mikaelhellman artikel2 webb

Del 4 – Offentlig sektor har ett särskilt ansvar för teckenspråket

Publicerad: 18 feb 2019

Gästskribent Mikael Hellman, DEL 4 om Tillgänglig video

Del 1 – Videofilmer från offentlig sektor ska göras tillgängliga för alla

Del 2 – Många har glädje och nytta av undertextade videofilmer

Del 3 – Syntolkning

Teckenspråk har funnits så länge det har funnits döva människor och precis som med andra språk har det utvecklats över tid. I Sverige talar ca 30 000 personer det svenska teckenspråket, varav ca 10 000 är barndomsdöva. Ett vanligt missförstånd är att döva personer kan läsa och skriva svenska flytande, men det är inte helt sant. En stor del kan det, men långt ifrån alla.

Det är viktigt att känna till att vi inom offentlig sektor har ett särskilt ansvar, via språklagen, att skydda och arbeta för det svenska teckenspråket. Sveriges regering har också beslutat att vi som land ska arbeta för att FN:s 17 globala hållbarhetsmål uppnås. T ex säger mål 5, ”Minskad ojämlikhet”, att vi ska arbeta för ett samhälle som bygger på principen om allas lika rättigheter och möjligheter.

Därför tycker jag att det är naturligt att även teckenspråk finns med som utgångspunkt när vi erbjuder tillgängliga videofilmer, även om inte lagen ställer några krav på det.

 

Svenska och det svenska teckenspråket

Det svenska talade och skrivna språket och det svenska teckenspråket är två helt olika språk med olika grammatik och meningsuppbyggnader. För döva svenskar är det svenska teckenspråket förstaspråk, och svenska andraspråket.

Precis som för andra som har ett andraspråk, så är man olika bra på det. Som döv är det inte så enkelt att lära sig svenska eller andra språk, även om det går. Utmaningen är att man inte hör hur orden uttalas i det man läser och skriver.

Det finns ca 160 olika teckenspråk i världen och varje land har sitt eget. De ser olika ut, men det finns också likheter. Det gör att döva från olika länder har lättare att kommunicera med varandra än talande personer.

Teckenspråk finns även i taktil form (känsel och beröring) för personer med dövblindhet, vars syn inte räcker för att uppfatta visuellt teckenspråk.

 

Teckenspråkstolkning eller översättning?

I teckenspråksvärlden finns det olika begrepp som är viktiga att känna till. När vi gör en teckenspråksfilm så är det en ”översättning” som görs och inte en ”teckenspråkstolkning”.

Här förklaras några av begreppen:

• Teckenspråkstolk - Teckenspråkstolk är en person som lärt sig teckenspråk och utbildat sig till tolk mellan det svenska språket och det svenska teckenspråket. Teckenspråkstolken kan vara hörande eller döv. Om tolken är döv så kan en hörande tolk agera ”feeder”, dvs hjälpa den döva tolken att förstå det talade språket. En döv tolk rekommenderas, för oftast tecknar de ett bättre och mer rent teckenspråk.

• Teckenspråkstolkning - En teckenspråkstolkning är något som görs ”här och nu”, t ex mellan personer i samma rum eller som en simultantolkning från ett direktsänt kommunfullmäktigemöte, en konferens, ett möte m.m.

• Översättare - En översättare är en speciellt utbildad person, som översätter mellan det talade eller skrivna språket och teckenspråk, t ex från en videofilm eller från en text på hemsidan. Översättaren kan vara hörande eller döv.

• Översättning - En ”översättning” är en bearbetad och översatt version mellan det talade eller skrivna språket och teckenspråk, utfört av en översättare. Det kallas för ”källspråk till målspråk”.

• Aktör - Vid inspelning av en teckenspråksfilm så är det en ”aktör” som står framför kameran och tecknar på teckenspråk. Aktören kan vara en döv aktör, men också en annan teckenspråkig person, t ex en hörande teckenspråkstolk eller någon som har teckenspråk som sitt tredje språk, eller fjärde språk.

