brain social media 770x360

I algoritmernas tidsålder styr hjärnforskarna världen

Publicerad: 2 dec 2019

Fler borde intressera sig för vad som händer i våra till synes så nyckfulla hjärnor, tycker Andris Zvejnieks. Själv slukar han de senaste rönen inom både neurologi och beteendevetenskap. Det är ett stilla ”War Against the Machines” – ett krig mot algoritmerna och deras mästare.

Du har sagt att vi är omsprungna av algoritmerna. Vad menar du med det?

– Algoritmerna som styr våra filterbubblor och flöden använder den senaste hjärnforskningen för att trigga människor att göra som de vill – eller snarare som människorna bakom dem vill. Det sägs att 90 procent av det vi vet om hjärnan kommer från forskning de senaste 20 åren. Vi klagar gärna på att algoritmerna kan trycka ut ’fake news’, men vi behöver själva bli bättre på att ta till oss ny kunskap i psykologi och neurologi.

 

Vad leder okunskapen till att vi gör för fel?

– Vi jobbar vidare som vi gjorde för tio år sedan. Vi fyller kanaler med innehåll som vi tycker är viktigt, och som vi är övertygade om att målgruppen behöver. Det kanske stämmer. Men vi måste förstå att vår primära uppgift idag är att hitta strategier för att precis som algoritmerna nå ut. Nå igenom bruset.

 

Det låter dystopiskt. Har vi någon chans mot algoritmerna?

– Ja, visst. Med större insikt om hjärnans funktion och målgruppernas drivkrafter kan vi jobba effektivare med våra budskap. Kraven skärps även där. Utan budskap som möter målgruppernas upplevda behov – rationella och emotionella – är risken stor att du kommunicerar förgäves. Det är först när mottagaren upplever att informationen är nyttig, att det är värt tiden att lyssna, som du lyckas. Jag tror att människor kommer att bli känsligare för vad de lägger sin tid på i framtiden.

 

 

Läs mer: Ta del av Andris Zvejnieks tips som hjälper dig att kommunicera på hjärnans villkor.

 


Andris Zvejnieks leder tillsammans med Gunilla Keller utbildningen Kommunicera effektivare på hjärnans villkor. En intensiv tvådagarskurs för alla som försöker förmedla budskap – från renodlade kommunikatörer till insiktsfulla projektledare och stundtals informationsuppgivna mellanchefer.  

Fyra skäl att bli hobbyhjärnforskare

Att kunna resonera kring hjärnans funktioner och reaktioner är idag nödvändigt för att inte konkurreras ut av algoritmerna och deras skapare.

Det blir lättare och lättare att tekniskt nå ut med allt högre precision till allt fler. Det ökar kraven på oss som är professionella kommunikatörer.

+ Nya forskningsrön och populära experter som Anders Hansen gör forskningen lättillgänglig och ökar intresset för hur vår analoga hjärna fungerar i den digitala världen. Det finns mycket i hjärnforskningen som vi direkt kan tillämpa på jobbet och i våra liv.

 

Kunskapen om hjärnan kan hjälpa oss att hjälpa människor att acceptera olikheter.

Algoritmerna styr oss till andra som liknar oss, och bort från dem som inte delar våra åsikter. Polariseringen gör oss sämre rustade att lyssna på någon med en annan referensram.

+ Vi behöver träna på att nyfiket lyssna, på att föra respektfulla och utvecklande samtal, för att motverka polariseringen. Hjärnforskningen ger oss nycklar att lyckas med det.

 

Du lär dig bearbeta reptilhjärnans flyktmekanismer.

Forskningen visar att hjärnan reagerar på samma sätt när den tar emot information om en förestående omorganisation, som när den möter en sabeltandad tiger.

+ Vi kan idag identifiera information som vi vet ofta triggar starka stressreaktioner i hjärnan. När vi är medvetna vilka reaktioner vi kan förvänta oss, kan vi hjälpa dem vi kommunicerar med att snabbare kan ta sig ur skräckscenariot. Det handlar om att få människor att må bra.

 

Den hjälper oss fånga mekanismerna bakom till synes udda beteenden.

Vi vet att tiden vi har att fånga målgruppens uppmärksamheter fortsätter krympa.

+ Samtidigt ökar intresset för även ganska långsamma poddar. Jag tror att de svarar på ett behov vi har att lyssna, reflektera och låta saker sakta sjunka in. Det triggar hjärnan på ett sätt som ger oss en mer långsam, men stark känsla av välbehag.

Relaterat innehåll

Andris Zvejnieks

Nyligen släppte kommunikationsexperten Andris Zvejnieks, tidigare kommunikationsdirektör för SAS Sverige och Systembolaget, en checklista med frågor...

loader
Laddar