Brittiska OECD-rekommendationer för att utveckla den offentliga sektorns kommunikationsverksamhet – som funktion, beslutsstöd och demokrativerktyg

Den här artikeln är en del av Forskningsbrevet. GCS samlar 7000 kommunikatörer som arbetar inom departement, myndigheter och andra offentliga organisationer i Storbritannien. Utgångspunkten för OECD-rapporten är att strategisk samhällskommunikation är en viktig dimension i modern förvaltning och demokrati, men att det finns outnyttjad potential. Målet är att vidareutveckla funktioner, processer och tjänster som i ännu högre grad stödjer god förvaltning, att offentliga mål uppnås, sund politik samt effektiv design och leverans av tjänster. Betydelsen av strategisk kommunikation har aldrig varit större, enligt rapporten, i en samtid som präglas av ett snabbt och ständigt informationsflöde och stora utmaningar för demokratins och den offentliga sektorns legitimitet hos medborgarna. I rapporten lyfts tre teman och några av slutsatserna är värda särskild uppmärksamhet. Det första temat handlar om kommunikationsfunktionen: The Government Communication Service: Building a communication function fit for the future. Här finns flera rekommendationer som också är av värde för svenska kommunikationsfunktioner. Bland annat så konstateras att det finns ett tydligt behov av att vidareutveckla det strategiska ramverk som kommunikationsfunktionerna utgår från – en intern professionaliseringsresa rekommenderas där tydliga beskrivningar av värdeskapande, processer och funktionens leveranser utvecklas. Särskilt fokus bör läggas dels på hur funktionen kan skapa mer involvering, engagemang och dialog mellan hela organisationen och dess externa intressenter, dels på hur strategisk kommunikation kan bidra till mer intern samverkan och att organisatoriska stuprör undviks. Under detta tema rekommenderas också insatser för att öka kompetensen om nya teknologier (inte minst AI) och experimentella metoder för att utveckla interaktionen med medborgarna och på ett innovativt sätt förbättra hur man lyssnar på och skräddarsyr tjänster för specifika segment av befolkningen. Det andra temat handlar om hur kommunikationsfunktioner kan utveckla sin roll och bli ett integrerat stöd för policy- och beslutsprocesser: Integrating communication in the policy cycle and supporting citizen participation. I rapporten slås det fast att det finns outnyttjade möjligheter för kommunikatörer och beslutsfattare att samarbeta mer effektivt och förbättra resultaten för medborgarna. Kommunikation kan stärka återkopplingen från medborgare till myndigheter. Detta i sin tur förbättrar allmänhetens förtroende, som annars eroderar alltmer då medborgarna inte upplever att de har något att säga till om. Det handlar också om interna processer där det behöver byggas system för organisatoriskt lyssnande med medarbetarna i centrum. I grund och botten handlar det om att strategisk samhällskommunikation ska främja transparens, ansvarighet och delaktighet. Det tredje temat handlar om förtroende i en värld där medveten desinformation och omedveten falsk information tar plats: Building trust in public communication to succeed in a complex information ecosystem. Med tanke på de upplopp som pågår i skrivande stund i England, drivna av högerextremister och spridning av desinformation, råder det mindre tvekan om relevansen av att kommunikatörer ökar sin förmåga att motverka falsk information och ryktesspridning. I rapporten betonas samtidigt att det är viktigt att offentliga kommunikatörer inte blir politiska aktörer, utan värnar funktionens oberoende och opartiskhet. Politisering av den offentliga kommunikationen skadar trovärdigheten och öppnar upp för kritik och skepsis bland medborgarna, menar författarna. OECD (2023), Public Communication Scan of the United Kingdom: Using Public Communication to Strengthen Democracy and Public Trust, OECD Public Governance Reviews, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/bc4a57b3-en

Brittiska OECD-rekommendationer för att utveckla den offentliga sektorns kommunikationsverksamhet – som funktion, beslutsstöd och demokrativerktyg

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att logga in eller bli medlem