Efterfrågad kompetens men ifrågasatt yrkesroll – de viktigaste insikterna om kommunikationsbranschens mående från Almedalen

Debatten kring kommunikatörens yrkesroll har gått het under året. Debatten har tagit avstamp i orimliga krav och höga sjuktal, samtidigt som att yrkets relevans ofta ifrågasätts av utomstående. Under årets Almedalsvecka anordnande Sveriges Kommunikatörer ett seminarium där vi ställde oss frågan – hur mår kommunikationsbranschen egentligen? Här är de viktigaste insikterna.

Lästid: 1 minut • Publicerad:

För drygt ett år sedan släppte Skandia en rapport om det psykiska och fysiska välmåendet bland olika yrkesgrupper. Rapporten, som utgick från 2019 års data, påvisade att kommunikatörer har det högsta antalet nystartade sjukskrivningar inom psykisk ohälsa. Samtidigt har det pågått en debatt om de höga förväntningar som finns på kommunikatörens yrkesroll. 

 

Hur mår kommunikationsbranschen egentligen? Denna fråga ställde vi oss under ett seminarium på temat under årets Almedalsvecka. Moderator för samtalet var Johan Eriksson, kommunikationschef på PwC. Panelen bestod av Yasmine Winberg, chefredaktör på Resumé, Stina Liljekvist, kommunikations- och marknadschef på Skandia, Mattias af Geijerstam, Head of Corporate Communication på Swedbank och Helena Westin, chef på KOMM.

 

Det finns ett stort behov av att prata om psykisk ohälsa

Under hösten 2021 startade Resumé en pågående granskning av den psykiska ohälsan i branschen. Som en del i granskningen får läsarna möjlighet att anonymt dela sina erfarenheter av psykisk ohälsa på arbetsplatsen. 

 

– Vi läste också den här rapporten från Skandia och tyckte att det var extremt viktigt att ta de här siffrorna på allvar. Vi började med att försöka gå till botten med vad det beror på, säger Resumés chefredaktör Yasmine Winberg.

 

Yasmine berättar även om den enorma respons och den uppsjö av berättelser som kom in, där det i vissa fall träder fram en bild fram av en väldigt stressad och utsatt situation. 

 

– Det är offentliga utskällningar och i vissa fall mobbning på arbetsplatserna. Så fort vi började beskriva den här problematiken så var det som att man öppnade en dörr. Jag har jobbat på Resumé sedan 2014, och vi har aldrig fått in så mycket anonyma tips som under just denna granskning.

 

Yasmine menar att detta tyder på att det finns ett stort behov att prata om psykisk ohälsa inom kommunikationsbranschen.

 

Inre och yttre krav skapar orimlig arbetsbörda

Helena Westin, chef på KOMM, menar att en orsak till de höga sjuktalen kan vara att kommunikatörer och kreatörer ofta är personer med en naturligt hög ambitionsnivå, och att man därför har sökt sig till en bransch med hög puls och starkt driv. Då kommunikatörens uppdrag ofta är löst definierat hamnar många orimliga arbetsuppgifter på just kommunikatörens bord. 

 

– För mig personligen så har jag fått lära mig att tänka på ett annat sätt i mitt jobb. När man är prestationsinriktad behöver man tänka på att man måste kunna gå hem och stänga av. Både chefer och organisationer behöver bli bättre på att hjälpa till med det.

 

Yasmine Winberg tillägger att en faktor även är att medielandskapet blir mer komplext, vilket gör arbetet mer komplicerat än förut för kommunikatörer. 

 

– En kommunikatör ska ju vara en person som har extremt bra koll på mediekanaler, omvärldsbevakning och i princip alla funktioner i företaget. Och det är klart att det är så att medielandskapet sväller hela tiden, så att det blir alltmer komplext att utföra en omvärldsbevakning exempelvis. Där tror jag att det handlar om att man behöver sätta ramar för sig själv och ha en arbetsgivare som sätter ramar åt en.

 

Ledarskap och struktur viktigare än någonsin

Mattias af Geijerstam, Head of Corporate Communication på Swedbank, menar att otydligheten i kommunikatörens yrkesroll ofta beror på ett mindre optimalt ledarskap. Idag är alla organisationer utsatta för enorma förändringar, vilket ställer högre krav på ledarskap än förut, menar han.

 

– Det är ju inte bara så att det bara är vårt yrke har blivit mer komplext och att vår situation på en kommunikationsavdelning går i ett snabbare tempo än vad det gjort tidigare, utan det gäller ju alla företag och organisationer som just nu utsätts för ett enormt omvandlingstryck, säger Mattias af Geijerstam.

 

För att undvika att alltför stor press läggs på kommunikatören menar han att det är viktigt med tydliga gränsdragningar för vad verksamheten ska ta ansvar för och vad som är en kommunikationsfråga. 

 

– I en organisation som inte förmår att anpassa sig på ett strukturerat sätt till det här omvärldstrycket tenderar allt att bli kommunikationsfrågor.  Och där tror jag att det är otroligt viktigt för oss som sitter i en kommunikationsavdelning att vara väldigt tydliga med vad som är en verksamhetsfråga och vad som är en kommunikationsfråga.

 

Tidigt uppfångande av psykisk ohälsa leder till sänkta sjuktal

För att motverka psykisk ohälsa arbetar Skandia med en metod som kallas hälsokedjan, berättar kommunikationschef Stina Liljekvist. Metoden handlar om att agera tidigt - oavsett om det dåliga måendet är relaterat till privatliv eller arbetsliv.

 

– Hälsokedjan är ett förhållningssätt för att fånga upp tidig ohälsa. Det är rätt häftigt, för det vi har sett är att när våra kunder som vi teamar med gör det sänker man sjuktalen med 50%, och det har vi sett under 15 års tid.

 

Seminariet i Almedalen var startskottet för Sveriges Kommunikatörers kraftsamling att samla parter och lyfta frågan om psykisk ohälsa. Under hösten inleder vi ett samarbete med fackförbundet DIK i syfte att stärka kommunikatörens yrkesroll och motverka psykisk ohälsa i branschen.