• Teckenspråksfilm - En teckenspråksfilm är en filmad teckenspråkig översättning. Filmen är oftast gjord i samarbete mellan en översättare och en aktör. Men den kan också vara gjord av en teckenspråkstolk med översättningskunskap och som själv agerar aktör.

 

Teckenspråk uttrycks inte bara med händerna

Det svenska teckenspråket uttrycks inte enbart med händerna utan även med kroppen och ansiktet. Munnen, ögonen och blickriktningen är alla viktiga delar i teckenspråket, liksom kroppens riktning och position.

Personer kan vara olika bra på att använda teckenspråk, vilket kan innebära stora kvalitetsskillnader. Vissa tecknar otydligt, har ett ryckigt tempo, bryter m.m. Andra kan vara väldigt tydliga, ha ett bra tempo samt ett skönt och behagligt språk.

En utmaning med att översätta en videofilm till teckenspråk kan vara att ett kort ord kan behöva en lång serie av (teckenspråks)tecken. Men detta kan också gälla på motsatt håll – ett enskilt tecken kan förklara en lång mening eller en rad av händelser. Därför är det viktigt att teckenspråkstolken eller översättaren, får tid att förbereda sig och planera för bästa möjliga översättning (de olika tecknen som kan behövas).

De senaste 15-20 åren har det pågått forskning och utvecklingstester av automatisk teckenspråksöversättning runt om i världen. Ett spännande men komplext område, dels på grund av att man uttrycker teckenspråket med hela kroppen, men också för att det har annan grammatik och meningsuppbyggnad än det svenska talade och skrivna språket.

På Queens College i USA har man kommit en bit på väg med tekniken. Här kommer en länk till en video som visar hur det kan se ut:

https://www.youtube.com/watch?v=OWnPztWMpQc

 

Vilka videofilmer ska vara på teckenspråk

Den nya lagen om ”Tillgänglighet till digital offentlig service” ställer inga krav på att videofilmer från offentlig sektor ska ha en teckenspråksversion, men för målgruppen är det viktigt. Det handlar om att bli inkluderad i samhället.

Om man som myndighet inte kan erbjuda alla videofilmer med teckenspråk, så kan man med fördel fundera igenom vilken information på webbplatsen som är viktigast att översätta.

Det kan t ex vara information om:

• organisationen och verksamheten
• service för välfärdstjänster, t ex skola, vård och omsorg
• viktiga e-tjänster
• information om hur man kontaktar organisationen i olika ärenden
• viktiga nyheter
• kriskommunikation
• liveteckenspråkstolkning av direktsändningar, t ex kommunfullmäktige

Stäm gärna av med målgruppen där du bor vilken information de skulle vilja ha på teckenspråk. Det finns dövföreningar runt om i hela landet som kan hjälpa till med att identifiera viktiga områden.

 

Ställ krav på kvalitet vid inköp och upphandling

I offentliga upphandlingar och inköp av teckenspråksfilm är det viktigt att fokusera på kvalitet. Prioriteringen bör vara att man får en teckenspråksfilm med ett teckenspråk som målgruppen kan förstå, inte bara något som avgörs av en billigare prislapp.

Här är det viktigt att ta in referenser, och bedöma olika översättare och aktörer baserat på deras kunskap och erfarenhet. Precis som med t ex dåligt ljud kan det vara väldigt jobbigt för en döv person att ta del av en video som har dåligt teckenspråk.

För att få till ett riktigt bra teckenspråk med hög kvalitet i en teckenspråksfilm, är det optimala att man använder sig av en aktör som är barndomsdöv. De är oftast väldigt duktiga eftersom teckenspråket är deras förstaspråk.

De teckenspråkstolkar som har teckenspråket som andraspråk är olika bra på det. Man kan t ex jämföra när man som svensktalande lär sig engelska. Visst kan man prata rätt hyggligt och göra sig förstådd, men skulle man kunna ställa sig på en scen och översätta mellan svenska och engelska?

