo

Textning av webbvideo – användarperspektiv (från Tillgänglighetskonferensen)
https://www.youtube.com/watch?v=dkG-PCSffCs&feature=youtu.be&t=16m38s

Textning av webbvideo – produktions- och beställarperspektiv (från Tillgänglighetskonferensen)
https://www.youtube.com/watch?v=dkG-PCSffCs&feature=youtu.be&t=33m29s

Utvecklingssida för Malmö stads videospelare:
http://stream.wallenmedia.se/lab/teckenpip/plugin.html

 

 

loader
Laddar