Här följer några viktiga saker att kravställa och fundera igenom när du beställer eller upphandlar teckenspråksfilm:

• Budgetera från start för en teckenspråksproduktion.

• Avsätt tid för översättningen, det bidrar till bättre kvalitet på teckenspråket.

• Bjud in döva representanter (som t ex dövföreningen) att ingå i upphandlingsgruppen för att utforma kvalitetskrav. De kan även avgöra den teckenspråkliga kvalitén bland inkomna anbud.

• Fokus ska ligga på översättning från källspråk till målspråk, vilket innebär att bolaget som deltar i upphandlingen har personer med teckenspråk som modersmål.

• Finns översättaren med i det nationella registret över auktoriserade översättare? På Kammarkollegiets webbplats kan man kontrollera om den översättare man tänkt anlita är auktoriserad och därmed klarat av ett auktorisationsprov.

• Finns aktören/teckenspråkstolken med i det nationella registret över auktoriserade tolkar? På Kammarkollegiets webbplats kan man kontrollera om den aktör/teckenspråkstolk man tänkt anlita är auktoriserad och därmed klarat av ett auktorisationsprov. Auktoriserade teckenspråkstolkar är tyvärr ingen garanti för att personen kan flytande teckenspråk.

• Har översättaren och/eller aktören mediateknisk kompetens, t ex förmåga att spela in en bra teckenspråksfilm med hög kvalitet?

• Behöver översättaren specialistkunskap inom något speciellt ämne? T ex juridik, kommunikation, HR etc?

• Teckenspråket som framförs i teckenspråksfilmen ska ha ett normalt och tydligt tempo.

• Teckenspråksfilmen ska ha tydliga kontraster (se nästa stycke).

• En behaglig bakgrund ska användas i teckenspråksfilmen.

• Händer och ansikte på aktören ska vara väl synliga.

• Minsta storleken på filmen ska vara 1280x720p (HD-kvalitet).

 

Kontraster är viktigt för ett tydligt teckenspråk

Vid inspelning av en aktör är det viktigaste är att teckenspråket blir både synligt och tydligt, se bild 1 här under. Det uppnås genom att man har kontraster mellan mörkt och ljust i teckenspråksfilmen. Kombinationen av bakgrundsfärg, aktörens klädsel, belysning, hudfärg, smink och kameravinkel är alla viktiga delar att arbeta med för att få tydliga kontraster.

För personer som är både döva och har en synnedsättning är det väldigt viktigt att teckenspråksfilmen har tydliga kontraster mellan mörkt och ljust. Men man behöver inte tänka på att bakgrunden har någon speciell färg.

Andra saker som man ska tänka på vid inspelningen är att undvika skuggor på aktören och alla former av blänk, t ex från glasögon, smycken, knappar etc. Det är också viktigt att aktörens händer syns tydligt, t ex mot ett enfärgat plagg.

Bild som förklarar kontraster i video

Bild 1. Kontraster är viktigt för att aktören ska synas och för att teckenspråket ska bli tydlig. Den här aktören är inspelad mot en ”green-screen” (1). Det är en typ av bakgrund som man redigerar bort för att sedan lägga dit en annan bakgrund, t ex en blå som vi gjort på Malmö stad (2).

 

Viktigt att ta med teckenspråket redan i produktionsplaneringen

Jag rekommenderar att man tar med och planerar för teckenspråksöversättningen redan i produktionsplaneringen av videon. Precis som med undertextning och syntolkning, som jag skrev om i del 2 och del 3 av den här serien, så finns det många fördelar med det som alla vinner på.

Att översätta en färdig videofilm till teckenspråk är en stor utmaning. Genom att översättaren är med när videon planeras så kan man:

• få bättre kvalitet på översättningen och teckenspråket, vilket innebär att fler kanske vill ta del av teckenspråksfilmen.

• planera dramaturgin så att både informationen i videon och teckenspråket blir tydligt (i teckenspråket kommer t ex oftast ”poängen” först).

• planera för när och hur man kan använda klippbilder, speciellt i samband med när någon talar och inte syns i bild.

• planera för hur många som är i bild och talar, för många personer i bild kan bidra till en otydlig tolkning t ex om man pratar i mun, vem som säger vad etc.

• lägga in tillräckligt långa pauser för att en bra och tydlig teckenspråksöversättning ska få plats

• planera för hur man tecknar fackuttryck, svåra ord, formuleringar etc.

• låta målgruppen ge feedback på innehållet och kvalitén på teckenspråket innan videon publiceras.

 

Teknik för att visa teckenspråksfilmer

Man kan erbjuda olika sätt för att presentera en teckenspråksfilm. Här följer några av dem:

Förklaring av teknik i video

Bild 2 är en skärmbild av hur teckenspråksfilmer presenteras på SVT – med aktören och TV-programmet i samma video. Bild 3 visar hur det ser ut när två separata videofilmer är synkroniserade med varandra.

 


1. Separat videofilm

Att erbjuda en separat videofilm är det vanligaste tillvägagångssättet. Oftast skickar man då tittaren till en annan webbsida där filmerna med teckenspråk finns samlade. Aktören och videofilmen synkroniseras i samma film, oftast med aktören till höger och videofilmen infälld till vänster. Se bild 2 ovan, som är ett exempel på hur detta ser ut på SVT Play.

2. Två synkroniserade filmer

Genom att använda två synkroniserade videofilmer kan teckenspråksfilmen presenteras vid sidan om huvudfilmen. Oftast kan filmen med aktören flyttas runt på webbsidan, men även storleksförändras. Se bild 3 ovan. Exemplet är hämta från Able Player.

3. Bild-i bild

Den mest avancerade tekniken är att man kan man aktivera och avaktivera aktören i samma videospelare som huvudfilmen, se bild 4 här under. Då läggs filmen med aktören som ett filter ovanpå huvudfilmen som ”bild-i-bild”. Fördelarna med den här tekniken är att man kan flytta runt och storleksförändra aktören i videospelaren efter behov. Dessutom behåller man tittaren på samma plats på hemsidan, man behöver inte besöka en annan sida för att ta del av teckenspråksfilmen.

Denna teknik är under test och utvärdering på Malmö stad. Aktören aktiveras genom att man klickar på ikonen med teckentolkshänderna, som är en symbol som tagits fram av Swedish Standards Institute.

Förklaring av teknik i video 2

I Malmö stads videospelare kan man aktivera och avaktivera aktören genom att klicka på symbolen med teckentolkshänderna (1). Man kan även storleksförändra aktören och flytta till den plats i videospelaren som man själv väljer (2).

 

Kom ihåg att verkligen involvera målgruppen i arbetet kring teckenspråksfilmer. Vilken information behöver de ha från just er kommun eller myndighet? Fråga dem!

 


Om Mikael Hellman
Mikael arbetar på Malmö stads centrala kommunikationsavdelning med fokus på rörlig bild/video, där han hjälper och stödjer organisationen samt driver det övergripande utvecklingsarbetet kring video. Mikael är engagerad i frågor kring offentlig sektors arbete med video och är en av initiativtagarna till konferensen VIDEOkonf – en konferens om rörlig bild inom offentlig sektor (www.videokonf.se).

 

Läs mer:

Tillgänglig video på webbriktlinjer.se:
https://webbriktlinjer.se/113

Syntolkning av webbvideo:
https://webbriktlinjer.se/120

Erbjud alternativ till syntolkning:
https://webbriktlinjer.se/118

Post- och Telestyrelsens och Malmö stads tillgänglighetskonferens:
https://webbriktlinjer.se/webbvideo

Utvecklingssida för Malmö stads videospelare:
http://stream.wallenmedia.se/lab/teckenpip/plugin.html

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service:
https://www.svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2018-11/SFS2018-1937.pdf

 

Läs mer om webbtillgänglighetsdirektivet:
https://webbriktlinjer.se/lagkrav/webbdirektivet/

loader
Laddar